Meriter

2. Gustaf Adolf Feuk, bror till F. 1, f. 1 juni 1820 i Kristianstad, d. 2 okt. 1907 i Västra Ingelstad (Krist.). Elev i Kristianstads skola; student vid Lunds univ. 6 febr. 1840; kyrksångar-, organist- och folkskollärarexamen i Lund 1842; teor. teol. ex. vid Lunds univ. 19 dec. 1844; klockare i Österslöv 1845–51; prakt, teol.ex. i Lund 15 juni 1846; prästvigd i Lund 21 juni s. å.; missiverad till Österslöv s. å.; vice pastor i Kristianstad en halv månad 1849, i Malmö (Petri) 1 1/2 månad 1851; pastoralex. 28 juni s. å.; missiverad till N. Mällby 24 sept. s. å.; vice pastor där 1 1/2 månad 1852; missiverad till Ramdala 28 juni 1853; tf. amiralitetsfångpredikant i Karlskrona fem månader s. å.; tf. slottspastor i Kristianstad 3 månader och vik. regementspastor vid Vendes artillerireg. 2 månader s. å.; fångpredikant i Karlskrona samt garnisonspredikant på Kungsholmen och Drottningskär 9 okt. 1854 (tilltr. 1 maj 1855); tillika lasarettspredikant i Karlskrona 1 sept. 1860–30 april 1874; kyrkoherde i Västra Ingelstad och Östra Grevie 13 juni 1873 (tilltr. 1 maj 1874, installerad pingstdagen).

G. 1) 10 nov. 1846 i Oppmanna sn (Krist.) m. Annette Sophie (Anne-Sophie) Jonette Ekdahl, f. 25 maj 1821 i Lund, d. 4 aug. 1848 i Österslöv (Krist.), dotter av konsistorieamanuensen Magnus Ekdahl och Elin Holm; 2) 7 sept. 1855 i Karlskrona m. Thekla Henriette Abigael Rahmn, f. 7 okt. 1826 i Ystad (Maria), d. 29 sept. 1875 i Västra Ingelstad (Malm.), dotter av tullförvaltaren Magnus Wilhelm Rahmn och Abigael Ulrica Tholander (Tollander); 3) 18 sept. 1883 (ej 13 sept. 1879) i Malmö (Caroli) m. Sofia Mathilda Ahlström, f. 1 okt. 1850 i Fridene sn (Skarab.), d. 27 febr. 1903 i Lund, dotter av lantbrukaren på Storegården Årby (Fridene sn) Johannes Svensson och Anna Lisa Johansdotter.

Biografi

Gustaf Adolf F. bedrev teologiska studier i Lund, men hans tid och intresse ägnades framför allt åt studentsången. Han tillhörde Otto Lindblads krets och blev dess historiograf genom sitt lilla numera klassiska arbete »Otto Lindblad och hans sångare 1840–1846» (1882). F. biograferar där hela kretsen och bland »sångare i andra basstämman» även sig själv. Han berättar om sin uppväxt, att föräldrahemmet (jfr F. 1 ovan) var musikaliskt, fadern spelade violin och modern piano och harpa; hon hade därtill en vacker sångröst. Själv fick han undervisning i sång, piano- och orgelspelning av skolkantorn och organisten, musikdirektör Nils Möller (farfar till den sedan i lundensiska sångarkretsar så bekante Henrik Möller). Under skoltiden sjöng F. vid fester och konserter i Kristianstad och utförde redan då »Sarastro»-arior ur Mozarts »Trollflöjten». Under Nils Möllers tid som organist tjänstgjorde F. ofta som orgelspelare i Kristianstads kyrka.

I sångföreningen i Lund var F. medlem under hela sin studenttid 1840–46. Otto Lindblad anvisade åt honom solopartier, som erfordrade i synnerhet bas-barytonröst. På konserter i Lund och Malmö utförde F. Leporellos basaria ur Mozarts »Don Juan» och Walther Fürsts parti i Rossinis opera »Wilhelm Tell» samt på harpokonsertmästaren E. Prattés musikaliska soaréer i Skåne, Raphaels arior i Haydns »Skapelsen» och Max' soloparti i operetten »Alphyddan». I sångarkretsen i Lund slöt sig F., utom främst till Lindblad, också till Carl V. A. Strandberg (Talis Qualis) och Gustaf Nyblæus.

