Meriter

2. August Hjalmar Edgren, den föregåendes broder, f. 18 okt. 1840 på Östanå bruk, Älvsbacka sn (Värml.), d. 9 dec. 1903 i Djursholm. Studerade i Karlstads elementarskola 1849–51 och vid Stockholms lyceum 1854–57; studentex. i Uppsala 22 maj 1858; student vid Uppsala univ. 29 maj s. å.; volontär vid Värmlands reg. 27 juli s. å.; furir där 27 aug. s. å.; officersex. 2 mars 1860; avsked från reg. 25 juli 1861; reste till U. S. A. för tjänstgöring i Nordstaternas armé under inbördeskriget 1861; ingick s. å. vid 99:e reg., New York Infantry; 2:e löjtnant där 17 jan. 1862; 1:e löjtnant 11 juni 1863; tjänstgjorde från 9 juli s. å. på stabskåren; avsked ur nordamerikansk krigstjänst 18 okt. s. å.; underlöjtnant vid Värmlands reg. 9 febr. 1864; lärare i tyska och engelska vid Pension Brunois i S:t Quentin, Frankrike, läsåret 1867–68; 2:e regementsadjutant 6 juli 1869; avsked ur reg. och ur krigstjänst 10 sept. 1870; student vid Cornell univ., Ithaca, New York, sept. s. å.; bachelor of philosophy där 22 juni 1871; språklärare vid Riverview-on-the-Hudson, Military academy, Poughkeeps, U. S. A., 1871–72; inskriven vid Yale univ., New Haven, Connecticut, ht. 1872; lärare vid Sheffield scientific school 1873–80; instruktör i moderna språk vid Yale univ. 1873; docent i franska där 20 jah. 1874; doctor of philosophy där 25 juni s. å.; förestod professur i sanskrit och lingvistik där en del av ht. 1876 och läsåret 1878–79; docent i sanskrit vid Lunds univ. 1 juni 1880; lärare vid realskolan i Lund 1881–85; professor i sanskrit och moderna språk vid Nebraska statsuniv., Lincoln, U. S. A., 19 dec. 1884; föreläste i sanskrit och jämförande indoeuropeisk språkforskning vid Chautauqua-univ. somrarna 1886–88; professor i nyeuropeisk lingvistik vid Göteborgs högskola 28 nov. 1890; rektor där 13 juli 1891–31 aug. 1893; professor i romanska språk vid Nebraska statsuniv. 20 maj 1893; dekanus för graduatavd. där s. å.; professor i lingvistik och sanskrit där 15 juni 1899; jur. hedersdoktor där 15 juli s. å; medlem av Svenska akademiens Nobelinstitut i Stockholm för engelsk och nederländsk vitterhet 4 okt. 1900. – Led. av American Oriental Society 1876, av American Philological Association 1880; hedersled, av Phi Beta Kappa Society vid Cornell univ. 1884; led. av American Modern Language Association 1886; LVVS 1891, dess ordf. 1893; korresp. hedersled, av Brooklyn Ethical Society 1892; RNO 1902.

G. 12 okt. 1880 i Köpenhamn (Vor Frue) m. Anna Marianne Steendorff, f. 3 sept. 1853 där, d. 7 april 1941 i Lincoln, Nebraska, U. S. A., dotter av målaren Christian Steendorff och Anna Öhrström.

