Ernst Harald Edin

Född:1885-03-26 – Piteå stadsförsamling, Norrbottens län
Död:1941-07-07 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Jordbruksforskare


Band 12 (1949), sida 153.

Meriter

2. Ernst Harald Edin, den föregåendes broder, f. 26 mars 1885 i Piteå, d. 7 juli 1941 i Stockholm (Engelbr.). Mogenhetsex. i Luleå juni 1903; lantbrukspraktik i Skåne och Östergötland 1904– 06; student vid Uppsala univ. vt. 1905; agronom vid Ultuna lantbruksinstitut 1908; fil. kand. i Uppsala 15 sept. 1911; assistent vid Centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdets husdjursavdelning 1912–20; laborator där 1921–33; professor och föreståndare vid Lantbrukshögskolans husdjursförsöksanstalt 1933 till sin död; studieresor i Tyskland 1914 och 1925, i Danmark och Norge 1922–23 för studier rörande husdjursförsök och metoder härför samt försöksgårdsverksamheten i Danmark och Norge; företog med ett från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse erhållet stipendium studieresor i U. S. A., Kanada och England 1923–24, varvid de i resp. länder mest betydelsefulla undervisnings- och försöksanstalterna på husdjursskötselns område studerades; studerade och utförde experiment omkring två månader med den i Penn State College uppställda respirationskalorimetern samt studerade högskolans olika institutioner för husdjursskötsel; företog med statsunderstöd en resa till Finland 1931 för studium av den då nya AIV-metoden för grönfoderensilering. LLA 1934; RNO 1938.

G. 24 juni 1917 i Uppsala m. gymnastikdirektören Ulla Ribbing, f. 28 mars 1893 i Stockholm (Hedv. El), dotter av hovrättsrådet och häradshövdingen, jur. hedersdoktor Gustaf Ribbing och Carolina (Lina) Sofia Meyer.

Biografi

Harald E. var redan som ung intresserad av jordbruk och husdjursskötsel, men den verksamhet, som sedan skulle bli hans livsuppgift, började först i och med hans anställning som assistent vid Centralanstaltens husdjursavdelning 1912 under ledning av professor Nils Hansson, vilken han sedan efterträdde. Här öppnades ett rikt och omväxlande arbetsfält för den energiske försöksmannen; många för vår husdjursskötsel och den fortsatta försöksverksamheten på detta område mycket värdefulla undersökningar, speciellt rörande husdjurens utfodring, ha nämligen utförts av honom, varom hans rikhaltiga författarskap också bär vittnesbörd. Som experimentator var E. ovanligt skicklig och framgångsrik, vilket särskilt kom till uttryck i hans metodundersökningar, varav i synnerhet en metod för undersökning av fodermedlens smältbarhet enligt den så kallade ledkroppsprincipen förtjänar nämnas. Genom användning av denna metod minskas arbetet med smältbarhetsbestämningarna, som trots detta kunna utföras med stor precision.

Studier rörande cellulosans användning som kreatursfoder upptogo en stor del av E:s intresse. När foderbrist under världskriget 1914–18 hotade vårt land, började E. sina betydelsefulla undersökningar på detta område. Med stöd av de resultat, som därvid uppnåddes, lyckades han genom nya försök på ett förtjänstfullt sätt tillrättalägga cellulosautfodringen vid den hotande foderbristen 1940–41, varigenom en katastrofal nedslaktning av vår husdjursstam kunde förhindras.

E. utförde även omfattande experiment med foderkonservering och lyckades bland annat utarbeta metoder för våtkonservering av fiskprodukter till foder, vilket är av stor betydelse, när tillgången på annat proteinfoder är knapp. Av E:s senaste arbeten förtjänar uppfinning av en metod för indirekt gasmätning vid respirationsförsök med djur särskild uppmärksamhet. De ämnesomsättningsförsök, som hittills kommit till utförande, grunda sig på kvantitativ mätning av samtliga ämnesomsättningsprodukter, alltså även de gasformiga, vilket ställer stora krav på såväl apparatur som försöksteknik i övrigt. Enligt den av E. utexperimenterade metoden blir den kvantitativa mätningen av omsättningsgaserna obehövlig; i stället inledes en hjälpgas i luftströmmen, vartill E. vid sina experiment använde ammoniak. I prov, som uttagas ur gasströmmen, bestämmes sedan relationen mellan hjälpgasen och de övriga gaserna, och med ledning därav kunna omsättningsgaserna beräknas. E. fick emellertid icke vara med om att tillämpa sin metod vid omsättningsförsök med djur, varför denna uppgift lämnats till hans efterföljare.