F. deltog även i de skandinavistiska studentmötena, först i Köpenhamn 1842, då lundasångarna inför Oehlenschlæger sjöngo hans »Bjergtrolden», där F. hade solopartier. Under besök i Lund s.å. hade H. F. Poulsen framkastat idén om ett väldigt studenttåg till Uppsala (Tarschys, s. 306). Impulsen till utförandet kom enligt F. genom att Strandberg och han själv reste över till Köpenhamn i början av våren 1843 och i studentkretsar talade för saken. I början rönte tanken ej så stora sympatier, men efter deras avresa i april bildades i Köpenhamn en kommitté, som debatterade frågan, samtidigt med att detta också skedde i Lund, särskilt genom Strandberg och medicinaren Göthe Thomée, vars biografi F. skrivit (handskr., LB). Strandberg invaldes av danskarna i deras utskott för resan, och inbjudan utgick från Lund till studenterna i Kristiania och Helsingfors. Resan upp företogs på danska ångfartyget Iris. Då Lindblad ej kunde vara med, var det F., som på hans uppdrag ledde studentsången. Lundensarnas talan fördes under hela mötet av Göthe Thomée (Å. Holmberg, s. 59; om mötets allmänna karaktär och bedömning se a.a., s. 59–75).

I sitt ofta citerade arbete om lundasångens glanstid under Lindblads tid berör F. även sången för denne men efter hörsägner, varför F:s datering här kanske är mindre säker (B. Möller, s. 44). För F: s egen tid 1840–46 är hans arbete en huvudkälla (Möller, s. 47 f.). Även Lindblad själv har lämnat honom meddelanden (jfr Möller, s. 50). För den närmare skildringen av sångarna och studentsången hänvisas till F:s eget arbete och B. Möllers monografi. F. fick tillfälle att uppehålla förbindelsen med Lindblad även sedan denne flyttat som klockare till N. Mällby, ty F. själv var pastorsadjunkt där 1851–53. För hans röst komponerade Lindblad basarian »Mjältsjukan» (till Tegnérs dikt) och sången »Trollhättan». Notoriginalet till den senare överlämnade F. till sångföreningen i Lund. Under sin tid som präst deltog F. som sångare i musikaliska soaréer och konserter i Skåne och Blekinge.

Till sistnämnda landskap förlades nämligen F:s prästerliga verksamhet 1853, först i Ramdala och sedan i Karlskrona, där han tillträdde 1855 som fång- och garnisonspredikant. Han var även lasarettspredikant där 1860–74. Under denna tid vanns F:s hjärta för fångvården. Han ömmade särskilt för de frigivna samt var outtröttligt verksam genom tidningsartiklar och tiggerier för att samla gåvor till Föreningen för stöd åt värnlösa och fallna (Carlquist, 2, s. 341). Efter sin återflyttning (utnämnd 1873, tilltr. 1874) till Skåne som kyrkoherde i Västra Ingelstad och Östra Grevie (i Oxie härad) behöll F. detta intresse och bildade en lokalavdelning för Malmöhus län av nämnda förening. Han hade en utpräglat lyrisk begåvning, ett släktdrag, och strödde omkring sig älskvärda tillfällighetsdikter vid olika festliga tillfällen. Liksom sin bror (F. 1) ingick Gustaf Adolf F. i frimureriet och var där en uppburen talare, en tid överofficiant vid provinsiallogen i Kristianstad.

Författare

Bengt Hildebrand.

Arkivuppgifter

F:s omsorgsfulla minnesanteckningar, delvis av memoarkaraktär, delvis dagböcker, innehålla många samtidskarakteristiker av intresse. De finnas hos sonen doktor Gustaf Adolf Feuk, Stockholm. I Lunds univ.-bibliotek finnas brev till F. från bl.a. Gustaf Ljunggren samt F:s förut anförda biografi över Göthe Thomée.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se bibliografi i G. Carlquist, Lunds stifts herdaminne, 2:2, Lund 1948, s. 342, samt i Lunds stifts matrikel 1900.

Källor och litteratur

Källor: F:s skrifter och papper. – A. Anjou, Svenska frimurare, 2. Provinsiallogen i Kristianstad (1904), s. 25; G. Carlquist, Lunds stifts herdaminne, ser. 2, del 2 (1948), s. 340 ff.; Å. Holmberg, Skandinavismen i Sverige vid 1800-talets mitt (1946); Bert Möller, Lundensisk studentsång under ett sekel (1931); T. Nerman, Otto Lindblad, ett sångaröde (1930); B. Tarschys, Talis Qualis, studentpoeten (1949); C. Westdahl, Lunds stifts matrikel... (1879).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Adolf Feuk, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15306, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15306
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Adolf Feuk, urn:sbl:15306, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-25.