Meriter

2. Anders Andreæ  B å l d, den föregåendes son, f. 20 nov. 1720 i Stockholm, d. 7 juni 1780 därstädes. Erhöll enskild undervisning i hemmet; student i Uppsala 18 okt. 1729; avlade teologisk examen hösten 1741; disp. 12 juni 1742 (Specimen academi-cum vi tam et dogmata Lucii Annaei Seneca) leviter adumbraturum; pres. P.Ekerman); avlade examen rigorosum 1745; disp. 2 juni 1746 (Dissertatio historico philologica, Essseos Pythagorissantes leviter delineatura; pres. A. Boberg) ; fil. magister 6 juni s. å.; studerade därefter teologi. Prästvigd 28 aug. 1749; adjunkt åt domprosten 0. Celsius vid Uppsala domkyrka s. å.; utnämndes av Fredrik I till hovpredikant 1751, ehuru konungens död hindrade fullmaktens utfärdande; deltog 1752—54 på ärkebiskopens uppdrag i översättningen av G. Biichners bibelkonkordans; uppförd på förslagsrum till teologie adjunkt i Uppsala 1753; pastor vid Uppsala domkyrka 30 apr. 1755; uppförd på tredje förslagsrummet till komminister i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm 8 juli 1755 och på första förslagsrummet till rektor i Klara skola våren 1756; e. o. hovpredikant 18 maj 1756; hovpredikant med säte och stämma i hovkonsistoriet 9 apr. 1759; kyrkoherde i Enköping och Vårfrukyrka 14 dec. 1762; kyrkoherde i Maria Magdalena församling i Stockholm 17 jan. 1766; vik. ledamot av direktionen över ecklesiastikverket i Lappmarken 26 febr. 1773. Ledamot av Samfundet pro fide et christianismo från dess. stiftande 1771; teol. doktor 1772 (promoverad 14 okt. 1772).

Gift 30 juni 1757 med Margareta Dorotea von Andersson, f.. 1724, d. 5 maj 1787, dotter till kaptenen Markus Fredrik von Andersson.

Biografi

I B. ägde den svenska kyrkan vid övergången från pietismens till rationalismens tidevarv en av sina bästa prästmän, både genom sin bildning, sin personlighet och sitt kyrkliga nit högt aktad. Om hans lärdom bär hans arbete med Büchners »Concordans» vittne, ävensom de företal, varmed han inledde faderns av honom utgivna predikningar och varav ett par ge ett slags pastoralteologi i smått. I dem framlyser också hans allmänt teologiska ståndpunkt, som utan att dragas åt vare sig rationalism eller exklusiv pietism ungefär fullföljer den av fadern inslagna linjen. Tydlig front mot rationalismens första framträdande visar hans försvar för försoningens predikan i företalet till passionspostillan och uttalandena om den kristna moralens grundande i omvändelsen i evangeliepostillan; ofta citeras därvid Luther. I själva predikostilen, som är lättare och mera koncentrerad än faderns, visar han åter inflytande av den efterdalinska tidens större språkliga behärskning. Hans utgivna predikningar äro ej många, men åtskilliga av faderns torde han vid utgivandet ha överarbetat; en och annan egen predikan har han även medtagit i samlingarna av faderns predikningar.

Författare

Gr. LlZELL.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Guds råd om wår salighet,... förkunnadt uti en chris-telig afskeds-predikan. uti Upsala dom-kyrka Dn. 1. Trin. 1756. Sthm [1756]. 4: o 40 s. — Hwarföre Guds ords ömniga predikan skaffar så liten frugt. Uti en enfaldig betragtelse, på söndagen sexagesima, år 1760. För det Eongl. hofvvet förklarat. Sthm 1761. 4: o 23 s. •— Den sanna christendomen til sin rätta grund och bewisning. Under deras Kongliga majestäters höga närwaro i Maria? Magdalena; kyrka den 13 söndagen trinitatis år 1771. Sthm 1771. 4: o 19 s. — Jesu namns bekännelse, hwilken en christen aflägger förnemligast genom den högwärdiga nattwardens offenteliga, wärdiga nytjande och bruk. Sthm 1776! 60, (2) s. — Dessutom utgivit faderns Predikan om then korsfästa Christo (1758; med utförlig levnadsteckning), Christeliga betragtelser öfwer ... evangelier (1761), Christeliga betraktelser öfwer... epistlar (1767) samt Hand-postjlla (1769).

Översatt: Kongl. synodi i Rendsburg wälmenta och hjerteliga föreställning och påminnelse til samtelige lärarena uti hertigdömen Schlesswig och Hollstein. Sthm 1772. 95, (1) s. (Anon.) — Utarb. bokstäverna M, O, R, U, W och tillökningen i G. Biichners Biblisk real och verbal concordans (1754).

Källor och litteratur

Källor: Uppsala domkapitels skrivelse till K. M:t 10 nov. 1762; Stockholms konsistoriums prot. och akter 1755 samt dess skolakter 1744—60, N: o 24. — C. M. Carlander, Svenska, bibliotek och ex-libris, 2 (1904), s. 521; Sv. biogr. lexikon, 3 (1875); A. Westén, Svenska hof-clereciets historia, 3 (1814).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Andreæ Båld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16238, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gr. LlZELL.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16238
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Andreæ Båld, urn:sbl:16238, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gr. LlZELL.), hämtad 2024-04-26.