Förutom de nu nämnda verksamhetsområdena har E. nedlagt ett förtjänstfullt arbete vid försöksanstalternas omorganisation och införlivande med Lantbrukshögskolan.

Som chef var E. korrekt och sympatisk och ett gott föredöme i fråga om arbetsamhet och plikt i tjänsten. Han var också en god arbetskamrat, alltid uppslagsrik samt hjälpsam och oegennyttig. E. hade även förmåga att väcka entusiasm och glädje i arbetet och var därför högt uppskattad såväl av sina underordnade som arbetskamrater.

Författare

Nils Olsson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om kalvgödning, särskilt med skummjölk, försatt med försockrad stärkelse. Sthm 1915. 40 s. (Meddel. fr. Centralanst. för försöksväs, på jordbruksområdet, 124). – Bidrag till starrhöslagens karakteristik. Sthm 1916. 24 s. (ibid. 137). – Smältbarhetsförsök å Experimentalfältet. 2. Sthm 1917. 28 s. (ibid. 149; D. 1 se föreg., nr 137). – Om renlav och islandslav som nödfoder. Sthm 1917. 14 s. (ibid. 155). – Till frågan om cellulosans fodervärde (Sv. landtmännens föreningsblad, 1918, s. 725–727). – Om fodervärdet av löv och bladvass (Landtmannen. Tidskr. för landtmän, Arg. 1, 1918, s. 546–549). – De allmännast tillgängliga nödfodermedlen och deras betydelse. Föredrag... (ibid. s. 718–720, 751–754, 768–771). – Orienterande försök över användbarheten av en på »ledkroppsprincipen» grundad metod att bestämma en foderblandnings smältbarhet. Sthm 1918. 28 s. (Meddel. fr. Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 165; även i LA Handl. och tidskr., Årg. 57, 1918, s. 215–240). – Om cellulosa som fodermedel. Sthm 1918. 15 s. (Meddel. fr. Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 168; även i LA Handl. och tidskr., Arg. 57, 1918, s. 278–290). – Om fodervärdet hos ett av våminnehåll, destruktionsavfall och bryggerijäst beredt fodermedel. Sthm 1918. 16 s. (Meddel. fr. Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 169; även i LA Handl. och tidskr., Årg. 57, 1918, s. 291–304). – Ytterligare bidrag till kännedomen om lövens fodervärde. Sthm 1918. 23 s. (Meddel. fr. Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 174; även i LA Handl. och tidskr., Årg. 57, 1918, s. 397–417). – Industrihästarnas utfodringsfråga (Sv. bryggarefören. månadsblad, Årg. 33, 1918, s. 318—336, 370; även särtr. s. å., 20 s.). – Under år 1918 gjorda erfarenheter om fodermedel och utfodring (Nord. Jordbrugsforskning, Aarg. 1, 1919, s. 47–52). – En studie över variabilitetsförhållandena vid fältförsök med extremt långsträckta (»lineära») parceller (ibid. s. 163–175). – Erfarenheter om användbarheten av kvalitativa metoder för smältbarhets-bestämningar (Beretning om Nord. Jordbrugsforskeres Förenings Kongres i Kobenhavn Juli 1921 ved E. Lunding = Nord. Jordbrugsforskning 1921, H. 5/8, 1921, s. 388–405). – Kalvfodermedlet »Kisso», dess sammansättning, smältbarhet och bruksvärde. Sthm 1921. 43 s. (Meddel. fr. Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 213). – Om ensilering och ensilage. Orienterande litteraturstudier och försök. Sthm 1921. 90 s. (ibid. 221; tills, med E. Sandberg). – Fortsatta försök med indirekta på »ledkroppsprincipen» grundade metoder för bestämning av fodrets smältbarhet. Kromoxid som »ledkropp» (kvantitativ indikator). With an English summary. Sthm 1926. 