Biografi

Fehman, släkt, härstammar från Thomas Fehman (d. 7 mars 1649), som enligt traditionen var tysk till börden – det uppges från Fehmern (riddarhusgenealogien) – och som bodde på Tyska gården i Västerplana (E. Millqvist). Han var verksam som stenhuggare i Västergötland i Västerplana sn på Kinnekulle i varje fall redan 1622 och omtalas i en utskrivningslängd 1627 som »stenhuggare M[äster] Tomas». Han torde ha varit en av de mest verksamma stenhuggarna vid färdigställandet av dåtida västgötska gravstenar (Mannerfelt). Vid Västerplana kyrka byggde han eget gravkor. På gravstenen, som är bevarad, står även namnet på hustrun, Rangela Nilsdotter (d. 1663). Sonen Nils F. (f. 1632, d. 1693) blev student i Uppsala 1646 och slutligen justitieborgmästare i Marstrand 1667. På grund av ett i brev gjort angrepp på Rutger von Ascheberg dömdes N. F. från sin tjänst 1675 (jfr nedan s. 455). Av hans barn med Elsa Pedersdotter Lembke märkas: överstelöjtnanten Nils F. (f. 1669, d. 1746; ibland felaktigt angiven som son till sin bror Peter); befallningsmannen, sedan handlanden i Stockholm Peter F. (d. 1706); lagmannen, slutligen justitiekanslern Thomas F. (se nedan), som adlades 1718 och blev  friherre 1728 men själv slöt sin ätt; samt Johan F. (f. 1672, d. 31 jan. 1746 i Göteborg), som 15 dec. 1702 fick burskap som handlande i Göteborg, även anges ha varit handlande i Uddevalla samt blev befallningsman över Hvitfeldtska gymnasiegodsen i Bohuslän. Barn till handlanden Peter F. voro bl.a. Nils F. (f. 1689, d. 1770), vilken 11 dec. 1733 fick burskap som handlande i Göteborg, senare blev vagare och slutligen 1761 inspektor vid Ostindiska kompaniet i Göteborg; Constantia F., gift Nordenfelt och von Törne; Peter F. (f. 1702, d. 1782), som blev riksbanksrevisor i Stockholm 1735 och kamrerare 1738, men 1742 på grund av oegentligheter lämnade Sverige och bosatte sig i Danmark, där han fick justitsråds titel. Han var gift tre gånger – första gången med Anna Christina Nordenfelt, andra gången med en konung Frederik V:s av Danmark mätress, tredje gången med en kungens oäkta dotter. Tydligen i andra giftet hade P. F. tre döttrar, som buro namnet F., men anses ha varit kungens döttrar (Holmberg, s. 219, 325) och lyfte en liten dansk statspension. Bland dem var Sara Petronella F., som 1790 äktade skalden Carl Gustaf af Leopold. Peter F. hade, möjligen i första giftet, en son, Niels Lembach F., som var faktor vid danska Asiatiska kompaniet och gjorde testamente 1789 (Holmberg, s. 219, 325).

Son till Johan F. (d 1746) var landskamreraren i Göteborg Petter F. (f. 1710, d. 1761), som också var befallningsman över Hvitfeldtska gymnasiegodsen. I sitt andra gifte med Maria Tellander, dotter av justitieborgmästaren i Göteborg Erik Tellander och Catharina von Seth, hade denne P. F. flera barn. Äldst av dessa var Thomas F. (f. omkr. 1737, d. 15 jan. 1787), direktör för sidenfabriken i Kungälv och stadens riksdagsman i borgarståndet 1765–66, 1769–70. Med Catharina Margaretha Göthenstierna hade han en dotter, g. m. konteramiralen Arvid Virgin (d. 1840). En helbror till Th. F. (d 1787) var landssekreteraren i Hallands län Eric F. (f. 1743, d. 18 mars 1792 i Halmstad), som i sitt andra gifte (det första, med Cecilia Bager, var barnlöst) med Lucia Witthoff hade sonen Peter Fredrik F. (f. 1790, d. 26 aug. 1824), tullöverinspektor i Göteborg. Denne var g. m. Christina Sophia von Sivers (f 1864), dotter av överdirektören H. von Sivers; en deras dotter blev g. m. grosshandlaren J. O. Andrén i Göteborg.

I ett tredje gifte med Hedvig Eleonora Rosenheim hade landskamrer Petter F. bl.a. en son, Olof Magnus F. (f. 1751, d. 3 jan. 1821 i Uddevalla; ogift), som var kämnärspreses, samt en äldre son Gabriel Johan F. (f. 1750, d. 5 maj 1828 å Ammenäs, Forshälla sn, Boh.), som vid sin död kallas fd. kammarskrivare. Denne hade i två giften många barn, men släkten torde knappast fortleva. En G. J. F:s son fänriken Peter Jacob F. (f. 1785, d. 1814) hade en ogift dotter, död 1886 i Falun.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: Biographica (Ascheberg och Fehman), F. & C. G. Silverstolpe, Biographisk matrikel öfver Bankens embetsmän och betjente, 1, s. 302, Genealogica 175, RA; W. Bergs geneal. ant:ar, Göteborgs stadsbibliotek och Landsarkivet i Göteborg. – Göteborgs stads borgarelängd 1621–1864, utg. av E. Långström, s. 57, 82. – Olle Holmberg, Leopold och Gustav III 1786–1792 (1954), s. 217–220, 325; B. V: son Lundqvist, Västgöta nation i Uppsala från år 1595, 1 (1928–46), s. 72, 357; O. Mannerfelt, Anteckningar om den äldre kalkstensindustrien i Västergötland med särskild hänsyn till gravstensindustrien (Västergötlands fornminnesförenings tidskr., 4:2, 1927), s. 32 ff.; Elsa Millqvist, En gård med tradition (Geneal. tidskr., årg. 6, bd 2, 1951), s. 215–218; V. Millqvist, Svenska riksdagens borgarstånd 1719–1866 (1911), s. 159; [V. Örnberg], Sv. ättartal. 6, 1890 (1890).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fehman, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15187, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15187
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fehman, släkt, urn:sbl:15187, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-24.