Meriter

Forsberg, Knut Malte, f 15 dec 1829 i Sthlm (Hovf), d 23 juli 1895 i Brooklyn, New York, USA. Föräldrar: hovlakejen Carl F o Maria Christina Strömberg. Utbildades till trädgårdsarkitekt genom studier vid trädgårdarna på Sävstaholm (Söd), Rosendal vid Sthlm, k trädgårdarna i Laeken, Belgien, samt Kew Gardens, London, arb omkr 1850 i Norrköping, i sl av 1850-talet vid Högsjö (Söd), anlade Berzelii park i Sthlm 1852–53, anlade även Lido o Täcka udden å Djurgården, medarb i Aftonbladet, reste 1863–64 m Aug Blanche i Italien, bosatt i Gbg 1864, i Åbo 1865, åter i Sthlm o Gbg, utvandrade till USA omkr 1869–70, verkställde omdaningsarbeten i Central Park, New York, omkr 1872 o i Lincoln Park, Chicago, ritare i Brooklyn.

G 1) 23 april 1854 i Sthlm (Klara) m Johanna Fredrica Norman, f 26 maj 1783 där (Skeppsh), d 19 juni 1862 i Sthlm (Hovf), dtr till korpralen Johan Fredric N o Maria Lindgren, samt förklarad som äkta maka till sockerbruksägaren Eric Dybeck (d 1837); 2) i USA omkr 1879 m en amerikanska.

Biografi

Knut F var son av en hovlakej – miljön bildar en viss kontrast till hans senare omskrivna republikanism. Fadern anges ha varit affärsbegåvad, bl a intressent i de första ångsluparna i Sthlm (Schöldström, s 164). Han bekostade sonens utbildning till trädgårdsmästare i högre stilen eller trädgårdsarkitekt. Sålunda fick F en mångsidig utbildning, bl a som pomolog vid det Bondeska Sävstaholm, där en berlinare, Leykauf, utbildad vid Sans Souci i Potsdam, tog honom om hand. Då Leykauf 1850 flyttade till Norrköping för att anlägga promenaderna runt staden, tog han med sig F. Denne hade stor artistisk talang och gjorde vackra ritningar, av vilka Leykauf begagnade sig. F skall vid 1850-talets slut ha gjort trädgårdsanläggningar hos brukspatron F K von Aken på det sörmländska Högsjö.

Kronologien i F:s levnad är vansklig att fastställa. F anges ha studerat även vid de berömda Kew Gardens i London och vid de kungliga trädgårdarna i Laeken i Belgien (Schöldström); resorna synes ha bekostats av dels enskilda personer, dels konung Oscar I (Dahlström). Uppgiften att F (1850) erhållit ett pris, en ganska stor penningbelöning, för ett tävlingsförslag att ordna Boulogneskogen i Paris återfinns överallt i litteraturen men har ej kunnat exakt verifieras. Säkert är att F fick och utförde uppdraget att förvandla det forna Katthavet i Sthlm till Berzelii park, vilket skedde 1852–53. Han skall även ha utfört anläggningar vid Lido och Täcka udden på Djurgården.

F levde om på utvärdshus och i festliga lag och behövde ständigt pengar. Hans gode vän August Blanche förskaffade 1854 »direktör» F, som han nu kallades, ett ekonomiskt förmånligt men eljest högst uppseendeväckande gifte. Sockerbruksägaren Eric Dybecks förmögenhet hade efter en långvarig process tillfallit Johanna Fredrica Norman och deras ene son, som överlevde fadern men dog 1853. Våren 1854 vigdes den 70-åriga fru Dybeck vid F, som ännu ej fyllt 25 år. Otroliga anekdoter cirkulerade om F:s slöseri och festande. Efter det hustruns förmögenhet tagit slut, levde makarna åtskilda, tydligen utan formell skilsmässa. Vid hennes död uppges änklingen vistas å okänd utrikes ort. År 1861 hade han i Sthlm startat »Tidskrift i naturförsköningskonsten» som dock endast utkom i 3 nummer. Efter sin italienska resa tillsammans med Blanche slog sig F 1864 ned i Gbg, medarbetade i GHT och stiftade vid en senare vistelse där en radikal politisk klubb, Juntan, av folkhumorn omdöpt till Pluntan, samt framlade kostsamma, ej antagna förslag till stadens förskönande.

