Biografi

Flensburg, skånsk släkt, härstammar enligt den s k Flensburgska släktboken (varom mera nedan) från borgaren i Flensburg Hans Gredersen (d 1618). Som son till denne anges Johan Hansson Flensburg (f 1615 i Flensburg, d 1693 i Malmö), nämnd som skomakare i Malmö 1651 och som ålderman i skomakarlaget 1661–82. Han inköpte 1649 av sin svåger Severin Gregersen en tysk andaktsbok, »Itinerarium sacrae scriptorae, das ist ein Reisebuch» (tr i Wittenberg 1587), som förvaras i Flensburgska familjearkivet. I bokens början och slut är införda en rad släktanteckningar ('Flensburgska släktboken'). Den hand, som inskrivit släkten F:s äldre släktled är för ung för att ha tillhört Johan H F:s son (d 1709) och dessa notiser har således icke karaktären av primärkälla. Att traditionen dock varit värdefull och i huvudsak korrekt framgår av att t ex J H F:s 1: a gifte kan kontrolleras i kyrkoboksmaterial och uppgiften, att han varit skomakarålderman, likaledes i primärkällor. Då emellertid kyrkoinspektoren Matthias F (se nedan) på titelbladet skrivit sitt ägarnamn med tillägget, att J H F var hans farfars far, är det troligt att det äldre partiet av anteckningarna att döma av pikturen härrör från kyrkoinspektorens far, stadskomministern J L F (se nedan; d 1747); bokens slutanteckningar härstammar från kyrkoinspektoren och rör dennes mödernesläkt, Elers, och andra mödernefränder.

Son till skomakareåldermannen J H F var Hans F (f omkr 1647, d 1709), kyrkoherde i Fosie och Lockarp. Denne hade i sitt 2:a gifte m Metta Hartman bl a sönerna Wilhelm F, rådman och kämnärspreses i Malmö (om honom och hans gren se nedan), samt Johan Lorents F (1696–1747), stadskommissarie i Karlskrona, g m Catharina Elers, dotter av justitieborgmästaren där Mathias Elers (d 1732; se bd 13, s 258). Deras son var den nämnde kyrkoinspektoren i Malmö Matthias F (f 1734, d 1815), som tidigare varit handlande där (burskap 7 dec 1767) men fick avstå sin egendom till kreditorer och var kyrkoinspektor från 1775. Denna gren är utdöd.

Huvudlinjen härstammar, som antytts, från rådman Wilhelm F (1695–1775) i Malmö, mest känd genom sin skrift »Kort berättelse om det så kallade S:e Knuts gilldet, besynnerligen det som nu i Malmö florerar» (tr 1742). Av dennes många barn märkes Johan Lorents F (f 1729, d barnlös 1786), stadsnotarie och 1780 rådman i Malmö, samt Pehr F (1736–91), fil mag 1763 och kyrkoherde i Södra Rörum och Häglinge (Malm) från 1780 samt prost över egna församlingar 1786. Med sin första hustru, prostdottern Elsa Maria Lorich, hade P F två söner, med vilka släkten delade sig i en äldre och en yngre gren.

Äldre grenen F stammar från Pehr F: s son Nils Johan F (1777–1857; om honom även under F 3 nedan), kyrkoherde först i Södra Rörum och prost samt från 1832 (tilltr 1835) kyrkoherde i Vellinge och Fuglie (Malm). Hans son Wilhelm F (F 3) blev biskop i Lund. Bland biskopens barn märkes professor Nils O M F (F 8; barnlös) och med dr Carl Axel Vilhelm F (1856–1919), 1:e livmedikus hos konungarna Oscar II och Gustav V. Genom Carl F:s ingifte i släkten Bredberg ärvde hans familj bl a arkivalier efter mödernestamfadern Pehr Wargentin, vilka nu tillhör C F:s son läroverksadjunkten Nils Wilhelm Wargentin F (f 1894) i Göteborg. En syster till Nils W W F är målarinnan Elsa Maria F (f 1891) i Sthlm. En bror till professor Nils O M F och livmedikus Carl A V F var Ebbe Gustaf F (1859–1919), rådman i Sthlm, känd som flitig juridisk författare. Han utgav sålunda bl a »Advokaten. Fullständig juridisk rådgifvare och formulärbok» (1901–02; 3:e uppl 1920; 5:e uppl 1941) – en under ett fyrtiotal år allmänt nyttjad, mycket ansedd handbok – vidare »Lärobok i lagkunskap» (1903), »Om handelsköp» (1906), »Kommentar öfver strafflagen» (1907), »Köpmannens lagbok» (1915) jämte lageditioner.

