Meriter

1 Frenckell, Johan Christopher, f 28 juli 1719 i Thörey, Sachsen, d 30 april 1779 i Åbo, begr i Åbo domkyrka. Lärling i David Jungnicols tryckeri i Erfurt, uppt i boktryckarskrået vid Gutenbergjubileet där 27 juni 1740, konstförvant vid akad tryckeriet i Åbo hösten 1743, faktor 31 aug 1756, förvärvade hälften i tryckeriet 1758, akademiboktryckare 15 dec 1775.

G 1) 12 dec 1756 i Åbo m Elsa Maria Leijer, f 1721, d 20 jan 1763 i Åbo, dtr till tullinspektören L o Katarina Lang; 2) 22 dec 1765 i Åbo m Maria Lilius, f 21 febr 1724 i Pöytis (Åbo län), d 29 mars 1800 i Åbo, dtr till länsmannen Johan L o Anna Bergius.

Biografi

På hösten 1743 kom den tyske konstförvanten F till Åbo för att som gesäll arbeta i det akademiska tryckeriet. År 1750 övertogs detta av boktryckaren J Merckell i Sthlm. Han skötte emellertid sin fars stora officin i huvudstaden och uppdrog därför 1756 ledningen av åbotryckeriet åt F. Två år senare fick F köpa hälften i tryckeriet för 7 000 dlr kmt.

Trots att kontraktet mellan de båda bolagsmännen förbjöd vardera parten att utan den andras tillstånd sälja, utarrendera eller pantsätta sin andel, pantsatte Merckell sin hälft utan att meddela vare sig F eller det akademiska konsistoriet. Dessutom hade han förbehållit för sin officin i Sthlm åbotryckeriets mest inbringande förmån, nämligen rätten att trycka finska psalmböcker och katekeser. Då Merckells ekonomiska ställning ytterligare försämrades, sålde han 1759 i hemlighet sitt tryckeri i Sthlm till bokbindaren A Carlbohm.

Merckells affärstransaktioner kom i dagen först i samband med boutredningen efter hans död 1763. Avslöjandet medförde för F många bekymmer. Han anhöll emellertid hos det akademiska konsistoriet om att få efterträda Merckell som akademisk boktryckare i Åbo. Konsistorium förordade F:s anhållan hos kanslikollegium och underströk samtidigt, att akademin borde få behålla sitt privilegium att trycka finska psalmböcker och katekeser. Denna rätt hade beviljats för att tryckeriet skulle få ett välbehövligt stöd. Bokbindaren Carlbohm gjorde emellertid anspråk på privilegierna, vilka han trodde sig ha förvärvat samtidigt som han köpte det Merckellska tryckeriet. Först 1765 fastställde kanslikollegium akademins tryckeriprivilegier, som även innefattade rätten att årligen införa 1 000 ris papper tullfritt.

Medan man väntade på utslag från kanslikollegium, fick tryckeriet förfalla. När F slutligen kunde överta det, hade han inte tillräckliga medel. Han hade emellertid turen att få stadens rikaste köpman, J Bremer, till bolagsman. Ett kontrakt uppgjordes med akademin som överlät sina boktryckeriprivilegier på 20 år till F och Bremer.

Till olycka för F överlämnade Bremer sin andel i tryckeriet till svärsonen, då hovrättssekreteraren C Hising (adl Hisinger). Med denne kunde F inte samarbeta, och inom kort drog de sina konflikter inför domstol. Processerna verkade förlamande på tryckeriets arbete. Dess förnämsta tryckalster under denna tid var en ny finsk bibel, som skulle ersätta 1758 års slutsålda upplaga. Det akademiska tryckeriet lyckades 1769 utverka ett privilegium exclusivum under 20 år för den planerade bibelupplagan. De ständiga meningsskiljaktigheterna fördröjde emellertid tryckningen, så att subskribenterna kunde få sina exemplar först 1776. Utom bibeln tryckte man stora upplagor av psalmböcker och katekeser, akademins samtliga publikationer och den första tidning, som utgavs i Finland, nämligen Tidningar utgifne af et sällskap i Åbo.

F:s yrkeskunnighet var allmänt erkänd och han hade väl förtjänt den fullmakt som akademiboktryckare, som slutligen beviljades honom 1775. Det hade inte varit lätt för honom att med sina begränsade tillgångar hålla tryckeriet i gång, men trots motigheterna hade han lyckats lägga en fast grund för den F:ska boktryckardynastin, vars verksamhet i Finland ännu fortsätter.

Författare

Oscar Nikula

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Academica: Åbo, Bibliogra-phica, 3: Boktryckerier i Finland, Biographica: Merckell, Kanslikoll:s arkiv: Skriv:r från boktryckerisoc, RA; Akter i målet mellan J Bremer, C Hising o J G F, Consistorii academici prot, Consistorii academici registr, Helsingfors UB; Åbo stads domböcker, uppbudsprot, Brandskadekommitténs förteckn över lidna förluster, Åbo magistratsarkiv; Bouppt:r, faktors- o bolagskontrakt m m, v F:ska familjearkivet på Anola. – Brev från o till C F Mennander, 1, 3, ed K öster-bladh (Suomen historian lähteitä, IV: 1, 3, 1939, 1942). – R v Frenckell, Der finnische Zweig des Geschlechts F und v F (Hfors 1930); C-R Gardberg, Från den förste F:s dagar (Hfors 1943); dens, Boktrycket i Finland, 2. Från freden i Nystad till Åbo brand (Hfors 1957); G E Klemming o J G Nordin, Sv boktryckeri-hist 1483—1883 (1883); O Nikula, Boktryckarna F o deras föregångare vid Åbo Akad (Hfors 1942); F W Pipping, Några hist underrättelser om boktryckeriet i Finland (Acta soc scient Fenn, 6, 8: 1, 1861, 1867).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Christopher Frenckell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14452, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oscar Nikula), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14452
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Christopher Frenckell, urn:sbl:14452, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oscar Nikula), hämtad 2024-04-19.