Meriter

Forbus, Arvid, f 15 juni 1598, trol på Ånäs i Borgå sn, Nyland, d 29 maj 1665 i Stettin. Föräldrar: tullnären i Borgå Enevald Forbes o Karin Matsdtr (Björnram). Löjtn vid Ernst Creutz' reg (Östra Nylands inf:reg) 1623, kapten vid R Metstakes reg (Björneborgs reg) 1626, överstelöjtn där 22 maj 1630, överste o chef för ett värvat reg på 1630-talet, i varje fall fr o m våren 1635, naturaliserad sv adelsman (Forbes) jämte sin bror Mattias 1638, överste för ett värvat reg i Wismar 9 april 1641, kommendant i Stralsund 22 maj s å o tillika överkommendant i Vorpommern 10 aug (fullm 13 aug) s å, erhöll uppdrag att jämte A Erskein o J Hallenus underhandla med Stralsund 1641 (fullm 12 okt), överste för Västerbottens reg 19 april 1642, gen:major av inf 28 maj 1646, v guvernör i Pommern 8 april 1648–17 juni 1653, kommiss:e vid pommerska gränstraktaten 1650–53, frih (Forbus) 4 juni 1652, riksråd 3 okt 1653 o torde samtidigt blivit krigsråd samt tog säte o stämma i krigskoll nov s å, general av inf 7 nov 1658.

G 4 juni 1639 i Åbo m Margareta Boije af Gennäs, f 19 febr 1604 på Växjö i Kangasala sn, Övre Satakunda, d 22 sept 1668, dtr till översten Hans B o Anna Hordeel samt förut g 1625 m överstelöjtnanten Henrik Horn af Kanckas (d 1629).

Biografi

Om F:s ungdom synes föga vara känt. Från 1623 kan han beläggas i rullorna som löjtnant vid Ernst Creutz' regemente, sedan kallat Östra Nylands infanteri. Vid det tyska krigets utbrott var han överstelöjtnant vid Björneborgs regemente och deltog i aug 1630 med sin skvadron vid Wolgasts belägring. Staden Wolgast hade intagits redan 28 juli; i mitten av augusti föll även slottet. I juni 1631 var F i Åbo jämte Thure Bielke, åt vilken han var postillon d'amour till den vackra fru Margareta Boije, Henrik Horns änka. Bielke kom emellertid att gifta sig på annat håll och F trädde i hans ställe som uppvaktande. Som överste för ett värvat regemente följde F från 1635 Bernhard av Weimar. Särskild betydelse fick F i samband med en av hertigens berömdaste vapenbragder, överrumplingen av staden Rheinfelden i mars 1638. F berättar själv (Tegnér, s 86), att han i det krigsråd, som föregick anfallet, utförligt och ivrigt tillstyrke, att detta skulle sättas i gång. Överrumplingen blev en lysande seger och hela det kejserliga högkvarteret tillfångatogs. Från belägringen av Breisach 1638, där hertigen hade »en stor dessein före», sändes F till Sverige med anhållan om förstärkning. Medan han väntade på regeringens beslut härom avled hertig Bernhard våren 1639.

Under en resa till sina gods i Finland träffade F i Åbo åter Margareta Boije och säger, att »hon behagade mig tio gånger bättre. Därmed så talte jag henne till, bad henne, om hon hade lust att taga emot en sådan smutsig, arm kavaljer som jag vore, så ville jag leva och dö med henne. Hon var väl hård uti begynnelsen; men dock lät hon som en hövlig och from dam övertala sig och tog emot mig, smutsige knekt» (Tegnér, s 87). Bröllopet stod i Åbo i början av juni 1639.

