Meriter

4 Floderus, Oskar Mattias (Matts), brorson till F 2, kusin till F 3, f 30 sept 1869 i Nora, d 2 okt 1943 i Sthlm (S:t Göran). Föräldrar: stadsläkaren Björn Matthias F o Beda Maria Brunnberg. Mogenhetsex vid Uppsala h allm lärov 8 juni 1888, inskr vid Uppsala univ 7 aug s å, fil kand 14 sept 1891, reste huvudsakl i botaniskt syfte i Jämtlands fjälltrakter sommaren 1890, vistades för studier vid Kristinebergs zoologiska station i Bohuslän somrarna 1892–94, tjänstg även som amanuens där 1894, företog i zoologiskt studiesyfte resa till Danmark, Tyskland (hos prof W Flemming vid Kiels univ) o Norge 1894, vistades för studier av ascidier (sjöpungar) ånyo vid Kristinebergs zoologiska station sommaren 1896, fil lic 12 maj 1896, disp för drsgraden 22 maj s å, fil dr 30 maj s å, vik kollega vid Gbgs femklas-siga allm lärov läsåret 1897–98, dels extralärare, dels vik adjunkt o lektor vid Gbgs reallärov ht 1898–vt 1903, assistent i kemi vid Chalmers tekn läroanst ht 1900–vt 1903, lärare i naturalhist vid Gbgs högre samskolas gymnasialavd ht 1901–vt 1903, adjunkt i naturalhist, matematik o kemi vid Norrköpings h allm lärov 28 jan 1903 (tjänstg ht 1903–vt 1906), lektor i biologi o kemi vid Västerås h allm lärov 22 dec 1905–30 sept 1934, vik lärov:råd i överstyr för de allm lärov vissa tider 1911–12 o 1914–18, vik undervisn:råd 1920. RNO 1920.

G 20 juni 1901 i Visby (Domk) m Maria (Maja) Gustafva Een, f 5 maj 1876 i Uppsala (Domk), d 10 okt 1940 i Sthlm (S:t Göran), dtr till borgmästaren Carl Julius Theodor E o Maria Theresia Goijer.

Biografi

Efter faderns död 1882 flyttade familjen från Nora till Uppsala, där Matts F kom in i läroverket och fick sin farbror Manfred Mustafa F till rektor. Vid Uppsala universitet studerade F zoologi för professorerna Tycho Tullberg och Hjalmar Théel, vilka hade omorganiserat undervisningen i ämnet och lagt huvudvikten vid jämförande anatomi samt histologi och embryologi, F bedrev under fyra somrar havsbiologiska studier vid Kristinebergs zoologiska station i Bohuslän. År 1895 publicerade han sitt första arbete, en undersökning över äggutvecklingen hos sjöborre, och året därpå hade han sin doktorsavhandling rörande manteldjurens äggutveckling färdig.

Genom sedermera professor Knut Kjellberg hade F redan i Uppsala fått kontakt med Studentföreningen Verdandis folkbildningssträvanden, och han blev, bl a i Gbgs biologiska förening, en flitig föreläsare. Efter den 1902 avlidne intendenten vid Gbgs museum Anton Stuxberg fick han fortsätta uppgiften att översätta ooh bearbeta »Djurvärlden» (»Vor Klodes Dyr»), ett imponerande zoologiskt verk av danskarna J O Böving-Petersen och W Dreyer.

Som lektor i Västerås ägnade F ett levande intresse åt läroverkets biologiska museum. Han knöt förbindelser med andra naturvänner och kunde genom veterinärer, fiskare, jägare m fl utöka samlingarna. Särskilt bör det märkliga förvärvet från Värmland 1922 av en hästfot med en övertalig tå nämnas. Samma omsorg nedlade F på skolträdgården, som härrör från 1700-talets mitt och som han nyordnade enligt en av honom och professor Rutger Sernander uppgjord plan. I årsskriften Lustgården har F berättat om skolträdgården och dess historia.

Som populärvetenskaplig författare medarbetade F i en mängd publikationer, i vilka han behandlade en rad olika ämnen inom zoologi, naturskydd, fågelskydd, pedagogik och kulturhistoria m m. Vid avsättandet av Åholmen, ett vackert lövskogsområde med rik växtlighet i Rytterns socken, som naturreservat 1913 spelade F en betydande roll, och i Lustgården lämnade han en beskrivning av området. Han var i mer än tjugo år Svenska naturskyddsföreningens ombud för Västmanland och gjorde i denna egenskap stora insatser för naturskyddet i detta landskap.

Jämte några andra intresserade stiftade F 1922 Västmanlands naturvetenskapliga förening. Han var dess egentlige skapare och blev som sekreterare under tio år den ledande själen i verksamheten. Bl a upprättade han ett innehållsrikt kartotek över växt- och djurvärlden förr och nu i landskapet. Även efter flyttningen till Sthlm utgjorde han den sammanhållande kraften i föreningen.

