Meriter

Frisell, Erik, f 24 (enl födelsebok 4) jan 1859 i Gbg (Domk), d 22 febr 1942 i Sthlm (Engelbr). Föräldrar: direktören Henning Erik F o Alfhild Eugenia Lindberg. Mogenhetsex vid Schillerska skolan i Gbg 29 maj 1878, student i Uppsala 16 sept 1878–april 1879, bank- o handelsstudier i Tyskland, England o Frankrike 1879, banktjänsteman vid Skandinaviska kreditab i Gbg 1880, styr:suppl i ab D Carnegie & Co där 1890, i Sockerfabriksab Union, Hasslarp (Malm) 1897, kontorschef i ab D Carnegie & Co 1899, verkst dir för dess kommersiella avd 1900–07, led av styr för Roma sockerfabriksab (Gotl), för Praktiska hushållsskolan i Gbg från 1901, för Skandinaviska kreditab 1902–19, för Trollhätte kanal- o vattenverk från 1905, av dess efterföljare K Vattenfallsstyr 1908–13, av styr för Trafikab Grängesberg–Oxelösund o Luossavaara–Kiirunavaara ab 1906–36, Fastighetsab D Carnegie & Co 1907–20 o 1925–39, Sv sockerfabriksab 1907–39, Oxelösund–Flen–Västmanlands järnvägsab 1908–19, Örebro–Köpings järnvägsab 1908–19, verkst dir för Trafikab Grängesberg–Oxelösund o Luossavaara–Kiirunavaara ab 1909–16, led av handelsrådet från 1912, av statens industrikommission 1914–17, sakkunnig vid utredn av frågan om rikets ekon krigsberedskap 1915, v ordf i styr för Trafikab Grängesberg–Oxelösund o Luossavaara–Kiirunavaara 1917–20, led av styr för bl a Gällivare malmfält, Grängesbergs grufveab, ab Custodia, Rederiab Luleå–Ofoten. RVO 1906, RNO 1909, KVO2kl 1914, KVO1kl 1916.

G 8 jan 1885 i Undenäs (Skar) m Christina (Stina) Wærn, f 29 juli 1862 på Stjärnsund i Husby (Kopp), d 29 april 1944 i Sthlm (Engelbr), dtr till bruksägaren Mathias (Mats) Fredrik W o Christina (Stina) W.

Biografi

F kom att göra sina första större insatser i ab D Camegie & Co, där han var aktieägare från 1889 och från 1890-talets mitt vann allt större inflytande på affärerna. Hans far Henning F efterträddes vid sin död 1899 som direktör i bolaget av Gustaf Ekman (bd 13). Då Gustaf Ekmans far Emil Ekman följande år avled, blev F hans efterträdare. Samarbetet mellan Gustaf Ekman och F blev gott. Medan den tredje direktören, den nu ålderstigne Oscar Ekman, var anhängare av försiktiga metoder, genomförde Gustaf Ekman och F tillsammans med skånska sockerbruksintressenter energiskt den fusionspolitik som 1907 resulterade i Sv sockerfabriksab:s bildande och ab D Carnegie & Co:s upplösning.

Under de närmast följande åren ägnade F sina krafter framför allt åt posten som verkställande direktör för Grängesbergsbolaget, i vars styrelse han 1907 spelat en framträdande roll vid uppgörelsen med staten om de lappländska malmfälten. Även i fortsättningen kom F:s erfarenhet, kunnighet, skarpa affärsblick och förhandlingsförmåga väl till pass, särskilt vid uppgörandet av de långfristiga kontrakt som kom att tecknas med bolagets tyska köpare. Samtidigt visade han framstående administrativ duglighet vid skötseln av bolagets gruvföretag och järnvägar och var en omtyckt arbetsledare.

Efter avgången från direktörsposten bedrev F vintern 1916–17 jämte J Hellner, M Wallenberg och kanslirådet C G Westman för sv räkning underhandlingar i London om livsmedelsimport, vilkas resultat emellertid omintetgjordes genom motstånd från handelskommissionen.

F var utan yttre magnificens i framträdandet, och det låg något torrt och tillknäppt sakligt i hans personlighet. Blicken var genomträngande och skarp. Det sista kvartsseklet av sitt liv levde F tillbakadraget. Han förvaltade och förökade sin stora förmögenhet, reste mycket och rastlöst och hade sitt umgänge nästan uteslutande inom familjen och med några intima vänner.

Författare

Hans Gillingstam med bidrag av Nils Meinander

Arkivuppgifter

Enstaka brev från F i RA, KB, UUB, GUB, A Wijkanders arkiv, GLA, o Ekmanska släktarkivet, Gbg.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: H Hamilton, Dagböcker, utg av G Gerdner, 1911–16 (1955), 1917–19 (1956); J Hellner, Minnen o dagböcker, utg av W Odelberg (1960). – A Attman, D Carnegie & Co (1953); dens, Gbg 1863–1913 (Gbgs stadsfullm 1863–1962, 1:1, 1963); S E Bring, Trollhätte kanal 1844–1904 (Trollhättan, dess kanal- o kraftverk, 2: 1, 1916); W M Carlgren, Anteckn:r kring Johannes Hellners minnen (HT 1961); J Edström, August Wijkander (VVSH, följd 6, ser A, bd 7:1, 1961); G Ekerot, Trafikab Grängesberg—Oxelösund (Sv industriella verk o anläggn:r, 12, 1921–25), s 7; M Fahl, Matrikel (The Royal Bachelor's Club 1769–1944, 1947); Gbgs studenter, 2 (1919); T Gihl, Den sv utrikespolitikens hist, 4 (1951); H8D, årg 10, 1908–09, nr 16; H L Lundh, Praktiska hushållsskolan i Gbg (1965), s 23 f; Nu var det 1914. Den sv järnmalmen under första världskriget (Malm 1964, nr 3); E Palmstierna, Orostid, 1–2 (1952–53); E Ringborg, Till Norrköpingskrönikan, 4 (1921), s 195; Statsmakterna o den sv industrien under krigstiden, 1 (1920); Studenter från Realgymnasium i Gbg 1865–86 (1900); E Sylwan o G Olsson, Den sv betsockerindustrien, 1 (1932); Ö Tigerstedt, Kavalkad (Fagerstabrukens hist, 4, 1957); S Tjerneld, Sthlmsliv, 1 (1950); Väd 1941. – Nekr i SvD 23 febr 1942.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Frisell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14506, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam med bidrag av Nils Meinander), hämtad 2024-11-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14506
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Frisell, urn:sbl:14506, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam med bidrag av Nils Meinander), hämtad 2024-11-09.