Meriter

Gauffin, Axel Wilhelm Reinhold, f 1 juli 1877 i Kristianstad, d 26 jan 1964 i Sthlm (Bromma). Föräldrar: apotekaren Lars Carl Axel G o Johanna (Jenny) Laurentia Holm. Mogenhetsex vid Kristianstads hall juni 1895, inskr vid Lunds univ 10 sept s å, fil kand där 31 jan 1899, konst- o språkstudier utomlands juni 1902–juli 1904, fil lic i Lund 30 maj 1908, eo amanuens vid Nat:mus 2 okt s å, disp i Lund 14 okt s å, fil dr där 28 maj 1909, studier vid univ i Berlin 1910, amanuens vid Nat:mus 1913, intendent o förest för skulptur- o måln:saml där 10 nov 1916, överintendent o chef för Nat:mus 31 dec 1925–21 aug 1942. – Led av styr för Nat:musei vänner 1913, av styr för Thielska galleriet 1926 (v ordf 1948–60), av Kulturrådet 1935, av Längmanska kulturfondens nämnd 1942. – RVO 1921, RNO 1926, HedLFrKA 1927, KNO2kl 1930, KNO1kl 1935, KVO1kl 1942.

G 12 juni 1917 i Sthlm (Hedv El) m Britta Maria Emilia Groth, f 8 april 1884 där (ibid), d 12 febr 1958 i Sthlm (Västerled), adoptivdtr till prof Carl Magnus G o Elin Mathilda Charlotta Schuberth.

Biografi

Axel G började sina akademiska studier vid Lunds universitet med juridik. Hans starka intresse för konst och estetik hade dock till följd att han snart bytte ut juridiken mot konsthistorien. G ägde också en konstnärligt skapande begåvning, som kom honom att studera teckning och målning i Paris och jämsides därmed sång, levande språk och litteratur. G återvände emellertid till de konsthistoriska studierna i Lund och disputerade 1908 på en avhandling om målaren Marcus Larsson.

G siktade nu på en bana som museiman och antogs 1908 som eo amanuens vid Nationalmuseum. Under Richard Berghs chefskap deltog han aktivt i dennes epokgörande modernisering och nyordning av samlingarna. Bergh avled 1919 och efterträddes av Erik Folcker (s 254), som med G som verkställande kraft fullföljde Berghs nydaningsarbete. Sex år senare blev G Folckers efterträdare som överintendent.

Då G tillträdde sin chefspost, var nyordningen av museet i stort sett avslutad. En nyinrättad sal för sv 1600- och 1700-talsmåleri hade ordnats av G på ett sätt, som väckte allmän beundran och ännu idag anses föredömligt. Men museet saknade belysning, och värmesystemet var bristfälligt. G lyckades utverka nödiga statsanslag, och 1931 kunde museet återinvigas efter en genomgripande ombyggnad. Att museet kunde hållas öppet för allmänheten även på kvällarna bidrog i hög grad till dess popularisering liksom de afton- och midnattskonserter, som G med hjälp av donationsmedel (av fabrikören J Olsén) igångsatte. Ett led i museets strävan att attrahera publiken var också de tillfälliga utställningar som på G:s initiativ ordnades.

Att i utlandet propagera för den sv konsten var för G en hjärteangelägenhet. Den stora utställning av sv 1700-talskonst, som han 1921 ordnade i Köpenhamn, torde ha varit en av de märkligaste, som någonsin visats utom landet. Genom utställningar bl a i Paris 1929 och i Antwerpen, Bryssel, Haag 1934 kunde han för internationell publik introducera vår 1800- och 1900-talskonst.

G tog också initiativ till att genom filmen sprida kännedom om konst och konstföremål. Hans Sergelfilm visades 1921 på Skand museiförbundets möte i Köpenhamn men rönte mycket liten förståelse; den blev närmast ihjälkritiserad och förlöjligad. Tiden var då ännu inte mogen för denna form av konstpropaganda.

Samlingarnas tillväxt låg G varmt om hjärtat, och han hade härvid den största hjälp av den 1911 bildade föreningen Nationalmusei vänner med dåvarande kronprinsen som ordförande och med Torsten Laurin som verkställande kraft. Många av målerisamlingens obestridliga mästerverk förvärvades på G:s initiativ som t ex El Grecos »Petrus och Paulus» och Roslins charmanta porträtt av La baronne de Neubourg-Cromière. Den franska 1800-talskonsten var svagt representerad och i likhet med Richard Bergh försökte G gottgöra tidigare försummelser bl a genom att förvärva två huvudverk av Renoir, »La Grenouillère» och »Le Cabaret de la mère Anthony» men också målningar av andra impressionister.

