Meriter

4. Erik Valdemar Falk, den föregåendes bror, f. 18 febr. 1873 i Norra Råda sn (Värml.), d. 6 okt. 1944 i Stockholm (Bromma). Mogenhetsexamen i Karlstad 27 maj 1890; student 14 sept. 1891; fil. kand. 28 jan. 1893; fil. lic. 30 maj 1899; disp. pro gradu 30 sept. 1911; fil. dr 31 maj 1912, allt vid Uppsala univ.; provår vid Norra realläroverket i Stockholm 1899–1900; vik. adjunkt vid Nya elementarskolan där 1900–02; extralärare där 1902–07; adjunkt i modersmålet, historia och geografi 31 dec. 1907–1912; lektor i historia och geografi vid Högre realläroverket å Östermalm 15 mars 1912–1938. Läroboksförfattare. RNO 1927.

G. 21 okt. 1916 i Stockholm (Hedv. El.) m. Wendla Anna Augusta Ulrica Hjärne, f. 15 aug. 1880 i Göteborg (Garnisonsförs.), d. 27 febr 1961 i Vänersborg, dotter av majoren Erland Jakob Hjärne och Anna Teresia (Therèse) Wallenius.

Biografi

Tillhörande den gamla värmlandssläkten Falk var och förblev Erik F. livet igenom en hembygdens trofaste son, vilken ända in i ålderdomen varje sommar styrde kosan till sin lilla gård i Råda, och hans närmaste umgänge utgjordes just av en krets värmländska ungdomsvänner. Hans historiska intressen märktes redan på skolbänken i Teofron Säves gamla läroverk, och i Uppsala blev F. en av Harald Hjärnes lärjungar just under de år, då dennes stjärna både som akademisk lärare och kulturpersonlighet stod i zenit. Det ämne, vilket näst historia stod F:s hjärta närmast, var geografi, vars studium också det upplevde en viss renässans i 1890-talets Uppsala. F. hade redan mer än ett decennium som aktiv skolman bakom sig, när han 1911 ventilerade sin gradualavhandling »Sverige och Frankrike från Gustaf II Adolfs död till upplösningen af det svensk-franska förbundet, 1632–1634», ett arbete som blev hans enda egentligen rent vetenskapliga insats, en produkt av gedigen forskning, omfattande beläsenhet och väl disponerad, klar framställning. Det otryckta material, som ligger till grund, utgöres huvudsakligen av den både kvantitativt och kvalitativt rikt givande Oxenstiernska samlingen jämte övriga hithörande papper i svenska riksarkivet. F. utsträckte icke sina forskningar till franska arkiv, men detta uppvägdes i ej ringa mån av de ganska betydande tryckta aktpublikationer, vilka han jämte den omfångsrika litteraturen noggrant genomgått. Vad läsaren mest fäster sig vid, är den välgjorda teckningen av växelspelet mellan de diplomatiska och militära aktionerna. Särskilt framstår rikskanslerns gestalt i hög relief.

Jämsides med skolarbetet och även som emeritus idkade F. populärvetenskapligt författarskap, vilket ofta kan vara lika krävande som primärforskning. Företrädesvis inriktade han sig inom denna genre på renässansens, upptäckternas och 1500-talets historia. Flera bidrag till våra »bolagsvärldshistorier», Lindblads och Saxon & Lindströms, flöto ur hans penna. I den förra skildrade han den äldsta medeltiden samt reformationstidevarvet 1517–60 och i den senare 1500-talets andra hälft. Därtill kommo monografier bl. a. över Dante, Machiavelli, medicéerna och Magelhães. Pålitlighet och vederhäftighet i förening med väl avvägda omdömen, särskilt beträffande mera omstridda problem, prägla genomgående alla dessa arbeten. Stilen är städse åskådlig, om än ibland en smula torr. I Personhist. tidskr. publicerade han 1935 en välskriven uppsats om »Daniel Tilas och Fredrik Gyllenborg»; Tilas' liv hade han f. ö. redan tidigare behandlat i en kortare framställning (jfr Tr. arbeten nedan). F. ägnade sig även åt släkt- och hembygdsforskning. Under sina senaste år var han sysselsatt med att ordna sin ungdomsvän, domprosten Gustaf Lizells efterlämnade, i Uppsala universitetsbibliotek deponerade papper.