F stannade i Sverige till hösten 1640, då han reste till Tyskland genom Danmark. Hans maka, som då väntade barn, var gäst hos sina fränder fältherren Jakob De la Gardie. och Ebba Brahe. F följdes på resan av den unge Magnus Gabriel De la Gardie. I Tyskland uppsökte F fältmarskalken Johan Banér, som i jan 1641 rekommenderade honom hos rikskanslern till erhållande av ett nytt regemente. Sommaren s å var F hos sin maka i Sverige. Hon följde honom sedan till Pommern, där de för mer än ett årtionde fick sitt hem, först i Stettin, sedan i Stralsund. F blev nämligen överkommendant i Vorpommern och kommendant i Stralsund, vilket innebar att han hade inspektionen över de i Vorpommern förlagda garnisonerna (Malmström). Han fick särskilt uppdrag på hösten att jämte A Erskein och residenten J Hallenus förhandla med deputerade för Stralsund. Johan Oxenstierna, som var generalguvernör, fördelade ärendena så, att F skötte de. militära, Erskein och Hallenus de civila. F blev 1648 v guvernör i Pommern efter Axel Lillie och deltog våren 1650 i viktiga förhandlingar med pomrarna (Malmström). När han hösten 1653 lämnade Pommern var det för att tillträda riksrådsposten; han tog i nov även säte och stämma i krigskollegium. När Gustav Horn aug 1655 återtagit chefskapet i det arbetstyngda kollegiet, blev F och Göran Paijkull hans främsta medarbetare (Steckzén). Efter Paijkulls och Horns död 1657 vilade ledningen av kollegiet huvudsakligen på F och Karl Mauritz Lewenhaupt. År 1658 blev F general. Under Karl X Gustavs danska krig 1658 och 1659 följde han konungen och hade en tid befäl i de nyförvärvade södra provinserna med högkvarter i Hälsingborg (Tegnér).

F skrev sig friherre till Kumo i Satakunda, herre till Fransborg och Sabeldorf i Pommern, Jackarby, Artsjö och Eda i Finland samt Friberg (köpt 1653) i Kulla sn i Uppland. Den sistnämnda gården gjorde han till säteri. F och hans maka begrovs i Forbus-De la Gardieska gravkoret under altaret i Riddarholmskyrkan. Ett ståtligt porträtt av Margareta Boije finns på Övedskloster.

Författare

Bengt Hildebrand

Arkivuppgifter

I De la Gardieska saml: Forbus, LUB, finns F:s egna papper, hans brevväxling med familjen, hans anteckningar om 30-åriga kriget, gårdshandlingar m m, en vidlyftig samling brev i orig från förmyndarregeringen, Kristina o Karl X Gustav, tyska myndigheter, sv o tyska högre tjänstemän, bl a 126 brev från K G Wrangel (redogörelse hos E Tegnér, »De la Gardieska saml», s 33–36). Talrika brev från F i RA bl a till: Karl X Gustav (i Stegeborgssaml, 101 st, o i serien Brev till konungen), Axel Oxenstierna (70 st, 1638–52), Johan o Erik Oxenstierna, Per Brahe d y, M G De la Gardie (1 vol, 1644 –62), Pontus Fredrik De la Gardie (i Skoklostersaml), A Erskein, Gustav Horn (Biel-kesaml), K G Wrangel (155 st, 1641–65). Tjänsteskrivelser från F i Diplomatica: Brandenburgica 1652–53.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: RR, Biographica, RA. — De laGardiska archivet, ed P Wieselgren, 11 (1839); AOSB, 1:1, 7, 9, 13, 14 (1888, 1926, 46, 49—50) o 2:2, 4—9 (1889—98); SRP 8, 10—18 (1898, 1903—59); J A Almquist, Frälseg 1:2 (1931), s 744; G Björlin, Johan Baner, 2—3 (1910); FBH 1 (1903); E Funch, Gestalter o öden. En krönika kring porträtten på övedskloster (1953); J Kle-berg, Krigskoll hist. Biogr anteckn:r 1630— 1865 (1930); O Malmström, Bidr till sv Pommerns hist 1630—53 (1892); M Olsson, Riddarholmskyrkan, 2 (Sveriges kyrkor. Sthlm, 2:2, 1937), s 634—640; B Steckzén, Krigskollegii hist, 1, 1630—97 (1930); Sveriges krig 1611—1632, utg av generalstaben, 3, 5 (1936, 1938); Elof Tegnér, De la Gardieska saml i Lund o på Löberöd (VHAAH 12:1, 1894); dens, Sv bilder från sextonhundratalet (1896).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Arvid Forbus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14314, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14314
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Arvid Forbus, urn:sbl:14314, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-25.