Till G:s favoriter hörde målningar från den danska konstens »guldålder», som han lyckades förvärva med hjälp av museivänner i Danmark. Modern dansk, norsk och finsk konst, som tidigare saknats nästan helt, inköptes eller tiggdes av G. Hans förmåga att intressera mecenater resulterade också i några verkligt betydande donationer till museet, framför allt Hjalmar Wicanders enastående samling av miniatyrer, Ragnar Aschbergs av ryska ikoner, den Cronstedtska samlingen av franska och sv arkitektur- och ornamentsritningar från Fullerö, donerad till museet av fil dr Eric Langenskiöld, och Sergels så länge försvunna marmorstaty »Diomedes», som återfanns i England och skänktes 1941 av minister Björn Prytz.

G var en fin stilist, som med stark inlevelse och stor lärdom skildrade betydande gestalter i vår 1800-talskonst. Hans doktorsavhandling om Marcus Larsson utkom i ny upplaga 1943. Monografier om Ferdinand Fagerlin (1910) Ivan Aguéli (1940–41), Sager-Nelson (1945) samt om prins Eugen (1915, ny uppl 1947), som han stod personligen nära, vittnar om hans djupa förtrogenhet med sina ämnen. Han var en god kännare av vår 1700-talskonst och planerade en monografi om Alexander Roslin, som emellertid aldrig hann slutföras. I den av G redigerade volymen »Svensk 1700-talskonst» (1923) har han dock publicerat fragment från forskningen om Roslin, Pilo och Lafrensen d y. Rembrandts mästerverk Claudius Civilis i Nationalmuseum fascinerade honom så starkt att han också kom att behandla denna målning i skönlitterär form.

G var en entusiast och en älskare av de sköna konsterna i alla dess former. Hans vältalighet var allmänt omvittnad. Han var också ytterst känslig för kritik, vilket kom honom att invecklas i inte alltid så lyckade polemiker i dagspressen. Men G:s kärlek till »sitt» museum och hans förmåga att levandegöra dess skatter erkändes av alla. Ett förslag till ett museum för modern konst, som G framlade i Konstakademin 1932, kunde realiseras först 1958.