För Olof Rudbeck d ä och för Carl von Linné hyste F stor beundran. Om Rudbecks djäknetid framlade han delvis nytt material, och han skildrade Linnés resor i Västmanland, berättade om hans samlingars öde och om traditioner från hans hus samt gjorde tillsammans med fil dr Carl Forsstrand släktutredningar angående hans ättlingar. Sin hembygd ägnade F en varm kärlek, manifesterad bl a genom artikelserien »Ur Noraskogs häfder». Efter nära fem decenniers arbete utgav F 1936 den stora krönikan »Släkten Floderus genom elva generationer». Över sin hustrus släkt publicerade han 1939 ett motsvarande arbete. Sitt författarskap kombinerade F med en mycket omfattande föreläsningsverksamhet över snart sagt hela landet. Hans mångkunnighet och flit visas av att han under årens lopp höll ej mindre än 737 föreläsningar över naturvetenskapliga och historiska ämnen.

Särskilt i yngre år hade F intresse för frilufts- och idrottsliv. Han var också jägare och fiskare och ej minst fotvandrare, gärna i botaniska eller entomologiska ärenden. Som människa var han angenäm, älskvärd och med stor humor och förmåga att sprida glädje.

Författare

Sigurd Lindman

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ueber amitotische Kern-theilung am Keimbläschen des Igeleies. Sthlm 1895. 12 s., 1 pl. (Bihang t. VAH, bd 21, afd, 4, nr 2). – Uber die Bildung der Follikelhiillen bei den Ascidien. [Akad. avh., Upps.] (Zeitschrift fur wissenschaftliche Zoo-logie, Bd 61: 2, Leipzig 1896, s. 163–260, 1 dubbelpl. [+ titelbl. tr. i Upps.]). – Ur djurriket. Kräftan (Läsning för svenska folket, N. F., bd 19, Sthlm 1908, s. 56–70). – Ur djurriket. Om daggmasken och hans verksamhet i jorden (ibid., s. 300–311). – Hästar med öfvertaliga tår (Fauna och flora, 5, Upps. 1910, s. 97–111). – Linnés resor i Wästmanland (Från Mälarstrand till Städ-jan, Vestmanlands läns tidnings julnr, 1911, Västerås, s. 2–4). – Naturskydd i stad (Sveriges natur, [3,] Sthlm 1912, s. 141 f). – Axel Oxenstiernas ek (ibid., s. 151 ff). – Ett präktigt enträd i Västeråstrakten (ibid., 1915, s. 192). – När Västerås störste son var liten. Från Olof Rudbecks ungdomsår i Västerås (Från Mälarstrand . . ., 1915, s. 2–4). – Ett litet bidrag till frågan om Linnésamlingarnas öde (Svensk botanisk tidskrift, 10, Sthlm 1916, s. 47–52). – Från kojan till slottet. En Romfartunapojkes öden (Från Mälarstrand . . ., 1917, s. 2–4). – Kungsekar (Sveriges natur, 8, 1917, s. 99–109). – Fågelskyddsplantering i Västerås (ibid., s. 159–161). – Några traditioner från det Linnéska huset (Svenska Linné-sällskapets årsskrift, 2, Upps. 1919, s. 111–114). – Linnés ättlingar. Några släktutredningar (ibid., s. 115–125; tills. m. C. Forsstrand). – Skäggklippningen i Nora (Bläckstänk, Örebro 1920, s. 2 f). – Sveriges äldsta botaniska trädgård (Täppan, 45, Lund 1921, s. 4–7, 23—27). – Ännu en svensk häst med en övertalig tå (Fauna och flora, 17, 1922, s. 193–197). – Bidrag till Västmanlands fauna (ibid., 20, 1925, s. 177–183). – Västerås högre allmänna läroverks skolträdgård – Sveriges äldsta (Lustgården, 12, Sthlm 1931, s. 43–52). – Aholmens naturpark (ibid., s. 53–68). – Gamla varggropar inom Västerås stad (Västmanlands fornminnesförenings årsskrift, 28–29, 1940–41, [Västerås 1939–45,] s. 25–34). – [I duplic. maskinskrift:] Släkten Floderus genom elva generationer. En krönika. [Sthlm 1939.] (2), 299 bl.; Släkten Een genom tio generationer. En krönika. Sthlm 1939. (3), 124 bl.

Översatt o. bearb.: J. O. Böving-Petersen & W. Dreyer, Djurvärlden, [orig.: Vor Klodes Dyr,] bd 1–3, Sthlm 1899–1904, (2), VIII, (2), 729; (2), VIII, 672; XIII, (1), 658 s. [Av bd 1: s. 598–614, 624–648, 692–725; av bd 2 672; hela bd 3.1

Källor och litteratur

Källor o litt: Minnesord av elever, bl a Kåre Fröier, i Västmanlands naturvetensk fören:s arkiv, Västerås. – V Bratt, En länk ur kedjan (Nerikes Alleh, 5 okt 1943); S Elvius, M F (Från Arosdjäknarnas stad. Arosiana, D 6, 1944, s 271–74); E Floderus, M F (i Suppl till Släkten F genom elva generationer, duplic 1960, s 15–26); L A Jägerskiöld, M F (Fauna o Flora, 1944, s 49–50); Th O B N Krok, Bibliotheca bot suecana (1925); Lärarmatrikeln 1922, ed Y Dahl (1923); Redog för Västerås h a lärov, 1905–1906 (1906), s 33; SMoK; Sv släktkal, 11, 1936: Väd 1943.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
O Matts Floderus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14248, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sigurd Lindman), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14248
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
O Matts Floderus, urn:sbl:14248, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sigurd Lindman), hämtad 2024-04-19.