Omkring sekelskiftet inleddes den omdaningsprocess av skolämnena historia och geografi, som efter hand gjort dem till i mycket nya discipliner. Beträffande det historiska stoffurvalet har bredare utrymme beretts åt de ekonomiska, sociala och kulturella företeelserna med beskärande av den tidigare nästan helt dominerande politiska historien. Vad angår geografien, så förekom den förut praktiskt taget endast på nederstadiet med namnkunskapen som huvudsak, medan den numera blivit ett viktigt ämne även på gymnasiet, principiellt upplagt på att klargöra sammanhanget mellan natur och kultur. I denna utveckling tog F. livlig del och gjorde ganska banbrytande insatser, särskilt som läroboksförfattare. På egen hand utarbetade han tre läroböcker, dels i allmän historia (antiken och medel- tiden, resp. nya tiden), dels i svensk historia, alla avsedda för gymnasiet. Sedan slog han sig ihop med Gustaf Jacobson och Sven Tunberg – samarbetet med den förre ledde till en lärobok i allmän, med den senare till en dylik i svensk historia, bägge länge använda vid de allra flesta av våra gymnasier. Framför allt ville F. här tillgodose den ekonomiska historien, och att han i det avseendet beträdde riktiga vägar, står utom allt tvivel, om än pedagogiska invändningar riktats mot det sätt, varpå i vissa fall detta nya stoff inplacerats i framställningen. Tillsammans med E. Fagerlund publicerade F. en fyra delar omfattande geografisk läsebok med nya, friska grepp också på detta ämnesgebit.

Som undervisare eftersträvade F. att successivt vänja sina lärjungar vid ett mera självständigt studiesätt genom att förelägga dem större, sammanfattande uppgifter att svara för. Särskilt slutrepetitionerna till studentexamen fingo följaktligen en på sätt och vis högskolemässig karaktär.

Det var alltså mycket F. presterade på skilda arbetsfält trots en ofta vacklande hälsa – han besvärades långa tider av sömnlöshet och på senare år av starkt nedsatt synförmåga. Då han som emeritus lämnade Östermalms läroverk, bragte dess rektor honom i årsredogörelsen följande avskedshälsning: »Lektor Falks lärargärning har präglats av rättrådighet, humanitet och varmt intresse. Hans stillsamma och nobla väsen har skaffat honom respekt och tillgivenhet bland kolleger och lärjungar».