Författare

Åke Stavenow

Arkivuppgifter

Av G sammanbragta sv konstnärer skänktes av honom till Nat:mus. Strödda brev från brev o aktsaml:r rör från G i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Leopolds »Critiska anmärkningar vid hjeltedikten: Tåget öfver Bält» (Samlaren, 21, 1900, Upsala, s. 78— 90). — Simon Marcus Larsson. Akad. avh. [Lund 1908.] 1—2 + Suppl. Sthlm & Lund 1907—08. Fol. (6), 42, (6), 81, (2), 13 s. [Även med tit.: S. M. L. 1825—1864, ett svenskt konstnärsöde.] (SAK:s publikation, 15—16.) — En svensk Petrarcabok [rec] (Nordisk tidskrift, 1908, Sthlm, s. 211— 218). — Ferdinand Fagerlin 1825—1907. Sthlm 1910. 4:o. (2), 150 s., 1 portr. (SAK:s publ., 18.) — Axel Herman Hägg [sign.] (H8D, 12, Sthlm 1910—11, s. 194). — Albert Edelfelt (Jul, utg. af Konstnärsklubben, 23, 1910, Sthlm, s. [4—7], 1 pl.). — Carl Larsson. En konstnärsprofil (ibid., 1911, s. 9—12, 1 pl., på ty. i Die Kunst, Bd 23, Mimenen 1911, s. 291—304). — Musiken i målarkonsten. Sthlm 1913. 4:o. 16 s., 64 pl. — Frihetstidens och gustavianska tidens måleri (Svensk konsthistoria utg. af A. L. Romdahl & J. Roosval. Sthlm (tr. Upps.) 1913, s. 374—425). — Måleriet från Karl XIV:s tid till och med Karl XV:s (ibid., s. 453— 480). — Rosendal (Svenska slöjdföreningens tidskrift, 9, 1913, Sthlm, s. 93—102). — Ett knippe wårlökar till en söt lukt enfaldeligen utströdde för Strittans fot den 18 april 1914 af En blomstervän. Sthlm 1914. 12:o. 22 s. (Anon.) — Vigselrummet, en vidräkning. Sthlm 1914. V, (1), 26 s. — Om huruledes Hofmålaren Wertmiiller färdades genom Östergötland året 1797 . . . (En bok om öster-götland under red. af B. Mörner, Sthlm 1915, s. 237—246). — Konstnären Prins Eugen. Sthlm 1915. 4:o. (4), 112 s., 1 pl. — Konstverk och människor. Essayer och kritiker. Sthlm 1915. (4), 194 s. — Minnesutställning över målaren Olof Sager-Nelson . . . Sthlm 1915, 7, (1) s. [Nationalmusei utställningskataloger, 1.] — Utställning av den Lö-wenadlerska gåvan till Nationalmuseum. Sthlm 1916. 7, (1) s. (Sign.) (Nationalmuseets utställningsblad, 2.) — John Kruse. Minnesord . . . (Meddelanden 5 från Föreningen för grafisk konst, Sthlm 1916, s. 10 —17). — Ferdinand Bobergs etsningar. Illustrerad beskrifvande katalog. Sthlm 1917. 81 s., 1 pl. [Även i föreg. Meddelanden, s. 58—78.] — Världskriget och den svenska konstimporten (Svensk tidskrift, 7, 1917, Sthlm, s. 542—550). — Fransk konst från 1800-talet. Sthlm 1917. 63 s., 14 pl. (Tills, med R. Hoppe.) 2.—3. uppl. s. å. [Nationalmusei utst.-kat., 2.] — Italienska, nederländs- ka, engelska, franska och svenska konstverk. [Sthlm 1917.] 27 s., 4 pl. (Anon.; tills, med S. Strömbom.) [Ibid., 3.] — Engelska, franska, italienska, nederländska, spanska och tyska konstverk. Sthlm 1918. 65 s. (Anon.; tills, med A. Sjöblom & E. Folcker.) 2. tillök, uppl. s. å. (Ibid., 4.) — Till Gunilla Laurin den 19 sept. 1918. Sthlm 1918. 7 s. (Anon.) — Vid Harald Brisings bår den 28 december 1918. Sthlm 1919. (7) s. (Sign.) — Pärlorna i vår svenska 1700-talskonst (Julkvällen, 1919, Sthlm, s. 14—17, 2 pl.-bl.). — Ur Sager-Nelsons utvecklingshistoria (Kunst og Kultur, 8, 1920, Bergen, s. 53—64). — Några bilder ur David Rapps tavelsamling. Sthlm 1920. 4:o. 30 s., 29 pl. — Gustaf Rydberg (A. Schultzberg, Gustaf Rydbergsutställningen .. . Sthlm 1920, s. 11—19). — Gustaf Rydberg-utställningen på Konstakademien (Saisonen, 1920, Sthlm, s. 1088—90). — Utställning av fransk sjuttonhundratals-konst ur Nationalmusei samlingar vid kulturmässan i Östersund den 9—29 juli 1920. Sthlm 1920. 32 s., 4 pl.