Biografi

Hjalmar E. var en mångsidigt begåvad man, på en gång idealist och sund, praktisk handlingsmänniska. Uppfödd i en naturskön Värmlandsbygd nära Arvika behöll han livet ut ett fint natursinne och poetiskt svärmeri. Samtidigt hade han som många sina landsmän vandrings- och emigrationslust. Hans ovanliga karriär från aktiv militär till lärd sanskritist och med pendlande mellan Sverige och Nordamerika har även andra förklaringar. Han hade ett starkt frihetsbegär och var tillika känslig för bemötande från andras sida. Själv utsökt hänsynsfull och älskvärd fordrade han detsamma tillbaka. Stöttes han av andra eller blev obehagligt berörd av förhållanden, bytte han gärna helt miljö. När det nordamerikanska inbördeskriget bröt ut, drog E. entusiastiskt åstad för att kämpa för frihet mot slaveri. Han ledde befästningsarbeten vid York-Town samt blev från ett fort på stranden av floden Potomac vittne till Monitors världsberömda strid 1862 med Merrimac, som han livligt skildrat. Vid det regemente, där han ingått, befordrades han 1863 för förtjänstfullt uppförande vid Suffolks belägring. Då kriget drog ut och leddes illa, tröttnade E., återvände hem och ingick vid Värmlands regemente. Snart övergav han dock militäryrket för alltid 1870 och ägnade sig åt språkstudier. Efter tidigare resor (1867–68) i Tyskland och Frankrike överflyttade han för längre tid till Nordamerika 1870, fullbordade sin utbildning vid Yaleuniversitetet, där han tog sin grad 1874 och undervisade i franska och sanskrit. Ett år förestod han den berömde W. D. Whitneys professur i sanskrit och lingvistik där och samarbetade med honom i lexikografi. Efter några år som docent i sanskrit i Lund 1880–85 återvände han till Amerika, nu som professor vid Nebraska statsuniversitet från 1885. E. företog språkstudier i Mexiko sommaren 1889. Han gjorde där strapatsrika resor, skildrade i en artikelserie i Göteborgs handels- och sjöfartstidning 1890, vilken serie sedan utgavs i samlat skick under titeln »Sommarferier i Montezumas land» (1898), en av hans talrika amerikanska reseskildringar.

När Göteborgs högskola kommit till stånd, och lärarstaben började tillsättas, mottog E. hösten 1890 professuren i germanska språk. Följande år skulle verksamheten börja, och E. blev då även rektor 1891–93 under denna för högskolan så viktiga organisationsperiod. Hans syftemål var, att där skulle bedrivas icke blott lärd forskning och utbildning av vetenskapsmän utan också fostran av för samhället nödiga lärarämnen i vidsträcktare mening. Han arbetade därför särskilt på att skaffa högskolan examensrätt. Samtidigt önskade han och lyckades också att bringa högskolan i livlig kontakt med Göteborgs stad. Utomordentligt arbetsam och plikttrogen blev han ett gott föredöme och gjorde sig även allmänt avhållen. Han var tillika en verksam medarbetare i Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället, där han valdes till ordförande jan. 1893. Förgäves sökte man emellertid hålla honom kvar i Sverige. Än en gång flyttade han över Atlanten med hem och familj tillbaka till Nebraskauniversitetet s. å., nu som professor i romanska språk, senare i lingvistik och sanskrit. Som språkman utövade E. ett vidlyftigt författarskap. Hans undervisning, böcker och avhandlingar »avsågo snarare en nyttig framställning av fakta än teoretiserande» (J. Vising), bl. a. hans engelska, franska, spanska, tyska och italienska grammatikor och lexikaliska arbeten. Viktigast äro hans »Sanskritspråkets formlära» (1883; engelsk uppl. 1885), redig och nyttig (H. Smith) samt hittills den enda svenska handboken rörande sanskrit, och den 1895 utkomna första och enda delen av »Jämförande grammatik» (sanskrit, grekiska, latin och gotiska), som omfattar ljudlära och nominal stambildningslära. E. gjorde emellertid även flera självständiga vetenskapliga undersökningar, särskilt på den indiska filologiens områden (Vising).

E:s skönlitterära produktion består dels av sparsam originaldiktning med starkt idealistisk prägel – »Dikter» (1884), »Blåklint» (1894) samt »Brustna återljud» (postumt 1904) – dels av översättningar. Han har sålunda till svenska översatt en rad fornindiska dikter – Schakuntala (1875), Meghadûta eller Molnbudet (1875), Mâlavikâ (1877) och Nala-sagan (1880) – men även nordamerikansk lyrik, bl. a. i urvalet »Ur Amerikas skönlitteratur» (1878), där Lowell, Washington Irving, Emerson och framför allt Longfellow äro representerade. Över den sistnämnde skrev E. även en biografi (Ny sv. tidskr. 1882). Också den engelska lyriken intresserade E., och hans tolkning av dikter i urval av Tennyson 1902 belönades med Letterstedtska översättningspriset.