Författare

Erik O. Löfgren.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ferdinand Magellan och den första världsomseglingen (Föreningen Heimdalls folkskrifter, 7, 1899). 72 s. – Sverige och Frankrike från Gustaf II Adolfs död till upplösningen af det svensk-franska förbundet, 1632–1634. Akad. afh. Uppsala 1911. XV, (1), 183, (1) s. – Machiavelli och den allmänna värnplikten (Inbjudning till övervarande av årsavslutningen vid H. realläroverket å Östermalm vårt. 1916, s. 3–20; även sep. utg. Sthm s. å. 4:o). – Marsilius af Padua (Kyrkohist. årsskr., 18, 1917, s. 197—227). – Dantes uppfattning av stat och kyrka (Sv. Hum. förb.:s skrifter, 29, 1917). (2), 44, (2) s. – Lärobok i forntidens och medeltidens allmänna historia för gymnasiet. Sthm 1920. (4), 150, (2) s. 2., 3. och 4. [oförändr.] uppl. 1922, 1924 och 1927. – Finnarna i Värmland intill 1600-talets slut (En bok om Värmland av värmlänningar, 3, Uppsala & Sthm 1921, s. 229–284). – Lärobok i nya tidens historia för gymnasiet. Sthm 1922. 316, (4) s. 2. uppl. 1927. 242, (2) s. – Lärobok i svensk historia för gymnasiet. 1. Forntiden och medeltiden. 2. Nya tiden. Sthm 1923—24. 68, (4); 248, (8) s. Del 1 även utg. i illustr. uppl. Sthm 1923. 83, (5) s. – Beskrivning till skioptikonbilder över Japan. Sthm 1924. 19, (1) s. – Beskrivning över skiop-tikonbilder som genom Kungl. Folkskolöverstyrelsen hållas folkskolorna tillhanda hos A/B P. A. Norstedt & Söner. Island. Sthm (tr. Alingsås) 1925. 12 s. – Familjen Medici. Sthm 1925. 100 s. & omsl. – Beskrivning till skioptikonbilder över Grekland. Sthm 1926. 11, (1) s. – Beskrivning till skioptikonbilder över Pyre-neiska halvön. Sthm 1926. 13, (3) s. – Beskrivning till skioptikonbilder över Ryssland. Sthm 1926. 18, (2) s. – Beskrivning till skioptikonbilder över Tjeckoslovakien. Sthm 1926. 13, (3) s. – Beskrivning till skioptikonbilder över Afrika. Sthm 1927. 46, (2) s. – Beskrivning till skioptikonbilder över Västindien, Mellanamerika och Mexiko. Sthm 1929. 14, (2) s. – Beskrivning till skioptikonbilder över Förenta Staterna. Sthm 1929. 35, (1) s. – Beskrivning till skioptikonbilder över Sydamerika. Sthm 1930. 26, (2) s. – Drag ur Daniel Tilas' liv (Årsredogörelse för H. allm. läroverket å Östermalm läsåret 1929–30, s. 3–10). – Den äldsta medeltiden (Världshistorien, skildrad i dess kulturhistoriska sammanhang, under red. av H. Almquist, 2:2, 1931, s. 427–555). – Lärobok i svensk historia för gymnasiet. [1–2 i en vol.] Sthm 1931–32. 62, (2); 232. (2) s. 2. och 3. tryckn. 1933—34 och 1937. 2. omarb. uppl. 1939. IV, 315, (1) s. Omtr. 1942, 1945 och 1948. Del [2.] Nya tiden även sep. utg. 1931 och 1937. (Tills, med Sven Tun-berg.) – Lärobok i allmän historia för gymnasiet. [1–2 i en vol.] Sthm 1933. 148; 226 s. 2. [oförändr.] uppl. 1934–35. 3:e uppl. 1937–39. 148, 247, (3) s. Omtr. 1941. Del [2.] Nya tiden även sep. utg. 1933, 1934 och 1937. (Tills, med Gustaf Jacobson.) – Daniel Tilas och Fredrik Gyllenborg (Personhist. tidskr., 36, 1935, s. 19–49; även sep. utg. Sthm 1936). – Filip Il:s tidevarv (Folkens historia genom tiderna. Illustr. världshistoria..., 3, 1938, s. 307–384). – Dessutom anmälningar och recensioner i tidningar och tidskrifter.

Utgivit: Geografisk läsebok. 1–4. 1. Asien. Sthm 1910. (4), 287, (1) s. Omtr. 1922. 2. Afrika och Australien. Sthm 1912. (4), 251, (1) s. Omtr. 1922. 3. Amerika och polarländerna. Sthm 1914. (6), 254, (2) s. Omtr. 1920 och 1927. 4. Europa (utom Norden). Sthm 1917. (6), 383, (1) s. Omtr. 1922. (Del 1–2 tills, med Emil Fagerlund.)

Källor och litteratur

Källor: Befordringsakt i Ecklesiastlkdep:s handl. 15 mars 1912, RA; Hedvig Eleonora förs:s i Stockholm vigselbok 1916, SSA; Bromma förs:s dödbok 1944. – F:s egna skrifter. – S. Grauers, Erik Valdemar Falk f (Hist. tidskr., 64, 1944); Lärarmatrikeln 1934, utg. av H. Gejrot & P. H. Räf (1934); Års-redogörelse för högre allmänna läroverket a Östermalm läsåret 1937—1938 (1938).– Nekrologer i dagspressen; personlig bekantskap.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Valdemar Falk, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15053, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik O. Löfgren.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15053
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Valdemar Falk, urn:sbl:15053, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik O. Löfgren.), hämtad 2024-04-25.