Meriter

Gahm, Sigfrid Lorentz, f 26 aug 1725 på Häljaryd, Gårdsby (Kron), d 29 okt 1794 i Sthlm (Jak). Föräldrar: salpetersjuderi-inspektoren Petter G o Catharina Kjellman. Elev vid Växjö trivialskola 15 okt 1733, vid Växjö gymnasium 1740, inskr vid Uppsala univ 11 juli 1744, informator på Koskis bruk, Bjernå (Åbo o Björneb:s län) 1748, inskr vid Åbo akad 27 nov 1749, eo kanslist i krigskoll 4 juli 1750, eo kammarskrivare där 26 aug 1752, tjänstfri 12 dec 1781 (jfr k brev 15 sept 1779).

G 18 april 1758 i Sthlm (Klara) m Margareta Catharina Boltenhagen, trol f där omkr 1733, d 25 okt 1800 där (Jak), dtr till stadsfältskären Gerhard B o Margareta Elisabet Wittkopff.

Biografi

G:s tjänstemannabana var törnbeströdd och trots upprepade ansökningar blev han inte befordrad i krigskollegiet. Han misslyckades också i sin förhoppning att efterträda sin 1776 avlidne vän Samuel Loenbom som amanuens hos rikshistoriografen. G:s far och morfar tillhörde salpetersjuderistaten, och redan under sin tidigaste tjänstgöring i krigskollegiet började han samla och redigera författningar om salpetersjuderiet. Hans intressen inriktades alltmer på forskning, och 1759 fick han av krigskollegiet ett för honom väl tillrättalagt uppdrag, nämligen att utge en militär författningssamling. Behovet av en sådan hade framförts av krigsbefälet redan vid 1734 års riksdag, men försöken att åstadkomma arbetet hade hittills strandat. G kastade sig med frenetisk energi in på uppgiften och kunde 1762 och 1765 publicera de båda första delarna av författningsverket, omfattande militieförordningar 1680–91, huvudsakligen hämtade från riksregistraturet (om en viss kritik av arbetet se Ågren). Fortsättningen gick långsamt. G:s intresse svalnade, och kollegiet kunde trots upprepade påtryckningar ej pressa ut mer av honom. År 1781 blev han tjänstfri, och delarna 3 och 4 av verket publicerades först efter hans död.

För sitt författningsarbete fick G 1758 nådigt tillstånd att forska i riksarkivet, något på den tiden ovanligt. Arkivet blev hans normala arbetsplats, och efter den av G för sin oginhet starkt kritiserade Stiernmans frånfälle 1765 syns han ha fått röra sig oinskränkt i samlingarna, med vilka han snart vann nära förtrogenhet. Han blev också en framstående kännare av antikvitetsarkivet, K biblioteket, ämbetsverkens arkiv och ett stort antal privata samlingar. Ar 1768 studerade han de palmskiöldska samlingarna i Uppsala, och 1773 forskade han i Lund och annorstädes i Skåne. G:s lärda arbete fick en speciell karaktär. Han begränsade sig på det hela taget till att samla avskrifter, böcker och porträtt och bearbetade endast undantagsvis sitt material. Hans tryckta produktion är minimal. Någon gång annekterade han även originaldokument, de flesta hämtade från riksarkivet och antikvitetsarkivet.

G efterlämnade två omfattande samlingar om sin födelseprovins Småland, båda kallade Archivum Smolandicum. Den ena (numera 12 vol) skänkte han till Olof Wallquist, som i sin tur överlämnade den till gymnasiebiblioteket i Växjö (ett av Wallquist utarb reg tr 1935 av P Wilstadius). Växjösamlingen består till stor del av avskrifter ur det av kyrkoherde Samuel Rogberg hopbragta materialet till hans Smålandsbeskrivning. G:s andra Smålandssamling (S 71–81; ett av P Wilstadius utarb reg tr 1937) inköptes 1804 av Uppsala universitetsbibliotek som samtidigt förvärvade en stor biografisk samling (X 206–222). Denna innehåller material om historiker, rikshistoriografer, riksantikvarier, tjänstemän vid antikvitetsarkivet, lärda smålänningar, konstnärer, styckgjutare m m. Här ingår delvis unikt stoff, t ex självbiografier författade på G:s anmodan. Nära besläktad med denna samling är Archivum Litterarium (U 111–130, UUB) av i huvudsak lärdomshistoriskt innehåll. Under sina forskningar i riksarkivet påträffade G talrika indragna eller förbjudna böcker – som han f ö generöst skänkte sina bibliofila vänner – och han hopbragte en ur bibliografisk synpunkt mycket innehållsrik samling om sådana böcker (U 131–141, UUB). Andra samlingar av antikvariskt och biografiskt innehåll, delvis bestående av originaldokument ur antikvitetsarkivet, förvärvades av D G Nescher och tillhör numera liksom en mindre del av G:s korrespondens (från åren 1770, 1773–74) K biblioteket.

G fick efterhand en viss position i den lärda världen. Han delade frikostigt med sig av resultaten av sina forskningar. En inflytelserik gynnare hade han alltsedan Åbotiden i sedermera ärkebiskopen C F Mennander, och dennes son C F Fredenheim hörde till hans umgängeskrets i Sthlm. På särskilt förtrolig fot stod han med J H Lidén, och åt den yngre E M Fant gav han en stödjande hand. Av stort lärdoms- och bibliotekshistoriskt värde är hans mångåriga brevväxling med C G Warmholtz. Stor uppskattning rönte han av Gjörwell. Av en yngre generation som H G Porthan betraktades han däremot mera kritiskt. Man erkände hans flit men klandrade bristen på urskillning.