-bl. (Sign.) (Nationalmusei utst.-kat., 12.) — Målningar av Alexander Roslin och Gustaf Rydberg utställda vid kulturmässan i Malmö den 7-—19 juni 1921. [Lund 1921.] 74 s., 9 pl.-bl. (Sign.) (Ibid., 14.) — Några ord om Meissen-figu-rinernas psykologi (Saisonen, 1921, s. 551 f). — Kulturmuseer och museumskultur. En kritik av Gregor Paulsson, Nya museer, ett programutkast. Sthlm 1921. 93 s. — Nationalmusei konstsamlingar. Friedländerska samlingen. Sthlm 1921. 52 s., 13 pl.-bl. (Tills. m. A. Kumlien & H. Wåhlin.) — [4 uppsatser] (Festskrift vid Föreningen Nationalmusei vänners tioårsjubileum, Sthlm 1921, s. 10— 18, 85—104). — Carl G. Laurin, Nordisk konst [rec] (Sv. tidskrift, 1922, s. 128—136). — [3 upps.] (SAK:s publ., 31: Svensk sjut-tonhundratalskonst, bilder och studier under red. av A. G, Sthlm 1923, s. 1—47, 83— 117). — Franska målningar. Sthlm 1923. 20 s., 64 s. pl. (Ur Nationalmusei samlingar, 1.) — Introduction (Royal Academy of Arts, ex-hibition of works by Swedish artists 1880— 1900, London . . . 1924, Sthlm 1924, s. V— XX). — Barend och Balthazar van der Meer (Kunstmuseets Aarsskrift 1921—1923, Khvn 1924, s. 69—82). — Vid Magnus Enckells bår den 28 november 1925. Sthlm 1925. 4:o. (5) s. (Sign.) — Svenska målningar intill tiden omkring 1870. Sthlm 1926. 23 s., 64 s. pl. (Ur Nationalmusei saml., 2.) — Skånsk konst i Nationalmuseum. En översikt (Skåne, årsbok 1928, Malmö, s. 143—151). — Introduction (Exposition de fart suédois du 19 Avril au 23 Mai 1929, Musée des arts déco-ratifs Sthlm 1929, [avd. 1,] s. 27—34; nya uppl. s. å.). — L'exposition de Fart suédois ancien et möderne (Figaro, Suppl. artistique hebd., 6, 1929, Paris, s. 506 f). — L'exposition d'art suédois au Pavillon de Marsån et au Jeu de Paume (Bulletin des musées de France, 1, 1929, Paris, s. 90—94). — Å propos de 1'exposition d'art suédois a Paris (La revue de 1'art ancien et möderne, T. 56, Paris 1929, s. 49—70). — [Förord] (Ur Nationalmusei handteckningssamling, 1 [även fr. uppl. s. å.: Collection de dessins du Musée National de Stockholm, 1]: F. Boucher, Tjugotvå reproduktioner i färgfak-simil, Malmö 19[28—]30, Fol., s. 3 f). — När Bellman förhördes i multiplikationstabellen (Bellmansstudier, 4, Sthlm 1930, s. 33—51). — Gunnar Wengström in memoriam 1895— 1930 (Meddelanden 9 från Föreningen för grafisk konst, Sthlm 1930, s. 5). — Vid C. W. Jaenssons bår 16/12 1931. Sthlm 1932. (3) s. (Sign.) — Några skånemålare i Nationalmuseum (Skånegillet i Stockholm, årsskrift 1932, Sthlm, s. 27—30). — Några ord om ramar (Konstrevy, 1933, Sthlm, s. 204— 212). — Prins Eugens konstnärsskap (Prins Eugen, Från svenska bygder, Malmö 1933, Tv.-4:o, s. 5—20). — La peinture et sculp-ture suédoises (Salon 1934, 5 V — 3 VI. [L'art contemporain.] Catalogue, Anvers 1934, s. 13—23; omtr. i: Catalogus van de Tentoonstelling van heedendagsche zweedsche Kunst, Den Haag 1934, s. 5—14). — Några blad ur Nationalmusei historia (Vid julbrasan, 1934, Sthlm, s. 14—18). — John Gustaf Aguéli (Till Prins Eugen . . ., Sthlm 1935, s. 107—125).--Batavernas sammansvärjning. Skådespel . . . Sthlm 1936. 179 s. [Tysk övers. Leipzig 1937.] — Mor och barn i den svenska konsten (Julhelg för svenska hem, 1937, Sthlm (tr. Upps.), s. 30^14). — Tal vid invigningen av Malmö museum . . . (Svenska museer, medd. från Sv. museimannaförening-en, 1937, [Sthlm,] s. 28 f). — Omkring en målning av Gustaf Rydberg (Skånegillet i Stockholm, årsskrift 1938, s. 6—8). — Gustav Pauli. Hans minne och hans »Minnen» (Konsthistorisk tidskrift, 7, 1938, Sthlm, s. 118—120). — Nationalmuseum (Konstvännen, utg. vid Konstens vecka 1939 . . ., Sthlm 1939, Fol, s. 6—8). — John Gustaf Agelii med konstnärsnamnet Ivan Aguéli. Sthlm 1939. 