Meriter

f. 24 sept. 1891 i Stockholm. Föräldrar: överläraren Anders Vilhelm Branzell och Jenny Bernhardina Persson. Elev i folkskolan samt i Åhlinska skolan; avlade organistexamen i Stängnäs för musikdirektör A. Bedinger 1909; studerade sång för fru T. Hofer 1909−12 samt plastik för fru E. Hjortberg 1909−18; tf. organist vid Hjorthagens kapell vid Värtan i Stockholm 1910—13; debuterade vid en av Operans festföreställningar under Olympiska spelen 1912, då hon 11 juli framträdde i d’Albert’s opera »Izeyl» i furstinnans roll; uppträdde nästa spelår som Nancy i Flotows »Martha» och Amneris i Verdi’s »Aida»; engagerad vid K. teatern i Stockholm hösten 1913 t. o. m. säsongen 1917−18; debuterade efter studier i Berlin vid statsoperan därstädes dec. 1918; engagerad vid samma opera fr. o. m. spelåret 1920−21 t. o. m. spelåret 1923−24 samt vid Metropolitan opera house i New York för fem år fr. o. m. jan. 1924; har uppträtt som gäst vid ett flertal operor i Tyskland, Schweiz, Wien och Helsingfors, medverkade vid Lorensbergsteaterns i Göteborg föreställningar av Glucks »Orfeus» i maj 1919, då hon utförde titelpartiet, har företagit konsertresor i de skandinaviska länderna och i Holland samt är en anlitad oratoriesångerska.

Gift 15 nov. 1924 med målaren Einar Olof Eduardsen, f. 29 apr. 1891.

Biografi

K. B. s röst är en mezzosopran av ovanligt omfång och en sällsynt fyllig och mjuk timbre, och hon behandlar den med stor behärskning. Hennes sång präglas av naturlig musikalisk uttrycksfullhet, och hennes föredrag har en stor och bred stil, som utmärkt passar hennes voluminösa och litet tunga stämma. En ståtlig apparition, god plastik och en intelligent rolluppfattning göra hennes sceniska prestationer betydande, och det är framför allt i operalitteraturens stora patetiska kvinnoroller, som hon vunnit sina största framgångar. I Wagnerrepertoaren har hon sjungit Venus i »Tannhäuser», Ortrud i »Lohengrin» — där hon vunnit stor berömmelse —, Fricka och Brunnhilde i »Valkyrian», Brangäne i »Tristan och Isolde» samt Kundry i »Parsifal». Av hennes övriga större roller kunna nämnas Azucena i »Trubaduren» av Verdi, titerollen i Bizet’s »Carmen», Delila i Saint-Saëns’ »Simson och Delila», amman i Rickard Strauss’ opera »Die Frau ohne Schatten» och styvmodern i Janáčheks »Jenufa». Som romansångerska har hon vunnit vackra erkännanden för sin poetiska och stilsäkra uppfattning.

Författare

JULIUS RABE

Källor och litteratur

Personliga meddelanden samt recensioner i in- och utländska tidningar och tidskrifter.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karin M Branzell-Eduardsen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16870, Svenskt biografiskt lexikon (art av [a:7479:JULIUS RABE]), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16870
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karin M Branzell-Eduardsen, urn:sbl:16870, Svenskt biografiskt lexikon (art av [a:7479:JULIUS RABE]), hämtad 2024-04-19.