Meriter

1 Hägglund, Johan Henrik, f 18 jan 1833 i Lund, d 20 sept 1902 i V Karup, Krist. Föräldrar: akademivaktmästaren Bengt H o Elna Torkelsdtr. Inskr vid LU 3 juni 52, teor teol ex där 6 febr 58, prakt teol ex där 1 febr 59, prästex 5 febr o prästv 6 febr 59, prästtjänster i S:t Peters klosters o N Nöbbelövs förs:ars pastorat, Malm, febr 59–1 maj 64, v förste stadskomminister i Lund 1 april 65–1 maj 67, adjunkt i Lunds domkyrkoförs 1 maj 67–1 maj 71, v pastor där 1 maj 71–1 okt 75, pastoralex 8 juli 73, led av stadsfullm i Lund o Malmö 74–88, kh i Caroli förs, Malmö, 2 april 75 (tilltr 1 maj 77, tjänstg som v pastor där från okt 75), kh i V Karups o Torekovs förs:ars pastorat, Krist, 1 okt 86 (tilltr 1 maj 89), TD vid UU 6 sept 93, kontraktsprost 15 april 98–aug 99.

G 1) 26 sept 66 i Lund m Ida Ulrika Dahlbom, f 5 aug 48 där, d 17 jan 71 där, dtr till prof Anders Gustaf D o Johanna Margareta Augusta Wilhelmina Krey; 2) 13 dec 71 i Lund m Anna Sofia Reuterdahl, f 26 jan 41 i Malmö, S:t Petri, d 7 febr 83 där, Caroli, dtr till handl Carl Fredrik R o Sofia Wilhelmina Wåhlin; 3) 21 juli 84 i Helsingborg m Brita Christina Béen, f 19 april 36 där, d 15 april 23 i Hjärnarp, Krist, dtr till handl Carl Bernhard B o Fredrika Helena Aspelin.

Biografi

Redan i föräldrahemmet i Lund stod Henrik H under påverkan av H Schartaus religiösa åskådning. Modern tillhörde skaran av församlingsbor, som regelbundet bevistade Schartaus gudstjänster och även åtnjöt enskild själavård av honom. Under tjänstgöringen som ämbetsbiträde åt prosten H F Cedergren i S:t Peters klosters församling stärktes inflytelserna från Schartau ytterligare och blev bestämmande för H:s kristendoms- och kyrkosyn.

Efter nära 17 års tjänstgöring i Lund, där H förvärvade stort anseende som förkunnare och själasörjare, blev han 1875 kyrkoherde i Malmö Caroli, stiftets vid denna tid folkrikaste församling. Hans tjänstetid här har betecknats som en storhetstid, särskilt en de stora gudstjänsternas tid. Samtidigt ställdes H inför svåra problem. Hans tjänstetid sammanföll med de begynnande sociala förändringar, som tog sig uttryck bl a i en upplösning av den hävdvunna kyrkliga seden. Församlingsmedlemmarna utgjordes till största delen av arbetare och hantverkare. Gentemot åtskilligt av vad som rörde sig i tiden stod H med sin schartauanska inriktning främmande. Sin uppfattning i frikyrkofrågan deklarerade han i sitt i Lunds stifts prästsällskap 1878 föredragna referat Om och i hvad mån vådor uppstått för vår kyrka genom nu gällande dissenterlag?, i vilket han skarpt kritiserade 1873 års förordning rörande främmande trosbekännare och främst riktade sig mot dem, som "faktiskt skilt sig ifrån kyrkan och tillhöra främmande trossamfund" utan att "utträda ur den kyrka, vars bekännelse de förneka och vars kult och författning de förkasta och smäda". Redan som domkyrkovicepastor i Lund ingrep H mot en av en metodistisk lekman anordnad söndagsskola. I Caroli fortsatte han kampen mot lekmannarörelserna, vilka han utan åtskillnad betraktade som separatistiska. Striden fördes inom såväl kyrko- som skolråd och kulminerade 1877, då kyrkorådet efter anmälan av H inkallade en baptistpredikant och en metodist, båda söndagsskolledare, till förhör. Målet gick vidare till rådsturätten men avskrevs där med hänvisning till att de åtalade inte utträtt ur kyrkan. Även andra försök från H:s sida att hindra frikyrklighetens utbredning misslyckades. Hans inställning synes ha bottnat i hans från Schartau övertagna kollektivistiska kyrkosyn, som inte lämnade utrymme för samtidens framväxande individualistiska tänkesätt. H:s mycket starka sociala ansvarskänsla tog sig uttryck, som betingades av en likaså kollektivistisk-patriarkalisk samhällssyn.

