Ewerlöf, släkt



Band 14 (1953), sida 698.

Biografi

Ewerlöf, släkt. Äldste säkert kände stamfadern är Johan Johansson, som vid 1600-talets slut var häradsskrivare i Torna, Bara och Harjagers härader i Skåne. Dennes son, Henrik Johansson Ewerlöf (f. 1682, d. 1766), antog namn efter sin födelseort, Everlövs sn (Malm.). Han var kronobefallningsman i Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härader. Hans son kyrkoherden i Välinge och Kattarp Jöns E. (f. 1714, d. 1799) var g. 1) m. Mariana Delphin (f. 1721, d. 1773). De hade flera söner, bl. a. Peter Gotthard E. (f. 10 mars 1756 – ej 1757 – i Brunnby, Malm., f 1 juni 1819 i Härslöv, Malm.). Han blev häradsskrivare, först i Ö. och V. Göinge häraders fögderi 1790, sedan i Luggude, Rönnebergs och Onsjö 1798 samt fick kamrerares namn 27 juni 1815 och avgick 1818. I sitt gifte med kyrkoinspektorsdottern Annika Cathrina Fundahn blev han stamfader för släktens äldre linje, som delat sig i tre grenar, stammande från hans söner kronofogden i Oxie, Skytts och Vemmenhögs häraders fögderi 1828–56, vice häradshövdingen Jöns Gotthard E. (f. 1793, d. 1876), kronofogden i Ljunits och Herrestads härads fögderi 1832–37 Isaac Adam E. (f. 1798, d. 1877) och lantbrukaren Frans Anton E. (f. 1800, d. 1858). J. G. E:s sonson Carl Gotthard E. (f. 1855, d. 1938) var vice häradshövding, rådman och magistratssekreterare i Karlskrona och auditör vid Karlskrona grenadjärreg. Han var fader till Knut Gerhard E, (f. 1890), jur. och fil. kand., borgarråd i Stockholm (drätselroteln) 1931–36 samt verkst. direktör för Svenska försäkringsbolags riksförbund sedan 1937. Han är en känd politiker (höger), led. av riksdagens första kammare sedan 1937 (gruppledare för högern från 1952) och var under andra världskriget konsultativt statsråd 6 mars 1941–31 juli 1945 i P. A. Hanssons samlingsministär. Även hans maka, Elsa Helga Emilie Josefina E., född Löwenadler (f. 1887), är politiskt och socialt verksam, led. av riksdagens andra kammare sedan 1945 (höger), förste vice ordf. i Högerns kvinnoförbund samt ordf. i Fredrika Bremer-förbundet från 1949. C. G. E:s kusin Johan (John) Gotthard E. (f. 1863, d. 1944) var byråchef i Generaltullstyrelsen.

Flera släktmedlemmar ha varit verksamma inom svensk bokhandel. Sålunda var I. A. E:s (se ovan) sonson Erik Herman Gotthard E. (f. 1867, d. 1941) bokhandlare i Söderhamn 1897–1904 och sedermera disponent för Söderhamns litografiska a.-b. Lantbrukaren F. A. E. (se ovan) hade tre söner, som voro bokhandlare. Den äldste, Frans Anton E. (f. 1832, d. 1859), var sålunda bl. a. bokhandlare i Hälsingborg 1855–59, bedrev även förlags- och boktryckeriverksamhet. Änkan, Helena Maria Christina E., född Munthe (f. 1834, d. 1912), övertog bokhandeln och behöll den till 1863, varvid den 1859–61 förestods av hennes svåger August Hjalmar E. (f. 1840, d. 1908). Denne Hjalmar E. blev 1862 delägare i A. P. Landins bokhandel i Gävle och var ensam ägare 1864–1908; han bedrev även förlagsverksamhet, först i Hälsingborg, sedan i Gävle. Han var särskilt verksam för sortimentsbokhandeln, medgrundare av Svenska sortimentsbokhandlareföreningen 1893 (vice ordf. s. å., ordf. 1894–1900). En tredje broder, Gustaf Axel E. (f. 1847, d. 1926) hade från 1882 bokhandel i Sala. Närmare upplysningar om de olika bokhandlarna E:s verksamhet finns i I. A. Bonniers arbete.

Yngre linjen E. stammar från kamreraren P. G. E:s bror amiralitetslöjtnanten Frans Jacob E. (f. 1758, d. 1829), som 24 maj 1782 fick burskap som skeppare i Göteborg och blev direktör för Navigationsskolan där. I sitt gifte med Marie Triay från Alger (jfr nedan s. 701) var han fader till bl. a. den kände generalkonsuln i Köpenhamn m. m. Frans Anton E. (se nedan). Denne hade bl. a. två söner, överstarna Fritz Oscar Thorwald E. (f. 1843, d. 1909) och Genserik Elias Valdemar E. (f. 1845, d. 1911), den senare även riksdagsman. Fritz E. var fader till diplomaten Oscar Anton Herman E. (f. 1876, d. 1934). Denne ingick i Utrikesdep:tet 1904, blev kansliråd och chef för departementets rättsavdelning 1907 och var 1913–18, således under första världskriget, kabinettssekreterare. Han satt även i statens handelskommission 1915–17 och var sekr. vid nordiska ministermötet i Stockholm 1917. Oscar E. blev 1918 envoyé i Wien (från 1920 även i Budapest). I efterkrigstidens lidande Österrike gjorde han en uppskattad insats för svensk hjälpverksamhet; medalj över honom slogs i Wien 1922, och staden överlämnade en hedersgåva till honom. Han blev minister i Tokio 1923, i Peking s. å. och representerade Sverige vid tulltariffkonferensen i Peking 1925–26. Från 1929 satt O. E. som svenskt sändebud i Köpenhamn, där han fullföljde sin farfars traditioner och verkade för nordiska samförståndssträvanden. Oscar E. var en stor konstvän, särskilt kännare och samlare av kopparstick och hade ett hem fyllt av vackra antikviteter. Han var ogift. O. E:s papper finnas hos hans syster generalskan Olga Virgin.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Kammarexp: s registratur 1815, RA. – Göteborgs stads borgarelängd 1621–1864, utg. av E. Långström (1926). – I. A. Bonnier, Anteckningar om svenska bokhandlare intill år 1900, 1 (1920) ; O. Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719–1917 (1919); Gerda Marcus, Hos svenske ministern i Wien. Envoyén Oskar Ewerlöfs hem (Svenska hem i ord och bilder, 10, 1922); C. Sjöström, Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682–1832) (1897); dens., Skånska nationen 1833–1889 (1904); dens., Blekingska nationen 1697–1900 (1901); Sv. släktkalendern, 13,1943, utg. av G. Elgenstierna; A. Wahlstedt, Minnespenningar över enskilda svenska män och kvinnor, Följd 3 (1937). – Meddel. av direktör Knut Ewerlöf, Stockholm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ewerlöf, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15574, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15574
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ewerlöf, släkt, urn:sbl:15574, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se