Biografi

Ericsson (Eriksson, Ericson), släkt från Falun, av vilken olika generationer och grenar fört namnet med olika stavning, medan en gren kallade sig Falhem (jfr nedan).

Stamfadern, bergsmannen och rådmannen i Falun Eric Ersson (f. omkr. 1695, d. 1746), var fader till Eric Ericsson (f. 19 dec. 1718, d. 12 juni 1769). Denne studerade i Uppsala, blev undermarkscheider 1742, fick bergfiskals titel 1747 och avsked 1749. Han blev 1753 borgmästare i Falun och var stadens representant i borgarståndet 1755—56. Vid oroligheterna i Falun 1743 figurera rådman Eric Ersson och hans son men spelade som överhetspersoner en ganska slätstruken roll (Beckman). I gifte med Elisabeth Eleonora Gahn, dotter av lanträntmästaren och bruksägaren Henric Gahn, hade Eric Ericsson sonen Adolph Ericsson (f. 1759, d. 1827), stadskirurg i Norrköping och titulär assessor, g. m. Justina Günther.

Den sistnämndes barn ändrade namnets stavning till Eriksson. Bland dem märkas läkaren, boktryckaren och publicisten, titulärprofessorn Gustaf Eriksson (E. 1), provinsialmedicus i Fredrikshamn med. doktor Adolf Eriksson (f. 1792, d. 1825) samt kyrkoherden i S:ta Katarina församling i Stockholm fil. magister Eric Henric Eriksson (f. 1804, d. 1863), som tillika var fullmäktig i Riksgäldskontoret från 1848 till sin död, värderad både som predikant och människa. En son till E. H. Eriksson var den svensk-amerikanske metodisten och publicisten Fredric Albert Ericson (E. 2).

Rådman Eric Erssons yngre son och borgmästaren Eric Ericssons yngre broder bergsmannen i Falun JohanEricsson (f. 1724, d. 1779), ägare av Krokfors i Sundborns sn (Kopp.), var fader till bergsmannen och bergsrådmannen i Falun Eric Falhem (f. 1759, d. 1816), stamfader för släktgrenen av detta namn. Denne satt liksom sina två söner, bergsrådman Eric Ericsson Fal hem (f. 1788, d. 1870) och den förmögne brukspatron Gustaf Falhem (f. 1799, d. 1890), samt den förres son regementsintendenten Hans Eric Fal hem (f. 1832, d. 1911), i riksdagens borgarstånd. Grenen Falhem utdog på manssidan med den sistnämnde H. E. Falhem 1911.

Författare

Birgitta Lager.

Källor och litteratur

Källor: J. A. Almquist, Bergskollegium och bergslagsstaterna 1637–1857 (1909); G. Anrep, Svenska slägtboken, 1:1 (1871–72), s. 475; B. Beckman, Dalupproret 1743 och andra samtida rörelser inom allmogen och bondeståndet (1930 ; [C. F. Lindahl], Sv. millionärer, af Lazarus, 2 (1898); V. Millqvist, Svenska riksdagens borgarstånd 1719–1866 (1911); K. G. Odén, östgötars minne (1901–02); Sveriges läkarehistoria, 2:2, 1824, s. 209 f., 219 f., 573 i.; F. Wernstedt, Fullmäktige i riksgäldskontoret 1789–1939 (1939); [V. örnberg], Sv. ättartal. S ri892K s. 146 ff. – Meddel. från Falu kyrkors arkiv.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ericsson, släkt från Falun, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15358, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15358
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ericsson, släkt från Falun, urn:sbl:15358, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-04-23.