Biografi

Enander, släkt, ursprungligen från Småland men mest knuten till Östergötland, härstammar från hemmansägaren i Sticklösa by, Skärstad sn (Jönk.), Per Joensson (1500-talet). Hans son var kyrkoherden i Västra Eneby och Kisa (Ög.), kontraktsprosten Nicolaus Petri (f. 1574, d. 1643). Denne, vars barn efter födelsesocknen antogo namnet Enander, blev genom dem stamfader dels för en vittförgrenad ofrälse släkt E., dels för fem adliga ätter. Äldste son till N. P. var biskopen över Linköpings stift Samuel E. (E. 1), som 1658 adlades men själv bibehöll sitt namn, medan barnen och ätten kallades Gyllenadler.

Biskopens sonsons son landshövdingen i Nyköpings län Samuel Jacob Gyllenadler (f. 1752, d. 1804) blev fader till överjägmästaren Claes Samuel Jonas Gyllenadler (f. 1788, d. 1833), som genom testamente av sin morfar, landssekreterare Jonas Albom, och dennes maka 1794 erhöll som fideikommiss Näs i Österåkers sn (Sth.), utbytt 1830 mot Salnecke i Gryta sn (Upps.) m. m., vilken egendom alltjämt är fideikommiss i denna släkt.

Biskop Samuel E. hade flera bröder. Den ene, löjtnanten Peder Nilsson E. (f. 1610, d. 1669), var fader till bl. a. landskamreraren i Östergötland, kamreraren i Kammarkollegium Samuel Pedersson E., som 1693 adlades med namnet Enhielm (d. 1710); denna gren utdog 1775. Bror till S. P. Enhielm var karolinen, löjtnanten vid Östgöta kavallerireg. Isaac E. (f. 1654, d. 1703 vid Thorn i Polen). Dennes gren fortlevde på manssidan i varje fall ännu 1890.

En tredje gren härstammade från biskop S. E:s bror kyrkoherden i St. Åby och Ödeshög (Ög.), sedan i S:t Olai förs. i Norrköping, kontraktsprosten fil. magister Johannes E. (f. 1623, d. 1672), led. av prästeståndet vid riksdagen 1664. Av dennes barn var Samuel E. (f. 1659, d. 1714) hauptman på Vadstena slott; om den andre sonen lagman Johan E., adlad Enanderhielm, se denne (slöt själv sin ätt). En tredje son var kammarskrivaren i Kammarkollegium och landskamreraren i Blekinge Nils E. (f. 1664, d. 1699), svärson till J. Hadorph. N. E. var fader till bl. a. hovrättsrådet i Svea hovrätt Samuel E. (f. 1698, d 1768), vars gren utdog på manssidan 1773, och kapten Johan Gustaf E. (f. 1693, d. 1755). Den sistnämndes, gren levde ännu under 1800-talets senare del, många av dess medlemmar i socialt enkla ställningar. Huruvida den ännu fortlever i Sverige har ej kunnat konstateras; många släktmedlemmar ha utflyttat till Nordamerika. En fjärde bror till S. E., J. Enanderhielm och N. E. var assessorn i Svea hovrätt Isaac E., år 1698 adlad Silfverstråle (f. 1665, d. 1716), led. av lagkommissionen liksom, sin bror J. Enanderhielm. Till hans släktgren, som utdog på manssidan 1841, hörde bl. a. hans sonson hovjunkaren Gustaf Silfverstråle (f. 1748, d. 1816), känd som framstående akvarellmålare, tecknare och etsare. En bror till Samuel, Peder och Johannes E. var Isaac E., som 1660 adlades med namnet Enefelt (f. omkr. 1627, d. 1678), assessor i Kommerskollegium; ätten utgick med en hans son redan 1680.

Yngsta släktgrenen E. utgår från biskop Samuel E:s bror löjtnanten vid Östgöta kavallerireg. Gabriel E. (f. 1630, d. 1656), vars son Hans Gabriel E. (f. 1654, d. 1720) var brukspatron på Strömsberg (Upps.). Son till den sistnämnde var kyrkoherden i Sparrsätra (Upps.) Samuel E. (d. 1747). Dennes son var den som politisk agent brukade postmästaren i Abborrfors i östra Finland Samuel E. (E. 2). Hans son konduktören vid överintendentsämbetet Samuel E. (f. 1788, d. 1843) utförde som arkitekt bl. a. kyrkobyggnader. Genom sitt gifte med Maria Elisabeth Filéen, fosterdotter till den på sin ålderdom plötsligt så rike Paul Edvard Filéen (se denne), titulärt kommerseråd, ärvde denne S. E. stor förmögenhet och huset Drottninggatan 88 i Stockholm. Det ärvdes av hans söner Samuel E. (f. 1821, d. 1900) och Carl Edvard E. (f. 1825, d. 1890); med den förre utgick denna släktgren.

Författare

Källor och litteratur

A. Anjou, Kongl. Svea hof rätts presidenter samt embets- och tjenstemän 1614–1898 (1899); A. Bæckström, Gustaf Silfverstråhle och hans teckningar (Rig 1936); E. Hultmark, Carna Hultmark & C. D. Moselius, Svenska kopparstickare och etsare 1500–1944 (1944) ; G. Lundin, En gammal stockholmares minnen, [1] (1904), s. 33 f.; E. Malmberg, Strömsbergs bruks historia (1917); J. A. Posse, Bidrag till svenska lagstiftningens historia (1850); A. Sjögren, Drottninggatan genom tiderna (1923), s. 20, 174 f.; J. A. Westerlund, J. A. Setterdahl & E. Meurling, Linköpings stifts herdaminne, 3–4 (1919, 1933); [V. Örnberg], Sv. ättartal, 6, 1S90.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Enander, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16062, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-11-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16062
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Enander, släkt, urn:sbl:16062, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-11-09.