Meriter

Henrik Gustaf Olof Enell, f. 13 sept. 1850 på Vallby gård i Skirö sn (Jönk.), f 28 april 1929 i Stockholm (Gustav Vasa). Föräldrar: regementsskrivaren Anton Gustaf Enell och Hedvig (Hedda) Jacquette Nordenskjöld. Undervisning i hemmet till 1860; elev vid privatskola i Vimmerby, vid Eksjö läroverk 1861–62 och vid högre elementarläroverket i Falun till 1867; elev på apoteket i Falun 1 dec. 1867–sept. 1870; farmacie studiosiex. där 12 dec. 1870; apotekstjänst å nämnda apotek 1870–72; inskrevs vid Farmaceutiska institutet ht. 1872, under ferier apotekstjänst (Vasen och Enhörningen i Stockholm samt i Falun); amanuens i kemi vid institutet 1873–vt. 1875; apotekarex. 30 jan. 1875; anställning på apoteket Morianen i Stockholm 1875 och på Nordstjärnan där juli 1875–15 mars 1882; föreståndare för apoteket i Alingsås såsom arrendator 1 april 1882–1 april 1891; från 18 april 1890 till sin död innehavare av privilegiet å apoteket örnen i Stockholm, som öppnades 23 sept. 1891. Led. av styrelsen för a.-b. Nordstjernans mineralvattenfabrik och Rydö bruks- och fabriks a.-b.; sekr. i Farmaceutiska föreningen 1873–75, ordf. 1891–1902, v. ordf. 1904–05; led. av Apotekar-societetens direktion 1896–1911 (ordf. 1909–11); led. av stadsfullmäktige i Stockholm 1900–12. RNO 1901.

G. 23 april 1883 i Falun m. Emma Adelaide Margareta öst, f. 18 maj 1857 i Falun, t 22 april 1923 i Stockholm (Gustav Vasa), dotter av grosshandlaren Anders öst och Adelaide Christina Katarina Westin.

Biografi

Henrik E. var icke tidigt utvecklad; hans skolbetyg visa också en märkbar jämnstru- kenhet. Från inträdet i Farmaceutiska institutets apotekarkurs ådagalade han emellertid en utomordentlig flit och duglighet och bestridde sin amanuensbefattning på ett i hög grad berömligt sätt. Han visade stor vakenhet och intresse för olika naturvetenskapliga ämnen. Under sommaren 1873, då han åter var anställd på apoteket i Falun hos sin fasters make den lärde apotekaren och Berzeliuslärjungen F. W. Helleday, biträdde han denne med undersökningar av mineralvatten och med de analyser av järn, järnmalmer m. m., som då utfördes för Stora Kopparbergs bergslags räkning. Under sommaren 1874 biträdde han med ordnandet av en samling utländska droger på Karolinska institutet, och under den tid han förestod apoteket i Alingsås bedrev han en ganska omfattande odling av medicinalväxter.

På apoteket Nordstjärnan i Stockholm var han laborant – det arbete inom ett apotek, där tillfälle till mera vetenskapligt arbete erbjöd sig – och här gav hans principal apotekaren J. C. G. Piltz, som då var instruktionsapotekare och examinator i apotekarexamen och som hade uppmärksammat hans rika förutsättningar, honom fria händer för forskningsarbete i sitt stora och väl utrustade laboratorium. E. utvecklade nu en intensiv författarverksamhet och publicerade särskilt i Farmaceutisk tidskrift en rad uppsatser huvudsakligen i analytiskt kemiska och galeniskt farmaceutiska ämnen. Då det farmaceutiska forskningsarbetet i vårt land vid denna tid på det hela taget låg i lägervall, kan E. betraktas såsom banbrytare för det vetenskapliga arbete, som under de följande årtiondena kom att bedrivas på våra apotek. Samtidigt med detta författarskap igångsatte han ett i någon mån på egna undersökningar grundat, stort upplagt arbete »Framställning och profning af de skandinaviska farmakopéernas preparater» (1880–81; i en volym om 824 s.). Detta arbete, som enligt företalet var avsett till gagn för de inom farmacien mera försigkomna och för apoteksrevisorer ävensom till handbok vid preparaters beredning och prövning, röjer visserligen sin författares ännu bristande erfarenhet men har icke desto mindre under en följd av år varit av stort värde för studierna till apotekarexamen och framför allt för arbetet i apotekslaboratorierna.

Även i fortsättningen föredrog E. att arbeta inom den analytiska kemiens och den galeniska farmaciens områden. Såsom ett bevis för hans skicklighet och den omsorg, med vilken han arbetade, kan anföras, att en metod för bestämning av halten fosfor i vissa beredningar, som han utarbetade 1905, ännu tio år senare av nobelpristagaren R. M. Willstätter förklarades vara den enda kända fosforbestämnings-metod, som kunde anses vara fullt användbar.

Redan tidigt togs E. i anspråk för bearbetning av den svenska farmakopén, och han har medverkat vid utgivandet av icke mindre än tre upplagor därav (8:e, 9:e och 10:e, 1901, 1908 och 1925). I de två första av dessa har han författat huvudinnehållet i de flesta galeniska och en del av de kemiska monografierna, i den sistnämnda vilade huvudparten av den galeniska arbetsbördan på honom. Han var också ledamot av farmakopékommittén från 1894.

