Biografi

Höjer (Höijer) släkt, härstammande från Lorentz Höijer (levde 1675). Uppgiften, att denne var son till stadsskrivaren i Arboga Johan Höijer (se art Höijer), har ej kunnat verifieras (H 2:s brev 9 nov 1912). Han var g m en dtr till bruksägaren Carl Billsten (bd 4) o en tid förvaltare vid dennes bruk Billnäs i Pojo, Nylands län (Ramsay). Senare arrenderade han ladugården (Stor-) Ramsjö i Ingå, Nylands län (Brenner). Söner till honom var jägerifiskalen över Finland Carl Höijer (d 1697) o akademibokbindaren i Åbo Lorentz Höijer (1657–1720). Den senare flydde till Sverige 1713 o blev bokbindare i Norrköping men måste än en gång fly vid det ryska anfallet 1719 o dog i Linköping. Hans son akademiboktryckaren i Uppsala Johan H (d 1738) var far till akademiboktryckaren där Lorentz Magnus H (1726–58).

Son till sistnämnde var Johan Carl H (1753–1830), vilken 1777 blev kollega vid Sthlms trivialskola o 1783 disputerade på en avhandling om förbättring av landets skolor. Från 1788 var han vikarierande rektor vid trivialskolan. Där genomförde han 1789 en reform, genom vilken undervisning i moderna språk infördes o längre tid anslogs åt naturvetenskapliga ämnen o modersmålet på bekostnad av de klassiska språken. 1804 (tilltr 1806)–26 var H rektor för Uppsala katedralskola. Han medverkade vid tillkomsten av 1807 års läroverksstadga o fungerade även därefter som specialsakkunnig i läroverksfrågor hos ärkebiskopen. 1809 fick han prof:s n h o v.

Bland hans barn märks akademisekreteraren Carl Ludvig H (1796–1872) i Uppsala, kontraktsprosten Johan Gustaf H (1798–1874) i Häverö, Sth, kamreraren Magnus H (1799–1846) i Sthlm, rådmannen i Sthlm Fredric H (1802–89), bryggaren Adolf H (1803–71) i Sthlm samt distrikts-o regementsläkaren Axel H (1807–75) i Smedjebacken, Norrbärke, Kopp. Johan Gustaf H var farfars far till prof Torgny H (f 1907), Magnus H till konstnären Sven Hjalmar Olof H (1904–59) o Adolf H till konstnären Ernst H (f 1904). Söner till Axel H var sv-norske vicekonsuln i Cardiff Carl Axel H (1843—97) o överfyringenjören Johan (John) Adolf H (1849–1908). John H var en mycket kunnig fyrtekniker o konstruerade bl a en roterande spegelapparat o en lysboj med gasackumulatorer. Han intresserade Gustaf Dalen för detta arbetsfält o stödde och uppmuntrade dennes experiment inom fyrtekniken. Carl Axel o John H:s bror lektor Magnus Mauritz H (H 1) var far till envoyén Torvald Magnusson H (H 3), vars söner var prof Torvald Alrik Magnus H (H 4), medarbetaren i SvD redaktör Matts Arne H (1908–64) o Benjamin Carl-Henrik H (1912–49). Carl-Henrik H blev docent i statskunskap vid Sthlms högskola 1946 på avhandlingen Le régime parlementaire belge de 1918 à 1940 o förste arkivarie i UD 1947. Från s å var han tf chef för arkivet. Han var g m translatorn o numera byrådirektören i UD Marie Louise (Malou) H, f Lecat (f 1910). Magnus, Carl Axel o John H:s bror lektor Nils Jakob H (H 2) var far till Karl Johan H (1894–1962), som blev fil lic o aktuarie i pensionsstyr 1928 o dir i Sv fattigvårds- o barnavårdsförb 1936 samt var tf chef för socialstyr 1940–45. Karl H fick 1945 generaldir:s namn, var 1945–60 lektor i socialrätt vid Inst för socialpolitisk utbildning o forskning samt blev 1960 fil hedersdr. Han skrev bl a de i en rad upplagor utkomna arbetena En sv medborgares trygghet mot nöd (1937), Samhället o barnen (1940) o Den sv socialpolitiken (1947). Syskon till honom är fd generaldir i medicinalstyr Axel H (f 1890, d 1974^[1]), g m stadsfullmäktigen i Sthlm skriftställaren Signe H, f Dahl (f 1896, d 1988^[2]), fd dir o rektorn för Norrbackainst Sigrid H (f 1892, d 1982^[3]), fd sjuksköterskan o riksdagsledamoten Gerda H (f 1893, d 1974^[4]) o fd generaldir i domänverket Erik H (f 1898, d 1979^[5]). Son till Axel H är arkitekten Jon H (f 1922, d 2014^[6]).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA; G Elgen-stiernas saml (särsk brev 2 o 9 nov 1912 från H 2, 4 okt 1929 o 15 sept 1932 från bibl:-tjänstemannen Lennart H samt 22 april 1931 o 11 aug 1935 från l:e kontorssekr Gert H), KB; Raseborgs dombok 1688, f 629, FR A; H 1 :s släkttavla över sin släkt hos Ff 4:s änka, Djursholm; släkttavla av revisor Rolf Ff m fi över samma släkt hos fru Gerd H, Farsta.

