Meriter

2. Carl Gustaf Bredberg, den föregåendes son, f. 13 apr. 1833 i Sala, d. 25 febr. 1921 i Stockholm. Elev vid Hillska skolan vid Barnängen i Stockholm 1844–45, vid Klara skola 1846–47 och vid Stockholms lyceum 1848–51; kadett vid Krigsakademien 13 maj 1852; deltog i åtskilliga expeditioner i Nordsjön 1853–55; korpral 1855; avlade officersexamen 17 dec. s. å.; genomgick å egen bekostnad kursen vid gymnastiska centralinstitutet 1 okt. 1860–apr. 1861. Sekundlöjtnant vid flottan 7 jan. 1856 med tur från 17 dec. 1855; seglade å handelsfartyg 1856 samt deltog å flottans fartyg i ett flertal expeditioner, bl. a. till Porte Adelaide m. fl. orter okt. s. å.–nov. 1857, till Västindien 7 sept. 1858–15 juni 1859 och till Medelhavet 7 sept. 1859–7 juni 1860; arrenderade Berga gård i Västerhaninge socken 1863–97, fideikommissegendomen Bogesund i Östra Ryds socken av Stockholms län 1892–1908 och Skörby i Kalmar socken av Uppsala län 1908–17; premiärlöjtnant vid flottans reservstat 11 jan. 1867; överflyttades till indragningsstaten 22 febr. s. å.; erhöll kaptens namn, heder och värdighet 8 maj 1874; ledamot av Stockholms läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1884–1908;-ledamot 1884–89 i Lantbruksakademiens förstärkta förvaltningsutskott såsom den ene av de båda »för kunskap och erfarenhet i jordbruket utmärkte män», vilka före lantbruksstyrelsens inrättande 1889 i nämnda utskott ägde. deltaga i behandlingen av ärenden, som av K. M:t hänvisades till akademien; v. ordförandesuppleant i bestyrelsen för sextonde allmänna svenska lantbruksmötet i Stockholm 1886, ordförande i prisnämnden för nötboskap vid sjuttonde mötet i Göteborg 1891 samt v. ordförande i prisnämnden för hästar vid nittonde mötet i Gävle 1901; statsrevisor 1886–87; svensk kommissarie vid utställningen i Köpenhamn 1888; ledamot av styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut 10 maj 1889–15 nov. 1907 och utövade i denna egenskap tillsyn över jordbruksegendomens förvaltning; ledamot av hästpremieringsnämnden i fjärde distriktet 1895–1914, av kommittén angående omorganisation av den centrala ledningen av landets hästväsende 28 mars–18 nov. 1896 och av kommittén angående reglemente för hästpremieringen 9 dec. s. å.–10 dec. 1898; v. ordförande i stamboksföreningen svenska ardennerhästen. LLA 1883; RVO s. å.; RNO 1886; KDD02gr 1888; erhöll Stockholms hushållningssällskaps guldmedalj 1894; KV02kl 1895; HedLLA 1900; hedersledamot av Stockholms hushållningssällskap 1908; erhöll lantbruksakademiens stora guldmedalj 1913.

Gift 15 mars 1864 med Luitgard Adèle Amalia Christierson, f. 18 maj 1839, d. 14 juli 1914, dotter till justitieborgmäståren Håkan Fredrik Christierson i Karlskrona.

Biografi

B. stod under flera årtionden i främsta ledet bland det svenska jordbrukets målsmän och blev i mycket omfattande grad hedrad med förtroendeuppdrag såväl från regeringens som från sina yrkeskamraters sida. Han åtnjöt ett erkänt anseende som praktisk lantbrukare och särskilt som hästvän och uppfödare av arbetshästar. Under senare delen av 1800-talet tillhörde han de ledande männen på hästavelns område. För dess främjande inom sin hemort tog han 1885 initiativ till bildandet av Travklubben i Sotholms härad, vilken år 1892 ombildades till föreningen Sotholms härads hästvänner. Likaså var han en av upphovsmännen till de sedan 1894 årligen hållna hästutställningarna i Stockholm och var under många år vice ordförande i styrelsen för dessa utställningar. Vid sidan av sin egen jordbrukarverksamhet och de många allmänna uppdrag, som kommo på hans lott, fann han även tid att utöva tillsyn över åtskilliga enskilda jordbruksegendomars förvaltning. Det stora förtroende B. åtnjöt berodde kanske mindre på starkt framträdande ledaregenskaper eller rikedom på nya uppslag — någon de stora initiativens eller de många förslagens man var han ej — utan fastmer på hans gediget praktiska läggning och klara blick för lantbrukets önskemål och möjligheter samt ej minst på hans pålitlighet, trofasthet och anspråkslöshet samt hans jämna, blida väsen. Han var en man, på vars omdöme man kunde lita lika säkert som på hans trofasta vänskap.

Författare

H. Juhlin Dannfelt.

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Om eldsvådorna och djurskyddet jemte några anvisningar till byggande och underhåll af husdjursstallar. Utg. af K. Landt-bruksakademien. Sthm 1888. 64 s., 6 pl. (Anon.; tills, med A. W. Edel-svärd & J. Bolinder.) — Dessutom smärre uppsatser i LA Handl. o. tidskr. (1885) och i Landtmannen (1890, 91, 94) samt formulär till Ladugårdsjournal (1889), Profmjölkningsbok vid... ladugård (1889), Stamrulla öfver hästarne vid... (1889) och Stamrulla öfver koladugården vid... (1889).

Källor och litteratur

Källor: H. Juhlin Dannfelt, Carl Gustaf Bredberg (LA Handl. o. tidskr., 1921); dens., Carl Gustaf Bredberg (Landtmannen, 1921); Matrikel öfver styrelsemedlemmar, lärare och elever vid Ultuna landtbruksinstitut 1849—1909 (1909).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Gustaf Bredberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16923, Svenskt biografiskt lexikon (art av [a:12233:H. Juhlin Dannfelt.]), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16923
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Gustaf Bredberg, urn:sbl:16923, Svenskt biografiskt lexikon (art av [a:12233:H. Juhlin Dannfelt.]), hämtad 2024-04-19.