Meriter

Flodquist, Carl Waldemar, f 17 mars 1847 i Arvika, d 18 okt 1894 i Sthlm (Klara). Föräldrar: handlanden Carl Johan F o Lilla Christiane Bjerkebek. Ord elev vid Teknolog institutet 1864–67, avgångsex från dess fackskola för väg- o vattenbyggnadskonst, elev vid statens järnvägsbyggnader 1863–66 o 1867–68, tekn förest o förvaltare vid Rosendahls fabriks ab:s pappersfabriker (från 1879 ab Korndals fabriker) i Mölndal 1868, konsulterande ingenjör, först i Gbg, sedan i Sthlm.

G 18 nov 1870 i St Kil (Värml) m Elma Fredrika Florelius, f 30 juli 1846 i Frändefors (Älvsb), d 23 april 1933 i Sthlm (Engelbr), dtr till komministern Sven Fredrik F o Maria Svensdtr.

Biografi

Waldemar F anställdes 1868 som ingenjör vid Rosendahls fabriker i Mölndal för att närmast handha transporttekniska och rent maskinella problem. Rosendahls fabriker, som på denna tid leddes av den kände industrichefen D O Francke, omfattade förutom väverier även pappersbruk och verk för framställning av natroncellulosa. Omständigheterna ville, att pappersbruket under senare delen av år 1879 fick besök av Carl Daniel Ekman (bd 13, s 153), som ville prova den sulfitcellulosamassa, som han alltsedan 1874 framställde vid Bergvik. Provet utföll till den papperssakkunnige Franckes belåtenhet. Samtidigt greps F av den djärva tanken, att också han borde kunna framställa Ekmanmassa, trots att han saknade kemistutbildning. Mot årsslutet 1879 gick Rosendahls fabriker i konkurs och ombildades till ab Korndals fabriker. Av detta bolag lyckades en framstående göteborgsköpman, J W Wilson, få arrendera pappersbruket och cellulosafabriken och anställde F i sin tjänst. Till Korndalsbolaget kom 1880 en ung ritare, H A Gustafson, som visserligen ej var kemist men genom bokliga studier bekant med den dåtida sulfitcellulosametodens historia. Denna bekantskap medförde för F ett mera målmedvetet experimenterande, som fortgick till 1881, då Francke, fast helt utomstående, tog ut patent på F:s metod. Detta överklagades av Gustafson och därmed inleddes en lång process, som ändades 1886 genom båda parters anhållan, att den måtte nedläggas. Enligt F:s metod beredes trämassan med svavelsyrlighet eller med sur svavelsyrad kalk som lösningsämnen.

År 1883 etablerade sig F som egen företagare med Gustafson vid sin sida. Han hade då utexperimenterat en syraberedningsapparat enligt det s k kammarsystemet och en liggande roterande kokare med 21 m3 volym. Med hjälp av dessa båda apparater började han sin exploateringsverksamhet. F var med om att bygga och projektera ett tjugotal, enligt nutida mått mycket små fabriker, av vilka dock vid sekelskiftet hälften var nedlagda. Även utomlands, såsom i Tjeckoslovakien, Ryssland och Amerika, har fabriker efter hans system blivit byggda. F:s betydelse för Sveriges sulfitcellulosaindustri bestod däri, att han, vid en tidpunkt då denna industri var ny och outvecklad, med stor personlig driftighet lancerade sin fabrikationsteknik, som tack vare låg anläggningskostnad möjliggjorde anläggandet av ett stort antal fabriker.

Beträffande F:s person är föga känt. Enligt Mölndals-traditionen lär han ha varit mindre omtyckt av arbetarna på grund av sitt avvisande sätt.

Författare

George Spaak

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: T Althin, Papyrus 1895— 1945 (1945), s 94 f, 101 f; dens, Papyrus, Sweden's largest fine paper and board mill (1953), s 71 ff; A Attman, Gbgs stadsfullm 1863–1962, 1 (1963); E Bosaeus, Anteckn:r om nutidens sv pappersindustri (Molae char-tarias suecanae, 2, 1923); Cellulosa o papper (1948), s 13, 21 f; Den sv cellulosaindustriens utveckl o nationalekon betydelse (1918), s 14, 30; Th Folin, Om sulfitindustriens första framträdande i Sverige (Sv papperstidn 1938); G Indebetou o E Hylander, Sv Teknologfören 1861–1936, 1–2 (1937); L Lundén, Till frågan om sulfitfabrikationens uppkomst o utveckl (1927); A Möndell, Från det gamla Mölndal (1935), s 47 f; C E Nygren, Biogr anteckn:r öfver lärjungar intagna vid Karlstads h a lärov åren 1850–63 (1913); E Schiller, C D Ekman–W Flodquist. Cellulosafabrikationshist från 1870-talet vid Korndals fabriker i Mölndal (Sv papperstidn 1930); dens, G D Ekman eller W Flodquist – en klarlagd tvistefråga (Från sv bruk 1930:3); dens, Intressanta bidr till sv cellulosafabrikationens hist (Från sv bruk 1930:3); G Spaak, Der Durchbruch des Mitscherlich-Sulfitzellstoff-Verfahrens in Schweden (Wochenblatt für Papierfabrikation 1961, s 919 ff, 969 ff) ; SMoK; E Trettondal, Bygden som blev Mölndal (1959), s 91.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Waldemar Flodquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14261, Svenskt biografiskt lexikon (art av George Spaak), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14261
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Waldemar Flodquist, urn:sbl:14261, Svenskt biografiskt lexikon (art av George Spaak), hämtad 2024-04-16.