Meriter

Axel Henrik Eliasson, f. 16 febr. 1868 i Stockholm (Nik.), d. 23 jan. 1932 där (Osc). Föräldrar: klädeshandlaren Meyer Joseph Eliasson och Ida Augusta Davidson. Elev vid Norra latinläroverket i Stockholm 1880–82; handelsstudier i Stockholm och Berlin; kontorspraktik i Stockholm och utlandet; grundade 1890 Axel Eliassons konstförlag; anordnare av Barnens dag i Stockholm 1910–31; v. ordf. och verkst. led. av Barnens dags förening 1911–32; 2:e v. chef för Odd felloworden i Sverige; en av föreståndarna för Mosaiska församlingen i Stockholm från 1914. RVO 1912; RDDO 1916; RNO 1917; KVO2kl 1923; innehade även annan utländsk orden.

G. 24 maj 1902 i Stockholm (Ad. Fredr.) m. Ester Maria Sterner, f. 9 juli 1880 där (Nik.), dotter av bankdirektören Edvard Henrik August Sterner och Augusta Maria Lundberg.

Biografi

Axel E. grundade 1890 efter handelsstudier i Stockholm och Berlin Axel Eliassons konstförlag. Firman drev först pappershandel en gros med vykort som känd specialitet men övergick småningom till främst gravyrer, planscher, illustrerade verk och barnböcker.

E:s namn är intimt förknippat med Barnens dags-rörelsen i Sverige. Idén till Barnens dag kom från utlandet, närmast Danmark. Den första Barnens dags-festen i Sverige anordnades 1905 av direktör Claes Virgin, och inkomsterna från denna första fest gingo liksom i fortsättningen till skollovskoloniverksamheten. E. hade dock redan vid en av Publicistklubben 1900 utlyst pristävling för förslag till »Pressens vecka» anonymt insänt ett förslag till en »Barnens dag» med fester för barn. Behållningen avsåg dock ej barnhjälp. Barnens dags-kommittén i Stockholm hade under de första åren stora svårigheter att kämpa med, bl. a. anmärkningar mot festernas anordnande och brist på lämplig ledare med tid. och villighet för organisationsarbetet. I mars 1909 bildades Barnens dags förening. Årets vårfest gav klent resultat på grund av det dåliga vädret, och våren 1910 beslöt man uppskjuta festen till hösten. Då stod man emellertid utan någon »direktör» och var färdig att inställa årets fest, när E:s namn blev föreslaget. Han övertalades att åta sig uppdraget och kom att kvarstå på ledarposten till sin död.

E. gav åt festerna, som förut främst lagt an på karnevalsupptåg, basarer och bössinsamling, en ny karaktär. Hans paroll var »för barn, genom barn». I anordnandet av barnfesterna hade han en god hjälp i folkskolläraren Christoffer Wassberg, som var lekledare vid Stockholms folkskolor. Från 1912 förlades Barnens dag regelbundet till slutet av september månad, då E. hade bättre möjligheter att ta sig ledigt från sin affärsverksamhet. Festspelen försiggingo på det då nyuppförda Stadion, där som stående inslag ingingo de för varje år varierade barnlekarna och danserna, uppförda av. tusentals barn i färgrika dräkter. Tack vare sin organisationstalang, uppfinningsrikedom och förmåga att entusiasmera sina medarbetare kunde E. år efter år lyckligt fullfölja och variera festprogrammen. Hans uppslagsrikedom och energi, när det gällde tillvaratagande av nya idéer och engagerande av framstående förmågor, syntes outtömliga. Bössinsamlingarna, som satt sin prägel på de första festerna, slopade E. så småningom. Hans strävan blev att alltmer frångå »tiggeriet» och i stället försöka bjuda allmänheten valuta för de pengar den gav ut på de olika Barnens dags-evenemangen. Detta var en ny linje, när det gällde att skaffa pengar till välgörande ändamål. Den främsta inkomstkällan blev tombolan. E. införde där högre vinster och vissa förmåner i form av inträdesrabatter på nitlotterna samt framför allt vinstmöjligheter även på dessa.

E. arbetade koncentrerat på förberedelserna från slutet av augusti och en knapp månad framåt. »Barnens dags-generalen», som han kallades, anlitade då ej annat än med enstaka förfrågningar kommittén utan bestämde för tids vinnande det mesta själv. Under den tid förberedelserna pågingo, fick hans egen firma klara sig helt utan honom, och för det uppoffrande arbete han nedlade på Barnens dag tog han aldrig den ringaste ersättning. Festerna under E:s tid gåvo god behållning, fr. o. m. 1918 alltid mer än 300.000 kr. per år. Redan 1911 inköptes Barnens ö i Väddö socken, Stockholms norra skärgård. Själv var han givetvis varmt intresserad av barnkolonierna, och hans besök där voro för honom högtidsstunder. På Barnens ö har under årens lopp sommarvistelse beretts för tusentals Stockholmsbarn, till icke ringa del tack vare E:s arbetsinsats. Barnens dags förening lät 1920 slå en medalj över E.

Författare

Birgitta Lager.

Källor och litteratur

Källor: Adolf Fredriks förs :s i Stockholm vigselbok 1902, Nikolai förs:s i Stockholm födelsebok 1880. – I. A. Bonnier & A. Hånell, Anteckningar om svenska bokhandlare intill år 1935, 2 (1935); G. Sjöberg, Barnens dags förening i Stockholm 1909–1934 (1934); nekrologer i dagstidningar. – Meddel. av Barnens dags förening i Stockholm och av direktör Georg Eliasson, Stockholm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel Henrik Eliasson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15997, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15997
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel Henrik Eliasson, urn:sbl:15997, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-04-18.