H:s tjänstgöring vid Lunds domkyrka och i Malmö har betecknats som en tid av ett oavbrutet, uppslitande arbete. Till V Karup sökte han förflyttning "för att få mera stillhet och ro". Till en början blev det emellertid klent beställt härmed. "Läsareprästen" väckte förargelse hos några församlingsbor och utsattes för förföljelser av sådan art, att man fick ordna vakt nattetid i prästgården. Trakasserierna upphörde dock snart, och H vann aktning och allmän tillgivenhet. Hans anseende som förkunnare gjorde, att här liksom tidigare i Malmö stora skaror av åhörare, även långväga sådana, sökte sig till hans gudstjänster. Prästgården i V Karup blev också en samlingspunkt för ämbetsbröder tillhörande schartauanernas krets, inte minst från Gbgs stift, där H hade många vänner och själsfränder. I denna krets framstod H som den ledande gestalten vid denna tid. Han kallades 1879 till provpredikant i domkyrkoförsamlingen i Gbg, uppfördes 1888 på biskopsförslag där och förlänades 1893 teol drsgraden vid Uppsala univ.

Författare

Krister Gierow

Arkivuppgifter

Predikn:ar, skriftetal o tal i ms samt från H i LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om och i hvad mån vådor uppstått för vår kyrka genom nu gällande dissenterlag? Referat vid Lunds stifts prest-sällskaps sammanträde i Lund den 27 augusti 1878. Göteborg 1879. 15 s. — Högmässopredikan (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s 17—42). — Predikan vid Lunds stifts prestsällskaps sammanträde i Lund den 29 augusti 1882. Lund 1882. 27 s. — Predikan på kyndelsmässoda-gen, hållen i Malmö Caroli kyrka den 28 jan. 1883. Tryckt på begäran till minne af den 28 jan.-7 febr. 1883. Lund 1883. 23 s. — Trenne predikningar. 1. Vid Lutherfesten d. 10 nov. 1883. 2. Vid S:t Pauli kyrkas invigning den 26 nov. 1882. 3. 27:de söndagen efter Tref. 1883. Lund [1884]. 67 s. — Tal vid Lunds stifts bibelsällskaps allmänna sammankomst den 27 aug. 1884 (Lunds stifts bibelsällskaps handlingar för år 1884, Lund 1885, s 3—24). — Bör icke den af 1883 års kyrkomöte godkända öfversättningen af Nya testamentet undergå omarbetning innan den fastställes till allmänt kyrkligt bruk? En fråga till bibelns vänner. Lund 1888. 77 s. — Högmessopredikningar. D [1—]2. Lund 1893 —95. 1. 1893. 354 s. 2. 1895. 535 s. — Passionspredikningar och skriftetal. Lund 1896. 195 s. — Predikningar öfver de nya högmässotexternas första årgång. Göteborg 19[00—] 01. 824 s. — Redigerat bibeluppl Lund 1869 (anon, många senare uppl) o psalmboksuppl Lund 1863 (d:o).

Källor och litteratur

Källor o litt: S Adrian, J H H i V Karup (Redlig kristendom, 1960, s 317—328); O Ahnfelt, Ur mina minnen (1905), s 60; S F Fredlund, Predikan vid . . . J H H:s jordfasta den 30 sept 1902 (1902); H E Hallberg, minnesteckn över H (Handhar rör prästmötet i Lund . . . 1906, 1906); B Hägglund, introd till En "bibelförklaring" av J H H (Jul-hälsn:ar till förs:arna från präster i Gbgs stift, 1968, s 22—32); H Hägglund, J H H:s hem (Minnen från gamla skånska prästhem, ed H E Hallberg, 1924, s 12—28); dens, 1 Schartaulärjungarnas krets (1941), s 11—-13; L Jönsson, J H H o det kyrkliga livet i Malmö Caroli förs 1875—1889 (Malmö fornminnesfören :s årsskr 1951, s 80—113); dens, J H H som kh i Malmö Caroli (Levande lutherdom, 1954, s 53—65); Lunds stifts matr (1893); L Norborg, J H H. Ett minnesblad (1903); Vid aftäckningen af. . . J H H:s grafvård onsd den 16 nov 1904: 1. Ord vid grafven av A G N Ohlsson, 2. Predikan i V Kamps kyrka av L Norborg (1905).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Henrik Hägglund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13984, Svenskt biografiskt lexikon (art av Krister Gierow), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13984
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Henrik Hägglund, urn:sbl:13984, Svenskt biografiskt lexikon (art av Krister Gierow), hämtad 2024-04-23.