79 s. (ibid. 309). – Den kvalitativa metodens tillämpning vid smältbarhetsförsök (Beretning om Nord. Jordbrugsforskeres Förenings tredie Kongres, Oslo Juni 1926 ved E. Lunding = Nord. Jordbrugsforskning 1926, H. 4/7, s. 56–66). – Angående standardherbarium av vallväxter för bestämmande av vallskördens värde (ibid. s. 759–762). – Några uppgifter angående ensilering av potatis (Landtmannen. Tidskr. för landtmän, Arg. 10, 1927, s. 815–817). – Undersökningar, belysande användbarheten av vissa metoder för framställning av elektroensilage. Sthm 1927. 5 s. (Centralanst. för jordbruksförsök, Flygblad N:r 122, maj 1927; även i Skånsk jordbrukstidskr., Arg. 9, 1927, s. 458–462). – Undersökningar angående användbarheten av fettpreparatet »Kalfo» som ersättningsfoder åt kalvar. Sthm 1927. 37 s. (Meddel. fr. Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 325; även i LA Handl. och tidskr., Årg. 66, 1927, s. 706–740). – Undersökningar ang. elektrisk ensilering, utförda av Kungl. vattenfallsstyrelsen och Centralanstaltens husdjursavdelning. Sthm 1928. 145 s. & omsl. (Meddel. fr. Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 329; även såsom Tekniska meddel. från Kungl. vattenfallsstyr., Ser. E., N:rl5; även i LA Handl. och tidskr., Årg. 67, 1928, s. 137–258; tills, med H. Edholm). – Itaminfodrets smältbarhet och fodervärde vid användning till kalvar. Zusam-menfassung in deutscher Sprache. Sthm 1929. 22 s. (Meddel. fr. Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 346; även i LA Handl. och tidskr., Årg. 68, 1929, s. 164–183). – Fortsatta undersökningar av för kalvar avsedda fasta fettemul-sioner av itaminfoder-typ... . Zusammenfassung in deutscher Sprache. Sthm 1929. 33 s. (Meddel. fr. Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 352; även i LA Handl. och tidskr., Årg. 68, 1929, s. 763—793). — Några med hästar utförda smältbarhetsförsök... . Zusammenfassung in deutscher Sprache. Sthm 1929. 47 s. (Meddel. fr. Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 365; även i LA Handl. och tidskr., Årg. 68, 1929, s. 1107–1151; tills, med K. Eriksson). – Undersökningar angående fodermärgkål, dess odling och odlingsvärde. With an English summary. Sthm 1930. 44 s. (Meddel. fr. Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 376; även i LA Handl. och tidskr., Årg. 69, 1930, s. 972—1013; tills, med G. Sundelin). — Om fodermärgkål, dess sammansättning, användning, odling och odlingsvärde. Sthm 1930. 7 s. (Centralanst. för jordbruksförsök. Flygblad N:r 145, mars 1930; även i Landtmannen. Tidskr. för landtmän, Årg. 13, 1930, s. 208—209, 224, samt i Tidskr. för Finlands sv. lantmän, 1930, s. 115–117; tills, med G. Sundelin). – Angående smältbarheten och fodervärdet av tapioka och fisk-fodermjöl. Zusammenfassung in deutscher Sprache. Sthm 1930. 25 s. (Meddel. fr. Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 380; även i LA Handl. och tidskr., Årg. 69, 1930, s. 882–904: tills, med G. Kihlén & Ad. Gustafsson). – Betydelsen av majsens finfördelning och stöpning vid utfodring av gödsvin. Zusammenfassung in deutscher Sprache. Sthm 1930. 42 s. (Meddel. fr. Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 385; även i LA Handl. och tidskr., Arg. 69, 1930, s. 1057–1096; tills, med N. Hansson & S. Bengtsson). – Lärobok i hönsskötsel. Sthm 1930. (7), 695 s., 4 pl.-bl., varav 1 vikt & 1 vikt tab. (Tills, med N. Olsson & J. Axelson). – Undersökningar angående grönfoder samt metoderna för dess konservering. [With an English summary]. D. 1—3. Uppsala (tr. Sthm) 1931–33. 