Den period i F:s liv som är bäst belyst (av S Dahlström) är den, då han vistades i Åbo. Den 20 aug 1865 ankom han dit från Lübeck via Helsingfors för att hjälpa till med försköningsanordningarna vid anläggningen av Samppalinna restaurationsområde, som fabrikören P C Rettig låtit plantera. Det var även tal om planteringar på Runsala, och en plan till parkanläggning där av F:s hand s å finns bevarad. De maktägande i staden fann dock förslaget för dyrt. F synes sedan för en tid ha återflyttat till Sthlm. Där deltog han livligt i skarpskytterörelsen samt skall ha skrivit radikala artiklar i Aftonbladet, liksom han i varje fall 1866 medarbetade i »Söndags-Nisse» (sign Gubben). På egen bekostnad utarbetade F ett dyrbart förslag (Schöldström, s 164) till omdaning av Humlegården, men detta antogs ej. F medverkade dock vid anordningarna där för lantbruksmötet sommaren 1868. Även för Kungsträdgården hade han planer, som senare till vissa delar realiserades. F var varm skandinavist och republikan. Vid audiens hos Karl XV skall han ha bett denne utropa republiken Skandinavien under försäkran att Karl då skulle bli vald till president.

Omkring 1869–70 utvandrade F till Nordamerika. Även här skall han ha haft en växlande levnad, ömsom kört fyrspann i Chicago och New York, ömsom varit luffare. Säkert är att han här ledde en omdaning av dels den stora Lincoln Park i Chicago, dels Central Park i New York. I Amerika stötte han sig emellertid med de ledande och fick slutligen nöja sig med en obetydlig plats som ritare på Brooklyns kontor för publika arbeten. Även i Amerika hade han försökt sig på tidningsföretag men genast misslyckats (Fata Morgana, ett nr 1881 och New Yorks tidning, ett nr 1892). Vid världsutställningen i Chicago 1893 bars på »Skandinavernas dag» i festtåget en sidenfana – F: s förslag till skandinavisk-republikansk unionsfana!

Med alla sina bisarrerier och sin personliga hållningslöshet torde F, som av samtida ofta betecknas som genial, i mycket varit före sin tid på sitt specialområde, stadsträdgårdskonsten, och i sin syn på betydelsen av vackra naturanläggningar i städerna.

Författare

Bengt Hildebrand

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Utgivit: Tidskrift i naturförskönings-konsten, H. [1]–3, Sthlm 1861–62, 192 s. [H. 1 m. tit.: Praktisk anvisning i park- och trädgårds-anläggning, växt- och drifhus-konstruktion samt landtegendomars ordnande m. m. Sveriges landtbrukande befolkning tillegnad.] – Se även ovan jämte V. Berger, anf. källa.

Källor och litteratur

Källor o litt: O R Landelius' Utlandssv saml, SBL. – V Berger, Sv tidn:r i New York (1929), s 14, 17; S Dahlström, Ur Runsalas hävder (Åbo 1942), s 114–127; G Forsstrand, Vid sjuttio år (1924), s 142; Johan Grönstedt, Mina minnen, 2 (1918); A Kämpe, Olov Bergström o Goodtemplarorden (1929), s 293; [G F Lindahl,] Sv millionärer. Minnen o anteckn:r af Lazarus, 9 (1904), s 286–290; B Schöldström, Zigzag. Minnen o anteckn:r (1895), s 159, 164; A Söderström, Blixtar på tidningshorisonten (1910), s 306–308; S Tjerneld, Stockholmsliv, 1 (1950), s 11. 120.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut M Forsberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14338, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14338
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut M Forsberg, urn:sbl:14338, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-20.