Än en gång blev E. återbördad till fosterjorden. När Svenska akademien år 1900 skulle förbereda sin första Nobelprisutdelning och organisera sitt Nobelinstitut, beslöt man tillgodogöra sig E:s kunskaper på området engelsk, amerikansk och annan germansk litteratur. Vid akademiens sammanträde 28 nov. anmäldes, att E. åtagit sig uppdraget. Från 1901 var E. därför ånyo i Sverige och tycktes trivas i den villa han skaffat sig i Djursholm. Han dog där; stoftet vilar å Arvika kyrkogård.

E. var en ärlig, redbar karaktär, en dugande och kraftfull personlighet. Hans trygga yttre dolde i förstone hans livliga, oroliga temperament, en blandning av vankelmod och ihärdighet. Flärdfri, rättfram och trofast vann han talrika vänner både i Amerika och i Sverige.

Författare

Bengt Hildebrand.

Arkivuppgifter

I Göteborgs stadsbibliotek finnas 27 brev 1871–91 från E. till S. A. Hedlund.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Praktisk och enkel lärobok i engelska språket för ny-begynnare. Efter F. Ahns metod. Med särskildt afseende på sjelf-studium. Första kursen. Sthm 1869. 172 s. [Härtill:] Nyckel till skriföfningarné uti Lärobok i engelska. . . Sthm 1870. 26 s., 1 bl. Nybörjarens lärobok i engelska språket... 2:a uppl. Sthm 1883. 160 s. – On the vowel-increase in the French verb. New Haven 1874. [Tr. ?] (Akad. avh., Yale univ.) – Verb-forms of Manu' and Cakuntalå (Journal of American oriental society, Vol. 10, 1880, s. 320). – A compendious German and English, English and German dictionary, with notation of correspondences and brief etymologies. New York & London 1877. (Tills, med W. D. Whitney). – Förenta staternas folkskolor och högre lärosäten. Upps. 1879. 3 bl., 105 s.- (Populärt hist. bibi., utg. af E. Edquist, 4). – On the-verbal roots of the Sanskrit language and of the Sanskrit grammarians (Journal of the American oriental society, Vol. 11, 18[79–]85, s. 1–55; även särtr.-1879, 55 s.). – On the relation in the Rig-Veda between the palatal and labial vowels (/, /, u, u) and their corresponding semivowels (y, v) (ibid./s. 67–88; särtr. 1880). – The kindred Germanic words of German and English, exhibited with reference to their consonant-relations (Transactions of the American philol. assoc, 1878, tr. 187Q, s. 113–153; även särtr. 43 s.) – Statistical and discursive notes on vrddi-derivatives in Sanskrit. [Lund 1881]. 17 s. (LUÅ 17:2, 1880–81). –'Henry Wadsworth Longfellow, 1807–1882 (Ny sv. tidskr., 1882, s. 312–334). – En af John Ericssons triumfer (Nord. tidskr., Årg. 6, 1883, s. 359–367; särtr. s. å., 9 s.). [I sammandrag under titeln:! Ett ögonvittnes skildring af striden mellan Monitor och Merrimac. Sthm u. å. 15 s. (Anon.; [Särtr. ur tidn. Signalen 14 och 21 dec. 1883]). – Sanskritspråkets formlära jämte kort öfversigt af präkritdialekten samt inledande läsöfningar. Lund 1883. 5 bl., 246 s. [Övers, till engelska:] A compen-dious Sanskrit grammar with a brief sketch of scenic Präkrit. London 1885. XII, 178 s. (Triibner's collection of simplified grammars, 13). – Svensk literatur i Amerika (Ny sv. tidskr., 1883, s. 470–475). – Buddhismen, dess uppkomst och lära (ibid., 1883, s. 481–507). – Quelques observations sur l'élé-ment roman de l'anglais, considéré dans ses rapports au frangais möderne. [Lund 1883]. 40 s. (LUÅ 19:3, 1882–83). – De codicibus nonnullis Indicis, qui in Bibliotheca universitatis Lundensis asservantur. [Lund 1883]. 7 s. (LUÅ 19:3, 1882–83). – Dikter i original och öfversättning. Lund 1884. 