Meriter

Gallodier, Louis, f 1733 i Frankrike, d 6 juni 1803 i Sthlm (Jak). Figurant vid K operan i Paris, kom till Sverige 1753, dansör vid franska teatertruppen i Sthlm till 1771, hovdansmästare 27 jan 1773–1779, premiärdansör vid Operan 1773–80, balettmästare där 1773–95, 1:e balettmästare där 1795–1803. Danslärare åt Gustav III o Gustav IV Adolf som kronprinsar.

G 1) m en sångerska vid italienska operasällsk i Sthlm, f omkr 1740, d på 1780-talet; 2) 6 mars 1792 i Sthlm (Hovf) m dansösen Judith Christina Brelin, f omkr 1770, d 25 mars 1794 där (ibid); 3) omkr 1799 m Marie Louise Du Londel, som överlevde honom.

Biografi

G hade börjat sin teaterbana som figurant vid Parisoperan, men blev i Sverige dansör vid italienska operasällskapet och sedan premiärdansör vid franska teatertruppen på Bollhuset. När sv operan skulle bildas, fanns ännu några kvar i Sthlm av franska teatertruppens balettpersonal. Av G väntade man nu den nya sv balettens formerande. Teaterns chef G J Ehrensvärd skriver om G, att hans »nit och goda vilja voro egenskaper, vårföre han icke nog kan berömmas. Jag är skyldig honom den rättvisa att säga, att utan honom, dess flit, dess åhåga, dess mödosamma arbeten, dess omsorg att få detta i skick och ordning, så hade operan ännu i denna stund aldrig varit, utan allt stannat med ett misslyckat försök . . .».

Den balett, som sv operan under sin första tid presenterade, var i en föråldrad stilart men för den skull inte mindre effektfull. Vad baletten fordrade innan J G Noverres nya system slog igenom var framförallt praktutveckling, särskilt i dräkten, och därvidlag uppfyllde Gustav III:s opera höga krav. Men baletten spelade till en början ej någon självständig roll utan betraktades som ett ornament till operan. G medverkade i en rad verk men skapade dessutom fristående baletter. I Lalins heroiska balett »Acis och Galatea» överraskade G genom de många av honom arrangerade dansnumren. Bland dessa ansågs pantomimbaletten i andra akten av herdar och herdinnor för ett mästerstycke.

G tillhörde bl a Sergels konstnärskotteri och Sergel har gjort en rad karikatyrer av honom. År 1773 förvärvade han Tolvöresholmen vid nuvarande Manilla på Djurgården, som han innehade till 1786. Det torde endast ha varit hans sommarställe; eljest bodde han i Staden mellan broarna, vissa tider vid Drottningholm, under 1790-talet i ett litet hus där i engelska parkens nordvästra hörn.

Författare

Bengt Hildebrand

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: G J Ehrensvärd, Dagboks-anteckn:r förda vid Gustaf III:s hof, 1–2 (1877–78). – F A Dahlgren, Anteckn:r om Sthlms theatrar (1866); J Flodmark, Elisabeth Olin o Carl Stenborg (1903), s 34, 89 ff; C Forsstrand, Sophie Hagman (1911), s 72 f, 149 f; B Häger, Balett – klassisk o fri (1946); F Lindberg, Nedre Manilla o dess ägare (1935), s 8 ff, 59 (litt); L Looström, Johan Tobias Sergel (1914), s 52 ff; N Personne, Sv teatern under Gustavianska tidehvarfvet . . . (1913); K Rootzén, Den sv baletten (1945); W Sjöstrand, Grunddragen av den militära undervisn:s uppkomst- o utvecklingshist i Sverige till år 1792 (1941); SMoK; Sohlmans musiklex, 2 (1952); N G Wollin, Drottningholms lustträdgård o park (1927L

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Louis Gallodier, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14655, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14655
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Louis Gallodier, urn:sbl:14655, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-19.