Tillsammans med H. Thedenius och R. Luhr utgav han på uppdrag av Apotekarsocieteten det för det praktiska arbetet på apoteken ovärderliga kompilationsarbetet »Pharmaca composita» (2:a uppl.) och supplement till denna. Tillsammans med C. F. V. Schimmelpfennig och E. L. Hyltén utgav han 1912 ett andra supplement. I C. M. Ekbohrns »Förklaringar öfver främmande ord och namn m. m. i svenska språket» var han en flitig medarbetare för de upplagor, som utgåvos 1877–78 och 1884–85.

Inom apotekarkåren togos E:s krafter i anspråk för ett flertal förtroendeuppdrag. Han tillhörde Apotekarsocietetens direktion i många år och var Farmaceutiska föreningens sekreterare och dess ordförande. Han utförde därunder ett intresserat arbete, ryckte upp Farmaceutiska föreningen ur den dådlöshet, vari. den hade råkat i början av sjuttiotalet, föreslog regelbundet återkommande samman- träden, gav uppslag till en diskussionsnämnd, som hade att anskaffa vetenskapligt material för sammanträdena, och medverkade själv under många år i denna nämnd. I styrelsen för amorteringsfonden för apoteksprivilegier var han suppleant 1897–1904 och därefter ledamot till fondens upplösning 1922, då han ledde avslutningsförhandlingarna. Han representerade Sverige vid Federation internationale pharmaceutique's sammankomst i Bryssel 1910 och utsågs där till prisdomare vid tävlan om förslag angående inrättande av apotek samt till ledamot av en commission provisoire internationale, och han var hedersledamot av Farmaceutiska föreningen och Société de pharmacie d'Anvers. Även i kommunala och enskilda korporationer var E. engagerad. Under den tid han verkade i Alingsås var han ledamot av hälsovårdsstyrelse och fattigvårdsstyrelse, i Stockholm var han stadsfullmäktig, ledamot av bevillningsberedning och taxeringsnämnd, av Adolf Fredriks församlings kyrko- och skolråd, av hälsovårdsnämnden och ordförande i dennas upphandlingskommitté, ledamot och även ordförande i styrelsen för sjukhuset S:t Göran samt dess kassadirektör, även kassadirektör vid epidemisjukhuset i Stockholm.

E. var icke någon ledargestalt, men genom sina stora teoretiska kunskaper och sin praktiska duglighet, genom sin sällsynta energi och uthållighet och även sin aldrig svikande oräddhet kom han att utöva ett avsevärt inflytande på den svenska farmaciens utveckling under årtiondena omkring sekelskiftet. Han var en man av ovanligt nobel karaktär, och med sin taktfullhet och det förtroende, som han förstod att tillvinna sig, hade han stor förmåga att ena skiljaktiga meningar. Med sitt förfinade uppträdande, sin älskvärdhet och sin saklighet gjorde han sig omtyckt och uppskattad varhelst han framträdde.

Författare

Oscar von Friedrichs.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Framställning och prof ning af de skandinaviska farma-kopeernas preparater. Sthm 1880–81. 4 bl., IV, (4), S24 s. & omsl. – Pharmaca composita. 2:a uppl. Sthm 1896. 2 bl., 433 s„ 2 bl. (Tills, med H. Thedenius & K. Luhr) ; ;Suppl. [1] 2 :a uppl. Sthm 1896. 1 bl., 39 s. (Tills, med H. Thedenius & R. Luhr) ; Suppl. II. 2:a uppl. Sthm 1912. 188 s. (Tills, med E. L. Hyltén [&] C. F. V. Schimmelpfennig). – Dessutom såsom ledamot av kommittén för utgivande av nya uppl. av Den svenska farmakopén lämnat bidrag till Ed. 8 (1901), 9 (1908) och 10 (1925); publicerat ett flertal uppsatser i Farmaceutisk tidskrift, 1876–82, 1892–93, Hygiea, 1910, Meddelanden från farmaceutiska föreningen, 1898, 1900, Nordisk farmaceutisk tidskrift 1894–96, Svensk farmaceutisk tidskrift 1897—1905, 1908—09, 1913, och Svenska läkarsällskapets förhandlingar, 1894, och under sign. E. och H. E. författat artiklar till O. M. Ekbohm, Förklaringar öfver främmande ord ..., uppl. 1877—78 och 18S4—Sä.

Källor och litteratur

Källor: Gustav Vasa förs:s i Stockholm dödbok 1923 och 1929; Kristine förs:s i Falun vigselbok 1883. – K. Ahlberg, Den svenska farmaciens historia (1906–08); Farmaceutiska institutets matrikel 1871—81; Farmaceutisk tidskr. 1876 ff.; Meddelanden från Farmaceutiska föreningen 1S9S ff.; Svensk farmaceutisk tidskr. 1.897 ff.; Sveriges apotekarhistoria, 1, 2, 4, 5 (1910–18, 1918–23, 1922–27, 1936), utg. av A. Levertin, C. F. V. Schimmelpfennig och K. A. Åhlberg; V. Wahlquist, Farmacevtiska föreningens historia 1861–1911 (1911). – Meddel. av E:s son översten H. G. H:son Enell och personlig bekantskap.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henrik Gustaf Olof Enell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16086, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oscar von Friedrichs.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16086
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henrik Gustaf Olof Enell, urn:sbl:16086, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oscar von Friedrichs.), hämtad 2024-04-20.