2 bi., 203 s. – Indiens sagor på vandring i verlden (Nord. tidskr., Årg. 7, 1884, s. 88–107; särtr. s. å., 21 s.). – [Rec. av:] S. Sörensen, Om Mahäbhärata's Stilling i den Indiske Literatur (Deutsche Litt.-Zeitung, Jahrg. 5, 1884, sp. 390–391). – Om Amerikas fornminnen (Ny sv. tidskr., 1885, s. 22–40). – En ung stad och en ung stat ute på Amerikas prärier (ibid., s. 430–442 [fel-pag. för 530–542]). – Chautauqua-rörelsen i Amerika. En ny mission i folkbildningens tjänst (ibid., 1886, s. 457–465). – Skilda åsigter rörande de indo-europeiska folkens ursprungliga hem och kultur, 1—2 (Nord. tidskr., Årg. 9, 1886, s. 520–531, 565–581; särtr. s. å., 29 s.). – Det gamla Indiens bildspråk och bildspråk i allmänhet (ibid., 1887, s. 439–451). – Pictorial language in ancient India (The Chautauquan 1887). – On the propriety of retaining the eighth verb-class in. Sanskrit (University studies publ. by the Univ. of Nebraska, Vol. 1:1, 1888, s. 17–30). – »Väl den!» [Dikt]. (Ny sv. tidskr., Årg. 10, 1889, s. 236). – Sjöfågeln. [Dikt] (ibid. s. 636–637). – On the antiquities of Mexico. Föreläsning (Nebraska state journal 1890). – A compendious French grammar. Boston 1890. XIV, LXVI, 293 s. (Heath's modern language series). [Härtill:] Supplementary exercises for Edgren's French grammar, by F. Locard. Boston 1893. 1 bl., s. LXV–LXXIII, 273–295. (Heath's modern language series). Key to the English-French exercises of Edgren's French grammar. Boston 1893. 1 bl., 28 s. [Ny uppl.:] A compen,-dious French grammar, in two independent parts (introductory and advanced). Boston 1899. LXXVI, 317 s. (Heath's modern language series). – Hornsignalen. [Dikt] (Ny-sv. tidskr., Årg. 11, 1890, s. 173–174). – Tviflam. [Diktl (ibid., s. 616–618). – Göteborgs högskola. En blick på hennes uppkomst och ordnande med anledning af högskolans högtidliga öppnande i september 1891. Göteb. 1891. 39 s. – Högskolor, deras uppkomst och utbildning. Vid öppnandet af Göteborgs högskola den 15 sept. 1891. (Nord. tidskr., 1891, s. 479–488). – De nyare språkens studium vid våra läroverk (Sv. tidskr., Årg. 1, 1891, s. 488–497). – Skildringar från det minnesrika Mexiko, med illustr. Omaha 1891. – A brief Spanish grammar with historical introductions and exercises. Boston 1891. VII, 123 s. [Ny uppl.:] Boston 1899. VII, 161 s. (Heath's modern language series). – Om samskolor i Amerika. Några statistiska iakttagelser (Nord. tidskr., 1892, s. 286–294). – Språkhistoriska ordböcker. En blick på deras vetenskapliga och nationella betydelse (ibid., s. 598–607). – Elementary Spanish grammar; with hist. notations and exercises. Boston 1892. 12:o. – Jämförande grammatik, omfattande sanskrit, grekiska, latin och gotiska. 1*. Ljudlära och nominal stambildningslära. Göteb. 1893. VII, 123, (1) s. – Sind in den arischen Sprachen alle Spuren des labialen Nachklanges der iridogerman. Velarlaute vertilgt? (Skandin. Archiv, Bd 1, 1892, tr. 1893, s. 387–393). – Blåklint. Ny diktsamling. Sthm 1894. 1 bl., 133 s. – A brief Italian grammar; with exercises. Nueva-York, Boston 1897. 1 bl., IV, 128 s. 3d ed., rev. New York [1901]. — A brief German grammar with exercises. New York [1897]. 181 s. (Tills, med L. Fossler). – Sommarferier i Montezumas land. Sthm 1898. 4 bl., 181 s. (Förut ss. artikelserie i Göteb. handels- och sjöfartstidn. 1890). – Spanish verbs with vowel gradation in the present system. Lincoln 1899. 7 s. (University studies publ. by the Univ. of Nebraska, Vol. 2:3). – Topical digest of the Rig-Veda. Lincoln 1899. Ils. (ibid.). – A French and English dictionary; with indication of pronunciation, etymologies, and dates of earliest appearance of French words in the language. New York 1901. 