1. 1931. 107 s. 2. 1933. 100 s. 3. Fodermärgkål. Av fodermärgkål och kålrotsblast framställt ensilage. 1933. 41 s. (Meddel. fr. jordbrukstekn. fören., 26, 33, 34; även såsom Meddel. fr Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 399, 431, 433; D. 1 & 3 även i LA Handl. och tidskr., resp. Arg. 70, 1931, s. 845–947 & 72, 1933, s. 502–540; tills, med N. Berglund & Y. Andersson). – Undersökningar angående: 1. Fodervärdet och användbarheten av kokat, direkt till utfodring använt slakteriavfall. 2. Produktionsbetingelserna för gödning av svin mellan 90 och 150 kg. vikt. With an English summary. Sthm 1934. 41 s. (Meddel*. fr. Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 441; även i LA Handl. och tidskr., Arg. 72, 1933, s. 814–852; tills, med Ad. Gustafsson). — Statistiska undersökningar beträffande svinets underhålls- och produktionsfoder samt några tillämpningar av därvid vunna resultat. Ref. [av Alb. Andersson] av föredrag .., (Sv. svinavelsfören. tidskr., 1935, s. 101—113). — Statistiska undersökningar angående baconsvinets nettoenergibehov och tillväxt (Beretning om Nord. Jordbrugsforskeres Förenings femte Kongres, Kobenhavn Juli 1935 ved E. Lunding = Nord. Jordbrugsforskning 1935, H. 4/7, s. 646–651). – Undersökningar angående baconsvinets nettoenergibehov ... och tillväxt mellan 15 och 90 kg. lev. vikt samt en del därpå inverkande faktorer. With an English summary. Sthm 1935. 92, (2) s. (Meddel. fr. Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 449; även i LA Handl. och tidskr., Årg. 74, 1935, s. 225–314; tills, med T. Helleday). – Undersökningar rörande vissa grönfoderslags betydelse för uppkomsten av smörfelet oljigt och deras inverkan på smörfettets jodtal. Sthm 1935. 48 s. (Meddel. fr. Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 451; även i LA Handl. och tidskr., Årg. 74, 1935, s. 389–434; tills, med B. Platon, P. Hermansson & L. Hansson). – Uppgifter angående rågens användbarhet och värde som fodersäd. Sthm 1936. 8 s. (Centralanst. för jordbruksförsök. Flygblad N:r 167, januari 1936). – Slåtter-tidsförsök å vall utförda vid Offers försöksgård åren 1930–34... With an English summary. Sthm 1936. 54 s. (Meddel. fr. Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 461; även i LA Handl. och tidskr., Årg. 74, 1935, s. 1038—1089; tills, med G. Kihlén, G. Ericsson & H. Winkler). — Uppgifter angående hönsens mineralämnesbehov. Finkrossad kalksten som mineralfoder för värphöns. Zusammenfassung in deutscher Sprache. Sthm 1936. 46 s. (Meddel. fr. Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 466; även i LA Handl. och tidskr., Årg. 75, 1936, s. 593–636; tills, med Alb. Andersson). – Die Geflvigelwirtschaft Schwedens. Sthm -1936. 36 s., 1 bl. (Anon.; tills, med S. G. H. Träskman & G. Bonnier). – Kalkstensgrus, ostronskal och musselskal som kompletteringsfoder till kalkfattiga foderstater vid hög äggproduktion. Zusammenfassung in deutscher Sprache. Sthm 1937. 60 s. (Meddel. fr. Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 476; även i LA Handl. och tidskr., Årg. 76, 1937, s. 435—492; tills, med Alb. Andersson). — Svin-stamkontrollens metodtekniska förutsättningar. Den ekonomiska innebörden av dess olika resultat. Inkallningsförfarandets standardisering. With an English summary. Sthm 1938. 