Yngre grenen F härstammar från prosten Pehr F:s (se ovan) yngre son handlanden i Malmö Mathias F (F 1), grundare av den firma, som sedan blev mest känd som M Flensburgs Söner. Denne M F var gift två gånger, med två systrar av den gamla Malmösläkten Thomson. Sonen i 2:a giftet Carl Mathias Eugen F (1839–1906) efterlämnade en stor förmögenhet. Genom testamentsbestämmelser och överenskommelse med hans halvbröders söner, kusinerna M P Emil F (F 6) och Peter M F (se nedan), erhöll Malmö stad efter den avlidne Carl M E F kr 236 000, som sedan användes till byggande av Flensburgska barnsjukhuset i Malmö.

I sitt 1:a gifte hade handlanden Mathias F (F 1) flera söner: Georg Henric F (1809–77), lantbrukare, stamfar för en gren (se Sv släktkal, 1943); de med varandra samarbetande bröderna handlandena i Malmö P August F (F 2) och v konsuln, kommunal- och riksdagsmannen N Theodor F (F 5); handlanden i Malmö Gustaf F (1809–77; grenen utdöd) samt apotekaren, handlanden och industrimannen i Gävle konsul F Oscar F (F 4), fader till bl a affärsmannen där konsul F Oscar F (F 7; og); från en bror till den yngre Oscar F stammar en gren.

P August F (F 2) var fader till bl a grosshandlanden i Malmö M P Emil F (F 6). Dennes son grosshandlanden Per Wilhelm Theodor F (1884–1948) är den Per F, som avses i släktpublikationen »Ur Per Flensburgs efterlämnade papper» (1949), en i vissa delar ganska bristfällig men dock för släkthistorien viktig publikation. Med denne Per F utgick Emil F:s gren på manssidan, medan August F:s gren fortlever genom en annan son (Sv släktkal, 1943).

V konsul N Theodor F (F 5) var fader till dels döttrar (gifta Dieden, Faxe och Schoug; jfr Faxe, Lorens, i bd 15, s 427 f), dels sönerna grosshandlanden och brittiske v konsuln i Malmö Peter Mathias F (1848–1926) samt borgmästaren i Ronneby Ernst Martin Benedict F (1851–1917; barnlös). Peter M F upptogs till delägare i faderns familjefirma M Flensburgs Söner, som han efter faderns död 1898 ensam ledde. Firman övertogs av hans dotter Eva Hulda Emilia F (1878–1964). Hon lät mönstergillt restaurera den vackra Flensburgska gården vid Södergatan i Malmö.

Författare

Bengt Hildebrand

Källor och litteratur

Källor o litt: Malmö stads burskapsbok, MSA. – Arfskifte efter herr Carl Mathias Eugen F (1907); E Bager, Med penna o ritstift (1947), s 66 f; dens o N G Sandblad, Gamla gårdar i Malmö, 2, Flensburgska gården (1937); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:2 (1948), 2:3 (1951), 2:6 (1957), s 118; Th Dahlgren, Sextio försäkringsagenter »attackerade» Malmöborna för hundra år sedan (Malmö fornminnesfören, årsskr 1963); [P Flensburg], Ur Per F:s efterlämn papper (1949); A U Isberg, Bidr till Malmö stads hist, II b (1900); J Kruse, S:t Knutsgillet i Malmö (1898); G Sjöström, S:t Knutsgillets i Lund matrikel 1656–1886 (1886); dens, Skånska nationen .. . (1682–1832) (1897); dens, Blekingska nationen 1697–1900 (1901); dens, Skånska nationen 1833–1889 (1904); Sthlms rådhus o råd, 2 (1915–18); Sv släktkal 1943; Sv porträttgalleri, 6 o 19 (1903), generalreg (1913); Sveriges läkarehist, 4:2 (1932); Väd 1918 (1918).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Flensburg, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14223, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14223
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Flensburg, släkt, urn:sbl:14223, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-25.