G var ett stort original med bestämt inrutade vanor. Bäst trivdes han i arkiven, biblioteken och på bokauktionskammaren. På söndagarna var han en trägen och observant besökare i huvudstadens kyrkor. G:s ideal var Karl XI. Han hyste stark animositet mot Gustav III och lamenterade ofta över dennes »teatraliska» tidevarv. Påfallande var G:s starka konstintresse. Han följde sin son på föreläsningarna vid målar- och bildhuggarakademin och synes själv ha tecknat en smula. På äldre dar lät han sitt hår hänga löst och såg enligt egen uppgift ut som en gammal bondkaplan.

Författare

Bertil Broomé

Arkivuppgifter

Brev från G till C F Mennander (17 st, 1768–86) o 3 st till C C Gjörwell i KB. Brev till bl a P F Aurivillius (7 st, 1788–94), E M Fant (22 st, 1774—81), J H Liden (21 st, 1764–93) o S Älf (17 st, 1778–83) i UUB. Brev till P F Aurivillius i l:e landskanslisten P E Gustafsons autografsaml, Vänersborg. I arkivet på Christineholm G:s brev till C G Warmholtz (1762–79).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Herr auctoms korta lef-vernes beskrifning [anon.] (S. Baelter, Vårs Herras och Frälsares Jesu Christi historia. . ., 2. upl., Sthlm 1770, s. [5—10]). — Företal [anon.; med biografi över Karl XI] (Til Hans kongl. maj:t konung Carl den XI, Kongl. regeringens berättelse ... [se nedan], Upsala 1771, s. 1—80). — Hans Hansson Wachtmeister, grefve til Johannishus . . . [Anon.] Sthlm 1781. (12) s., 1 portr. (Lef-vernesbeskrifningar, bd 1, st. 4.) — Noter till: G. R. Berch, Till Kongl. maj:ts och riksens cantzlie collegium . . . berättelse om Kongl. antiquitets archivo ... 1772 (Samlingar i svenska historien, h. 1, Upsala 1798, s. 36—47). — Medverkat med biografier i: J. F. Martin, Svenska galeriet . .., [h. 1—2,] Sthlm [1782—83]. — Granskat G. Gezelius, Försök til et biographiskt lexicon . . ., 1—4, Sthlm 1778—87.

Utgivit: Kongl. stadgar, förordningar, bref och resolutioner, angående Svea rikes iandt-milice til häst och fot. [1680—1718.] D. 1— 4. Sthlm 1762, 1765, 1798—1814. (60), 660, 47 s.; (112), 574, (34) s.; (26), 572 s., 1 titelbl., s. 573—1672, 32 s. — [P. Åhstrand,] Beskrifning öfver Öland, besynnerligen det norra mötet, eller fögderiet. Jämte bihang af åtskilliga gamla konungabref. Upsala 1768. (16), 274, (14) s., 2 pl. [Föret] — Til Hans kongl. maj:t konung Carl den XI, kongl. regeringens berättelse, angående regements förvaltningen under högstbemälte konungs minderårighet; öfverlämnad den 18 december 1672, då konungen sjelf antog riks styrelsen ... Upsala 1771. (2), 120, 175 s., 1 pl. [Anon.] — Berättelse om oroligheterna i Södra Sverige, til följe af Nils Dackes upror . . . Utg. efter et gammalt manuscript. Sthlm 1781. 30 s. [Anon.] — Meddelande till Svenska archivum, T. 1, 1766, Sthlm, s. 261—266. — Åtskilligt ur Archivum Smolandicum tr. i [C. G. Södergren,] Småländska archifvet, 1— 2, Wexjö 1853—69.

Källor och litteratur

Källor o litt: Krigskoll:s prot o registr, Biografica, KrA; Otto Waldes anteckn:r, UUB. – Brev från o till C F Mennander, ed K österbladh, 1–3 (Suomen historian lähteitä, 4:1–3, 1939–42); Henrik Gabriel Porthans bref till Mathias Calonius, ed W Lagus, 1–2 (SSLF 1, 5, 1886); Mathias Calonii bref till Henrik Gabriel Porthan. Aren 1793–1800 (SSLF 55, 1902); UUM 2, 1700–50 (1919–23); Växjö gymnasiematr för åren 1653–1808 (1925); Växjö skolas matr för åren 1651–1751 (1921). – S Almqvist, Johann Kankel (1965); C Annerstedt, UU:s hist, 3:2 (1914), bih 5 (1913); S Bergh, Sv RA 1618–1837 (1916); S E Bring, C G Warmholtz' o Louis De Geers bibi på Christineholm (1941); C M Carlander, Sv bibl o ex-libris (1904); G Carlquist, Till den sv bokcensurens hist (NTBB 1920); A Grape, Ihreska handskriftssaml, 1–2 (1949); J Kleberg, Krigskollegii hist. Biogr anteckn:r 1630–1865 (1930); S Ridderstad, Ensam vandrande . . . Ärkivsekr Gustaf Ribbing, 1719–1811 (1948); SKL; C O Sommar, S L G-P (Bokvännen 1949); P Wilstadius, S L G-P (Hyltén Cavalliusfören:s årsb 1937); P G Vistrand, Smålands nation i Uppsala, 1 (1894); Åbo akad:s studentmatr, ed V Lagus, 2 (1895); S Ågren, Karl XI:s indeln:verk för armén (1922).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sigfrid Lorentz Gahm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14645, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14645
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sigfrid Lorentz Gahm, urn:sbl:14645, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-16.