Meriter

Cartesius, Renatus, eller René Descartes, f. 31 mars 1596 i La Haye i Touraine, Frankrike, d. 11 febr. 1650 i Stockholm. Son till Joachim Descartes, förutvarande officer. Studerade vid jesuitskolan i La Flèche 1604–12; vistades i Paris; tjänstgjorde vid Morits' av Oranien armé i Holland 1617–22 och vid Tillys armé under trettioåriga kriget 1618–23; gjorde vidsträckta resor och slog sig åter ned i Paris; vistades i Holland 1629–49; gjorde ett besök i Sverige 1649–50. — Ogift.

Biografi

C. intager ett framstående rum i filosofiens historia såsom den kritiska och rationella filosofiens grundläggare under 1600-talet. Till Sveriges historia hör han på grund av sina relationer till drottning Kristina. Dessa förbindelser anknötos genom förmedling av franska sändebudet i Sverige Pierre Hector Chanut, vilken i slutet av år 1645 sammanträffade med C. i Holland på sin resa till sin nya verksamhetsplats. C. överlämnade vid detta tillfälle sitt arbete »Principia philosophise» till Chanut, för att denne skulle fästa den unga svenska drottningens uppmärksamhet därpå. Ur detta uppslag framväxte en korrespondens mellan denna och den berömde filosofen, dels direkt, dels med Chanut som mellanhand. I ett brev av 1 dec. 1646 utbeder sig Chanut av C. svar på några frågor angående kärlekens väsen, som Kristina uppkastat; de gällde vad kärleken är, om den naturliga uppenbarelsen kan lära oss att älska Gud och slutligen om kärlekens eller hatets förirringar äro de svåraste. I sitt svar 1 febr. 1647 upptager C. dessa frågor till en vidlyftig filosofisk utredning. Och när han får höra, huru denna mottagits av Kristina, kan han icke återhålla sin förtjusning: han vet icke, vilketdera han mest är överväldigad av, beundran över drottningens förmåga att tillägna sig sådant som t. o. m. lärda män finna svårt, eller glädje över att hon så väl upptagit hans bemödanden (brev till Chanut 6 juni 1647). På drottningens genom Chanut framställda begäran sände C. henne (20 nov. 1647) en utläggning över det högsta goda, för vilken Kristina (12 dec. 1648) uttrycker sin livliga tacksamhet. C. fullföljde emellertid under denna subtila filosofiska korrespondens sitt speciella intresse: det gällde att med varandra sammanföra den svenska drottningen och kurfurstinnan Elisabet av Pfalz, »Vinterkonungens» olyckliga änka och C:s' intima förtrogna sedan gammalt; det gällde att intressera Kristina för det pfalziska furstehusets angelägenheter under de just pågående westfaliska fredsunderhandlingarna och under de ytterligare bekymmer, som dess frände Karl I:s i England öde vid samma tid var ägnat att framkalla. På den punkten ställde sig dock Kristina kallsinnig, och efter lång väntan kunde C. endast meddela kurfurstinnan Elisabet det negativa resultatet av sina strävanden.

Kristinas intresse för C. hade emellertid ingalunda avmattats. Sedan hon nu lärt känna hans skrifter, önskade hon också införliva honom personligen med den krets av lärda, som hon dragit till sitt hov. I febr. 1649 ställdes en formlig inbjudan från drottningen till C. att infinna sig i Sverige, och den bekräftades ytterligare vid ett personligt besök, som amiral H. Fleming kort därefter avlade hos honom i Holland. Kristina ville helst, att han skulle komma samma vår, men av olika skäl uppsköt C. resan, och den anträddes först i sept. I början av okt. 1649 anlände C. till Stockholm och tog sin bostad i Chanuts hem, ehuru Chanut själv för tillfället var borta på ett besök i hemlandet och först i slutet av året återkom. Om C:s' vistelse i Stockholm äro vi, frånsett några räkenskapsverifikationer i Hammerska samlingen i riksarkivet, underrättade endast genom hans egen korrespondens; i svenska brev och dagböcker finnes han icke ens omnämnd. C. fann Kristina livligt intresserad av litterära frågor och gamla böcker och uttryckte särskilt sin beundran för hennes kunskaper i grekiska, men de filosofiska samtal, han väntat sig, uteblevo, och i det hela andas hans brev besvikelse. Det svenska hovet var vid denna, tid upptaget av tillredelser för firandet av westfaliska freden, och drottningen ville engagera den berömde fransmannen för detta ändamål. Han skrev texten till en balett, som dansades vid hovet, ävensom en komedi, men båda ha gått förlorade. I själva verket var det jäktande hovlivet allt annat än tilltalande för den filosofiske enstöringen. Klimatet, för vilket han på förhand uttalat farhågor, visade sig icke gynnsamt för hans spröda hälsa; i början av 1650 insjuknade han i lunginflammation och var efter nio dagars sjukdom död. Chanut, i vilkens armar han utandats sin sista suck, hade den tunga plikten att underrätta hans vänner om dödsfallet. C:s' stoft bisattes i Adolf Fredriks kyrka men återbördades efter sexton år till Frankrike och vilar i kyrkan S:t Geneviève i Paris. Icke desto mindre lät Gustav III såsom kronprins 1770 resa ett av Sergel hugget gravmonument över C. i Adolf Fredriks kyrka.

Författare

G. Jacobson.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor: Oeuvres de Descartes, éd. par Ch. Adam & P. Tannerv: Corre-sjpondence, 4—5 (1901—03); Nouvelle biographie générale, 13 (1855); A. Baillet, Vie de monsieur Descartes, 1—2 (1691); A. Foucher de Careil, Descartes, la princesse Elisabeth et la reine Christine (1879); V. de Swartz, Descartes, correspondence avec la princesse palatine et la reine Christine de Suéde (1904).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Renatus Cartesius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16475, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16475
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Renatus Cartesius, urn:sbl:16475, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-23.