C Annerstedt, UU:s hist, 3:2 (1914) ; Arbetets söner, 4 (3 uppl, 1960); E Bohm, Okänd, godkänd, legitimerad. Sv sjuksköter-skefören:s första femtio år (1961); A Brenner, Ingå. Fagervik. Degerby, 1—2 (1936); S E Bring, Boktryckerierna i Uppsala, 2 (1964); dens m fl, Bidr till Sthlms bryggeriers hist, 7 (1964); H Carlsson, Fyr väsendets utveckl o de sv insatserna för fyrteknikens förbättrande (Fören Sveriges sjöfartsmus i Sthlm. Årsb 1942), s 131—36; S Dahlman, Carl-Henrik H död (SvD 3 juli 1949); H Flood, Den socialdemokr kvinnorörelsen i Sverige (1960); B Helmfrid, Tiden 1655—1719 (Norrköpings hist, 3:6, 1971); A Hernelius, Matts H död (SvD 12 okt 1964); G Kaleen, Huvuddragen av den sv handelsundervisningens hist fram till år 1830 (1952); Karl J H död (DN 25 nov 1962); G E Klemming o J G Nordin, Sv boktryckerihist 1483—1883 (1883); Kommerskoll; Kända sthlmare (1936); K K:son Leijonhufvud, Kring finska församhen i Strängnäs o finska flyktingar i Strängnäs stift i början av 1700-talet (FHT 1923), s 118 f; Ramsay; Samzelius; S Höjer (DN 22 jan 1959); SLH 1:4—5, 2:1 (1835—73);SMoK; StRR; Sv förfdex 1951—55 (1959), 1956— 60 (1963), 1961—65 (1968); Sv konstnärer (1951); Sv släktkal 1950; SvTeknF; H Tegengren, Billnäs bruks hist (1949); H Tingsten, Carl-Henrik H (DN 4 juli 1949); dens, Mitt liv. Tidningen 1946—52 (1963); Uppsala hm, 2-^4 (1843—93); J Vallinkoski, Turun kirjansitojat vapauden ajan alkupuo-liskolla (Hfors UB:s skrifter, 20, 1947), s 199 ff; A Wiberg, Johan Carl H (1942); dens, Uppsala läsesällsk under dess första utvecklingsskede 1797—1824 (1958); E Wästberg, Gustaf Dalen (1938), s 99—103, 108.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Höjer, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14028, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14028
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Höjer, släkt, urn:sbl:14028, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-18.