Meriter

2. Zacharias Simonsson Falk, f före 16 sept. 1629 (omnämnd som död denna dag i Stockholms stads tankebok). Häradsskrivare i Färentuna och Bro (känd som sådan åren 1607–09); kammarskrivare i Kammaren omkr. 1612–19; underkamrerare; slottskamrerare på Stockholms slott och över Uppland omkr. 1623–26; proviantkommissarie i Pillau 1626 (memorial 29 juni s. å.); häradshövding i Bälinge (Uppl.) 1627–29.

G. 1) m. Anna Jönsdotter (Lünow), dotter av Jöns Torkilsson (Lünow) och Brita Nilsdotter; 2) 2 jan. 1620 i Stockholm (Nik.) m. Brita Svensdotter i hennes andra gifte, f efter 12 okt. 1651 (Svea hovrätts liber causarum 101:2; var g. 1 m. kamreraren Nils Johansson och 3. m. kamreraren Johan Nilsson Rosenflycht).

Biografi

Om Zacharias Simonssons familj och bröder se släktartikeln ovan. I mogen ålder antog även han släktnamnet, stavat Falk. Han är väl att skilja från en samtida betrodd skeppskapten, som likaledes hette Zacharias Simonsson. F. förtjänar beaktande som en av Gustav II Adolfs medarbetare i den kamerala förvaltningen. Hans karriär gick från den lokala administrationen till Kammaren. Som kammarskrivare där mottog F. upprepade förtroendeuppdrag av Gustav Adolf. Han sändes 1617 och 1619 till Lübeck och Hamburg, sannolikt för att lösa frågor i samband med uppgörelserna om Älvsborgs lösen. Av särskild betydelse var F:s befattning med att utrusta och proviantera krigsfolket, t. ex. vid mobiliseringen i Småland och Västergötland 1614. En plan att 1617 göra honom till tullnär för uppbörd av tullen vid det för kort tid av svenskarna erövrade Dünamunde omintetgjordes genom fästningens återgång till polackerna. Som proviantkommissarie på det viktiga Pillau från 1626 ålåg det F. att – vid sidan av andra särskilt pålagda uppgifter – sörja för underhållet av de trupper, som voro förlagda där eller passerade på väg till krigsskådeplatsen. Hans uppgift var grannlaga och påfrestande och medförde konflikter med krigsfolket, som klagade över, att F. ej skulle ha skött provianteringen ordentligt. Det torde ej nu vara möjligt att klarlägga, om besvären voro berättigade eller endast ett utflöde av den vanliga motsättningen mellan militären och den kamerala personalen. Axel Oxenstierna fick i Elbing Gustav Adolfs befallning att rannsaka om F:s påstådda försummelser vid provianteringen. All sannolikhet talar för, att F. avled i Pillau, där under dessa år svåra sjukdomar härjade. – F. hade en omfattande privat affärsverksamhet och uppträdde som långivare i betydande omfattning till kronan och enskilda.

Författare

Bertil Broomé.

Arkivuppgifter

Brev från F. finnas till Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna i Riksarkivet, till kammarråden bland Ankomna brev (bl. a. vol. 21: 2) i Kammararkivet.

Källor och litteratur

Källor: Ovan nämnda brev samt Riksregistr., Svea hovrätts libri causarum 20, 48, 101:2, RA; Kammarens registratur, Landskapshandlingar Uppland, Preussiska räkenskaper, KA; Stockholms stads tänkeböcker 1628–30, SSA. – Kammarkollegiets protokoll, 1 (1934); Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling, 1:1 (1888), 1:3 (1900), 1:4 (1909), 2:1 (1888), 2:9 (1898), 2:10 (1900); S:t Nikolai kyrkas dopbok från och med 1611 till och med 1622, utg. av F. de Brun (1929); S:t Nikolai kyrkas i Stockholm vigselbok, 1, 1609–1650, utg. av F. U. Wrangel (Handl. utg. genom Svenska autografsällskapet, 1:1, 1894). – J. A. Almquist, Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523–1630, 4 (1922–23); dens., Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, 1:1 (1931); J. E. Almquist, Domsagor och häradshövdingar i Stockholms och Uppsala län (Skr. utg. av Personhist. samf., 11, 1946; även i Personhist. tidskr., 44, 1946); B. Broomé, Nils Stiernsköld (1950); Stockholms rådhus och råd, 2 (1915–18). – Om skeppskaptenen Zacharias Simonsson se bl. a. A. Zettersten, Svenska flottans historia åren 1522–-1634 (1890).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Zacharias Simonsson Falk, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15063, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15063
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Zacharias Simonsson Falk, urn:sbl:15063, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé.), hämtad 2024-04-23.