1 bl., s. V–XV, 1 bl., 1252 s. (Tills, med P. B. Burnet). [Ny uppl.:] 1926. – The French and English word book. A dictionary, with indication of pronunciation . . . With an explanatory preface by R. J. Lloyd. London 1902. XXX s., 1 bl., 1252 s. (Tills, med P. B. Burnet). – An Italian and English dictionary with pronunciation and brief etymologies by Hjalmar Edgren . . . assisted by Guiseppe Bico . . . [and] John L. Gerig. New York [1901]. IX, 576, 452 s. [Nya uppl.:] London 1902, London & New York 1904. – Förenta staternas offentliga läroverk (Nord. tidskr., 1902, s. 241–264). – Algernon Charles Swinburne (ibid., 1904, s. 569–589). – Ho är den, som kan förklara? (Ord och bild, Arg. 13, 1904, s.556–557). – Brustna återljud. Dikter. Tredje och sista saml. [Utg. af K. War-burg]. Sthm 1904. 149 s., 1 bl., 1 portr.-bl. – Översatt: Ch. Dickens, Lofpris öfver julen. Härnösand 1867. 116 s. (Övers, anon.) – H. W. Long-fellow, Evangelina. En acadisk berättelse. Skaldestycke. Göteb. 1874. 72 s. – Kalidasa, Molnbudet. (Meghadtita). Ett indiskt skaldestycke. Från sanskrit fritt öfvers. och belyst. Göteb. (tr. Malmö) 1875. X, 45 s. & omsl. – Kalidasa, Schakuntala eller den förlorade ringen. Ett indiskt skådespel. Sthm (tr. Göteb.) 1875. 181 s., 1 rättelselapp. (Omtr. i: Världslitteraturen. De stora mästerverken. Det indiska dramat, 1927, s. 251–368). – Kalidasa, Målavikå. Ett indiskt skådespel. Göteb. (tr. Malmö) 1877. 1 bl., IV, 105 s. & omsl. – Ur Amerikas skönlitteratur. Teckningar och öfvers. Göteb. (tr. Lund) 1878. 2 bl., III, 427, (1) s., 1 bl. – V. Rydberg, The magic of the middle ages. New York 1879. 2 bl., 231 s. – Nala-sagan. En indisk dikt. Sthm 1880. 163 s. – [H. W.| Longfellow, Två dikter. Vittoria Colonna, Den gyllne milstenen (Ny sv. tidskr., 1884, s. 539–542). – Dens., Morituri salutamus (ibid., 1885, s. 183–192). – Dens., Två dikter. Solskensdagen, Skymning (ibid., 1886, s. 579–580). – Dens., Miles Standishs frieri (ibid., Arg. 10, 1889, s. 401–432). – Dens., Valda dikter. Göteb. 1892. XVI, 368 s. – A. Tennyson, Dikter i urval. Sthm 1902. 229, (1) s. – Utgivit: C. A. Görner, Englisch: Lust-spiel in einem Aufzuge. Ed. with English notes. New York 1878. 61 s. – E. red. Göteborgs högskolas årsredog. 1891/92–92/93 (tr. 1892, 93); dessutom finnas mindre artiklar och bidrag i såväl sv. som uti. tidningar och tidskrifter, bl. a. en serie resebrev och skildringar från Amerika, i Göteb. handels-och sjöfartstidn. 1871–73.

Källor och litteratur

Källor: Dictionary of American biography, ed. by A. Johnson & D. Malone, 6 (1931); A. H. Edgren, Från Johan Edgren. . . härstammande släkter (1923); E:s arbete Göteborgs högskola: En blick... (1891); C. O. Nordensvan, Värmlands regementes historia, 2 (1904); H. Schuck, Svenska akademiens historia, 7 (1939); Semi-centennial anniversary book [of] The university of Nebraska 1869–1919 (1919); [J. Vising, nekrolog i] Minnestal hållna i Göteborgs K. Vetenskaps- och Vitterhets-samhälle å dess högtidsdagar 1904–1907 (dess Handl., 4:e följden, 11, 1908), s. 22–26; L. Wåhlin & J. V. Johansson, Göteborgs högskolas matrikel 1891–1916 (1916). – Meddel. av professor Helmer Smith, Uppsala, och bibliotekarien L. Dal, Stockholm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
August Hjalmar Edgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16612, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16612
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
August Hjalmar Edgren, urn:sbl:16612, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-18.