56 s. (Meddel. fr. Centralanst. för försöksväs. på jordbruksområdet, 484; även i LA Handl. och tidskr., Årg. 77, 1938, s. 164–217). – Pälsdjursavelns förutsättningar och utveckling i vårt land. Inledningsföredrag. .. (LA Handl. och tidskr., Årg. 77, 1938, s. 225—262; även särtr. s. å., 40 s.). – Våtkonservering av fisk och fiskavfall. Preliminära uppgifter från Lantbrukshögskolans husdjursförsöksanstalt. Sthm 1940. 11 s. & omsl. (Särtr. ur Sveriges fjäderfäavelsfören. tidskr. 1940, s. 168–170, 175–178, 201–205). – Den kemiska massans förutsättningar såsom fodermedel. Föredrag vid S. P. C. I:s vintermöte [samt:] P. M. ang. den kemiska pappersmassans användbarhet och fodervärde som fodermedel (Sv. papperstidn., Årg. 43, 1940, s. 145–151 & 343–344; den förra även i särtr. s. å., 7 s.). – Sandersfoder och Sanderskoncentrat, deras fodervärde och specialverkningar för vissa djurslag. Zusammenfassung in deutscher Sprache. Norrtälje 1940. 148 s. (Lantbrukshögskolans meddel. Vol. 1. Husdjursförsöksanst. N:r 2; tills, med S. Nordfeldt & Alb. Andersson). – Konsttorkningens näringsfysiologiska förutsättningar. English summary (LA Tidskr. 1940, s. 211—230; även i Handl. till lantbruksveckan år 1940, s. 267—284). — Pälsdjurens fodermedel och utfodring (Våra pälsdjur, Årg. 11, 1940, s. 177–188*). – Undersökningar angående importavstängningens äggviteproblem. Metoder för våtkonservering av animalt avfall (Nord. Jordbrugsforskning, Aarg. 22, 1940, s. 142–158). – Utfodringsförsök med färsk och indunstad vassle till baconsvin och tunga slaktsvin samt med indunstad vassle till arbetshästar. Zusammenfassung in deutscher Sprache. Norrtälje 1941. 53 s., 1 bl. (Lantbrukshögskolan. Husdjursförsöksanstalten. Meddelande nr 5; tills, med S. Nordfeldt). – Fodercellulosa till mjölkkor och hästar jämte andra utfodringsproblem under avspärrning och foderbrist. Zusammenfassung in deutscher Sprache. Norrtälje 1941. 56 s. (ibid., nr 6; tills, med T. Helleday & S. Nordfeldt). – Eine neue Methode zur Gasmessung bei Respirationsversuchen (Lantbrukshögskolans annaler, Vol. 10, 1942, s. 258–283; tills, med G. Kihlén). – Försök rörande näringsutbytet vid hässjning och volmning. Zusammenfassung in deutscher Sprache. Norrtälje 1942. 35 s., 2 bl. (Lantbrukshögskolan. Husdjursförsöksanstalten. Meddelande nr 8; tills, med T. Helleday, N. Berglund & Y. Andersson). – Utfodringsförsök och smältbarhetsförsök med växande gödsvin. Prövning av olika A-vitaminhaltiga eller karotinrika fodermedel jämte fiskkonservat. .. Zusammenfassung in deutscher Sprache. Norrtälje 1942. 58 s. (ibid., nr 9; tills, med S. Nordfeldt). – Undersökningar rörande näringsutbytet vid konsttorkning av vallväxter. English summary. Norrtälje 1942. 38 s., 1 bl. (ibid., nr 11; tills, med T. Helleday).

Källor och litteratur

Källor: Matrikel över styrelsemedlemmar, lärare och elever vid Ultuna lantbruksinstitut 1848–1932 (1932), s. 260; Lantmannen 1941, n:r 28, s. 572. – Personlig bekantskap; meddel. av professorskan Ulla Edin.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst Harald Edin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16623, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Olsson.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16623
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst Harald Edin, urn:sbl:16623, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Olsson.), hämtad 2024-04-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se