20, (1) s., 8 pl. (Nationalmusei utst-kat., 66.) — Konsten och det moderna samhället (Svenska folket genom tiderna, bd 12, Malmö 1940, s. 269—290). — Ivan Aguéli. Människan - mystikern - målaren. D. 1—2. Sthlm 1940—41. 220 s., 4 pl.-bl., 329 s., 8 pl.-bl. (SAK:s publ., 48—49.) — En vacker trycksak är ett kulturdokument (Firma Erik Dahlberg, Stockholm, 25 år, Sthlm 1941, 4:o, s. 55—60). — Marcus Larsson, ett svenskt geni. Sthlm 1943. 222 s. — Affischen som konstverk. Ett kåseri (Julius Olséns litogra-fiska anstalt 25 år 1 oktober 1943, Sthlm 1943, s. 40—62). — Svenska konstnärsgestalter. Sthlm 1944. (2), 173 s., 10 pl.-bl. — Simon Marcus Larsson. [SAK:s utst. i FrKA.] Sthlm 1944. 34 s., 8 pl.-bl. [Nya tr. s. å.] — På Zolas begravning. Några minnesblad. Sthlm 1945. 66, (1) s. — Olof Sager-Nelson. Sthlm 1945. 4:o. 282 s., 8 pl.-bl. (SAK:s publ., 53.) — En förstadens konstnär (Folket i bild, julnr 1945, Sthlm, s. 23—25, 80 f, 2 pl.-bl.). — Konstnären Prins Eugen. Sthlm 1947. 87, (2) s., 28 pl.-bl. — Från manie-rismen till våra dagar. Sthlm 1950. 47 s., 80 pl.-bl. (Skulpturboken, 3; tills, med N. G. Wollin.) — Drottning Margareta på karnevalen 1900 (Lundagård, 31, 1950, Lund, s. 156—158). — Per Hallström eller Bruno Liljefors? (Konsthistorisk tidskrift, 20, 1951, s. 32 f). — Högtidstal och minneskransar. Sthlm 1952. 4:o. 88, (1) s. — Watteau på Nationalmuseum (Årsbok för Svenska statens konstsamlingar, 1: Antoine Watteau och andra franska sjuttonhundratalsmästare i Nationalmuseum . . . red. av G. Nordenfalk, Sthlm (tr. Örebro) 1953, s. 9—12). — Till 100-årsminnet av Richard Berghs födelse (Konstrevy, 35, 1959, Sthlm, s. 30 f). — Svarstal ... på talet till jubeldoktorerna . . . [Omsl.] Lund 1959. (4) s. + omsl. — Åtskilliga uppsatser, varav många utg. även sep., i OoB 1906—07, 1910, 1912—13, 1915, 1918, 1928, 1935, 1938, 1946, i Nationalmusei årsbok 1919—21, 1923—26, 1929—32 (även utg.), 1935, 1937—38, vidare i The Studio, Vol. 54, London 1912, och 57, 1913, Gazette des beaux-arts, 65, Paris 1923, 71—72, 1929— 30, och 87, New York 1945, art. även i Finn, utg. av Lukasgillet i Lund, 1899—1900, 1903, 1928, 1955, Konst och konstnärer 1910, 1912, Konst 1912—13, 1915, Konsthistoriska sällskapets publikation 1915, 1919, Tidskrift för konstvetenskap, Lund, 1917—19, Konstvärlden 1942 samt Studiekamraten 1942 och 1959. Kataloger till Föreningen Fransk konst:s utst. 1, 2 och 5 (1919—23) samt mindre bidrag i talrika andra kat. och övrigt tryck utg. av eller med anknytning till Nationalmuseum (jfr ovan).

Redigerat: Meddelande 5 från Föreningen för grafisk konst. Sthlm 1916. (4), 192 s. — Svensk sjuttonhundratalskonst. Sthlm 1923. 4:o. VII, 198 s. (SAK:s publ., 31.) — Statens konstsamlingars tillväxt och förvaltning 1923[—41]. Underdånig berättelse avgiven . . . Sthlm 1924[—42]. (Meddelande från Nationalmuseum 48[—66].)

Källor och litteratur

Källor o litt: H8D, årg 27, 1926, nr 17; G G Laurin, Minnen, 1908–1918, (1932); G Lilja, Det moderna måleriet i sv kritik 1905–1914 f 19551: SMoK.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel W R Gauffin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14672, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Stavenow), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14672
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel W R Gauffin, urn:sbl:14672, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Stavenow), hämtad 2024-04-20.