Biografi

Elgström, skånsk släkt, härstammar från torparen Ola Jönsson å Västra Ringarp, Örkelljunga (Krist.), som i gifte med Annika Persdotter var fader till hemmansägaren i Strövelstorp (Krist.), vagnmakaren Jöns Olsson (f. 1810 i Örkelljunga, d. 1888 i Strövelstorp). Denne ägde även andelar i Hälsingborgsskutor och gjorde sig tillika känd som en vältalig och nitisk lekmannapredikant. Han hade i gifte med sin kusin Helena Elgström sonen Nils Olof Elgström (f. 1852, d. 1924), som upptog moderns namn. Olof E. var sjökapten men lämnade efter ett skeppsbrott 1882 denna bana; han gifte sig s. å. med pianisten Maria Strömberg (f. 1850, d. 1925). År 1887 blev O. E. disponent för Limhamns snickerifabrik, som han snabbt upparbetade till en millionaffär med stor snickerifabrik i Limhamn, sågverk i Höör och Åsheda, hyvlerier i Klavreström och Böksholm samt en sulfitmassefabrik på sistnämnda ställe. Från England tog han hem parkettläggare, som lärde hans arbetare att lägga parkettgolv, vilket tillika med möbler blev fabrikens stora artikel. O. E. ledde även inköp av skog i Småland, där Limhamnsbolagets skogskomplex kom att omfatta omkr. 25 000 tunnland med huvudsäte för denna verksamhetsgren i Braås nära Växjö. Företaget är i förklädd form skildrat av dottern Anna Lenah E. i romanserien »Den kloka Elsa» (1928–32). O. E. flyttade vid 1890-talets slut själv till Braås som chef för skogsdriften, men lämnade 1900 sin post. Han slog sig ner i Örebro, där han startade en byggnadsfirma, Örebro ingenjörs- och affärsbyrå, vilken sedan överflyttades till Stockholm. Firman, nu förlagd till Härnösand, övertogs 1912 av sonen ingenjören Jöns Owe E. (f. 1889), men Olof E. fortfor länge att medarbeta där. Andra barn till O. E. äro konstnären och författaren Ossian Josef David E. (f. 1883), särskilt känd som Lapplands- och Grönlandsskildrare i ord och bild, f. n. bosatt i Båstad, samt författarinnan Anna Helena (Anna Lenah) Maria E.-Collijn (f. 1884), som skrivit ett stort antal novellsamlingar samt romaner och även gjort insatser inom kvinno- och fredsrörelsen och på det humanitära området (»Rädda barnen»); hon är sedan 1912 g. m. teaterchefen G. A. G. Collijn (se bd 8, s. 715 f.).

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: Om Olof och Maria E. se: Anna Lenah Elgström, Mia (Min mor, 1946); dens., Min barndoms far (Min far, 1948). – Om Ossian E. se bl. a.: Jobs. V. Jensen, O. E. (Skönvirke 1918), s. IT; Nutida svenskt måleri, 1 (1936), s. 146, och Ny följd, 2 (1945); Ludvig Nordström, Vi, Ossian och gudarne (Vi, nr 17, 29 april 1939) ; E. Hultmark, Carna Hultmark & O. D. Moselius, Svenska kopparstickare och etsare 1500–1944 (1944). – Om Anna Lenah E. se: P. Böök, Essayer och kritiker 1915–1916 (1917); E. Ek, Anna Lenah Elgström (Studiekamraten 1927, 1934); G. Hirdman, Synpunkter och meningar (1948); E. Hj. Linder, Fyra decennier av nittonhundratalet (H. Schück & K. Warburg, III. sv. litteraturhistoria, 3:e uppl., 8, 1949); J. Mortensen, Människor och böcker (1917) ; Lydia Wahlström, Glada givare (1929); F. Vetterlund, Skissblad om poeter (1914).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Elgström, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15989, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15989
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Elgström, släkt, urn:sbl:15989, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.