Robert F Fristedt

Född:1832-06-19 – Katarina församling, Stockholms län
Död:1893-02-16 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Läkare, Farmakolog


Band 16 (1964-1966), sida 576.

Meriter

Fristedt, Robert Fredrik, f 19 juni 1832 i Sthlm (Kat), d 16 febr 1893 i Uppsala. Föräldrar: kryddkramhandlaren Gustaf Fredrik F o Kristina Charlotta Vahlberg. Elev vid Maria h lärdomsskola 1842 o vid Sthlms gymnasium 1847, inskr vid Uppsala univ 10 juni 1851, fil kand 30 jan 1856, disp för fil drsgrad 25 febr 1857, fil dr 5 juni s å, med kand 28 sept 1859, med lic 15 maj 1861, Wahlenbergsk amanuens vid farmakol inst 12 okt s å, disp för rned drsgrad 30 nov s å, adjunkt i med naturalhist o kemi 22 jan 1862, med dr 31 maj s å, allt vid Uppsala univ, notarie i med fakulteten vid Uppsala univ jan 1869–sept 1873 samt sept 1874–dec 1877, eo prof i farmakologi o med naturalhist där 16 nov 1877, prefekt för farmakolog inst s å. – LVS 1873, RNO 1887.

G 29 juli 1864 i Ytterlännäs (Vnl) m Hulda Maria Schönmeyr, f 12 maj 1836 i Sthlm (Nik), d 5 april 1910 i Uppsala, dtr till prot:sekr, häradsh Carl Martin S o Johanna Charlotta (Jeanette) Sebenius.

Biografi

Robert F var hela sitt liv knuten till Uppsala universitet och framlevde en akademikers stillsamma tillvaro. Hans främsta ungdomsintresse var uppenbarligen botaniken, och i detta ämne erhöll han högsta betyget såväl i studentexamen som i de akademiska examina i filosofiska fakulteten. För den filosofiska graden disputerade, han med en botanisk avhandling, Växtgeografisk skildring av södra Ångermanland, och redan dessförinnan hade han publicerat redogörelser för sina botaniska strövtåg i fjälltrakterna. Också de medicinska studierna, som kanske från början hade karaktär av brödstudier, inriktades framför allt på farmakologin, det medicinska ämne som ligger närmast botaniken. Likaså behandlade han i sitt medicinska skriftställarskap framför allt ämnen med stark botanisk anknytning. Hans kanske förnämsta verk var den fylliga och för sin tid utomordentliga Lärobok i organisk farmakologi, som trycktes 1873, och som var upplagd med särskild hänsyn till de då gällande farmakopéerna i de skandinaviska länderna. Här är huvudtemat de olika växter från vilka drogerna hämtades. Starkt botanisk accent har helt naturligt också hans viktiga exsiccatverk Sveriges farmaceutiska växter, som innefattar 740 arter av medicinskt intresse och utkom i åtta fasciklar åren 1863–72. Till samma ämneskrets anknyter också hans utgåva av Johannes Franckenius Botanologia som publicerades i Vetenskapssocietetens minnesskrift med anledning av universitetsjubileet 1877. Det var således med goda skäl som F själv kunde beteckna sig som »medicinsk botanist».

F:s vetenskapliga och pedagogiska insats knyter sig i följd av detta i första hand till farmakognosin. Det rätta igenkännandet, det förnuftiga systematiserandet av de olika drogerna låg honom varmt om hjärtat. Någon kemisk analys av drogerna tycks han inte ha arbetat med, även om han uppmärksamt följde vad som utomlands skedde i detta avseende lika väl som beträffande fysiologins rön om drogernas inverkan på organismen. En av hans viktigaste insatser blev att ordna den farmakologiska institutionens samlingar på ett instruktivt sätt; att föröka och förbättra dem, något som han framför allt kunde göra genom resor. Ett par av dessa gick utrikes. År 1862 for han som Hwassersk stipendiat till Tyskland och Österrike, med längre uppehåll för studier i Berlin, Breslau, Wien, München och Göttingen ooh från sept 1873 till juli 1874 innehade han riksstatens större resestipendium för en vidsträckt farmakologisk resa till Tyskland, Österrike, Italien och England. För sitt exsiccatverk reste han i Skåne somrarna 1865, 1866 och 1869.

Vid sidan av undervisningen torde F:s mesta tid ha åtgått för redigeringen av Uppsala läkareförenings förhandlingar. Denna tidskrift startades 1865, då föreningen beslöt börja trycka protokollen över sina sammankomster. F ingick från början i redaktionskommittén och från maj 1866 stoc han som huvudredaktör, en post som han med avbrott för den stora utländska resan beklädde till sin död. Minnestecknarna har talat om den entusiasm med vilken F skötte detta uppdrag. Därom vittnar också, att han själv mycket flitigt medarbetade med artiklar och notiser från sitt specialområde.

I sin undervisning skall F ha haft ett levande och omväxlande framställningssätt och i sina tentamina måttliga fordringar. Han beskrivs som vänlig och blid i sitt uppträdande, men mot blidheten kontrasterade enligt Lennmalms minnesord en stor bestämdhet och ett hårt fasthållande vid den egna ståndpunkten, då han en gång funnit en åsikt riktig. Enligt Carl Lindhagen, hans hustrus systerson, skall han ha varit en sträng make. Som många andra Uppsalaakademiker såg han med ovilja, att ett universitet började växa fram i Sthlm. Lindhagen, vars far var engagerad i högskoleplanerna och som under ett par år varit inackorderad hos F, måste av den anledningen byta bostad.

Författare

Gunnar Eriksson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

F:s herbarium inköptes 1895 till Riksmus:s botan avd. Enstaka brev från F förvaras i V AB, UUB, GUB o Karol inst:s bibi. F:s betyg o fullmakter i X 261 x, UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Aksel Andersson, Upsala universitets styresmän, lärare och tjänstemän 1872—1897, Upsala, s. 70 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: Aksel Andersson, a a (1897); O Hammarsten, Minnesord öfver prof RFF (Upsala läkarefören:s förhandl:r 1892–93); K Hedbom, Prof RFF såsom medicinsk botanist (ibid); Krok; F Lennmalm, RFF (Hygiea 1893); C Lindhagen, Memoarer, 1 (1936; personreg SBL); UUM 1883.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Robert F Fristedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14512, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Eriksson), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14512
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Robert F Fristedt, urn:sbl:14512, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Eriksson), hämtad 2024-04-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se