Meriter

Ehrenberg, Gilius Giliusson, f. 9 juli 1622 (huvudbaner i Ö. Vemmerlövs kyrka, Krist.), i Stockholm, d. 1 okt. 1677 i Malmö. Fader: byggmästaren Gilius Achtschilling. Kanslist i K. kansliet 1645; registrator där omkr. 1650; generalguvernementssekr. i Skåne, Halland och Blekinge 28 mars 1658; adlad 25 febr. 1665; assistensråd i Skåne 19 nov. 1667; burggreve i Malmö 25 okt. 1670; medlem av en skånsk kommission 4 okt. 1673; landsdomare i Skåne 10 sept. 1677.

G. 1649 m. Ingrid Hinman, levde änka 17 dec. 1677, dotter av befallningsmannen på Skenäs, V. Vingåkers sn (Söd.), Bengt Hinman.

Biografi

E. blev 1645 kanslist i K. kansliet, där han sedan omkr. 1650 tjänstgjorde som registrator. Han tillhörde fältkansliet under Karl X Gustavs polska krig och hemförde 1655 från Warszawa till Sverige vissa arkivalier, som under 1590-talets politiska konflikter med-tagits av Sigismunds svenska anhängare, då de gingo i landsflykt.

Utnämnd till generalguvernementssekreterare i Skåne, Halland och Blekinge 1658 gjorde E. en betydande insats vid försörjningen av svenska armén under fälttågen mot Danmark och var därvid främst verksam vid provianteringen av flottan och fästningarna i Skåne. Han deltog i 1660-talets jordrannsakningar i det skånska generalguvernementet, adlades 1665 och efterträdde två år senare Gustaf Taubenfelt som assistensråd i Skåne.

År 1670 utnämndes E. till burggreve i Malmö. Denna befattning skulle enligt instruktionen för 1669–70 års skånska kommission indragas, och när den nu åter tillsattes, innebar detta sannolikt en försvenskningsåtgärd, ett försök av regeringen att påverka magistratsvalen i den skånska huvudstaden. Som burggreve hade E. högsta överinseendet över stadens justitie- och polisärenden. År 1674 fick han jämte borgmästare och råd en varning av Göta hovrätt för godtycklig behandling av ett kriminalmål. E. skulle även övervaka den militära inkvarteringen i staden och kom därigenom i öppen motsättning till överkommendanten i Skåne Clas Danckwardt-Lillieström.

E. blev 1673 medlem av en skånsk kommission, som bl. a. hade till uppgift att informera sig om de inkomster, som tillkommo domkapitlet och universitetet. För detta ändamål efterforskade kommissionen Lunds domkyrkas och dess kapitels arkiv. De dokument, som påträffades, nedpackades i kistor och överfördes strax före krigsutbrottet till Malmö, där de placerades i E:s hus. Här förvarades de under hela kriget, och först efter 1680 torde de ha överlämnats till generalguvernementskansliet av E:s svärson, kamreraren Jöran Adlersteen.

När burggreveämbetet 1677 indrogs, utnämndes E. till landsdomare i Skåne. Han avled emellertid, innan han hunnit tillträda sin nya befattning. E. köpte under 1670- talet av kronan nyttjanderätten till godset Gyllebo i Ö. Vemmerlövs sn (Krist.) mot skyldighet att prestera rustning för detsamma.

Vid ett tillfälle under 1669–70 års skånska kommission beskylldes han av överste Chr. von Günthersberch för att vara mottaglig för mutor. Rörande sin tjänstgöring som burggreve i Malmö har han dock av en forskare (A. U. Isberg) fått det eftermälet, att han var »en dugande och insiktsfull ämbetsman».

Hans son revisionssekreteraren Gustaf E. (f. 1659, f 1708) blev i juni 1690 förordnad att biträda 1686 års lagkommission, där han var en av dem, som sattes att omarbeta hovartiklarna. Ätten utslocknade med en Gustaf E:s son 1731. – Om ofrälse släkter E , se Ernberg, släkt.

Författare

Alf Åberg.

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., Skrivelser till Karl X Gustav, Biographica, Skånska kommissionen 1669–1670 prot. 5 januari 1670, Kommission ang. Lunds universitet, hospital, domkyrka och domkapitel, skolor och hospital i de skånska städerna 1673–1674, P. Sondén, K. kansliets ämbets- och tjänstemän 1620–1713, RA;. Anteckningar om Ö. Vemmerlöfs kyrka, ATA; Skånska general-guvernementskansliets arkiv: skrivelser från ämbetsmän, 1673 års skånska kommission, Landsarkivet i Lund. – A. Cronholm, Skånes politiska historia, 2 (1851); K. Fabricius, Skaanes Övergång fra Danmark til Sverige, 2 (1906), s. 88, 92, 169; A. U. Isberg, Bidrag till Malmö stads historia, 2 b. Magistrat och rådhusrätt (1900); G. Ljunggren, Skånska herregårdar (1852–53); J. Rosén, Skånska privilegie- och reduktionsfrågor 1658–1686 (1944); N. H. Sjöborg, Beskrifning öfver Malmöhus län, 1 (1812); L. Sjödin, Stadsskrivaren i Stockholm Hans Bilefeld (Hist. tidskr., 57, 4937); O. Walde, Storhetstidens litterära krigsbyten, 2 (1920); L. Weibull, Bibliotek och arkiv i Skåne under medeltiden (1901);-S. Wägner, Skånska kommissionen af 1669–1670 (1886). – Om Gustaf E. se J. A. Posse, Bidrag till svenska lagstiftningens historia tran slutet av sextonde århundradet till stadfästelsen av 1734 års lag (1850).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gilius Giliusson Ehrenberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16655, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16655
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gilius Giliusson Ehrenberg, urn:sbl:16655, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg.), hämtad 2024-04-19.