Biografi

Dillner, släkt från Dillne gård, Ovikens sn (Jämtl.), vars äldste kände stamfader, hemmansägaren Per Nilsson i Dillne (d 1714), var fader till dragonen och rusthållaren Olof Persson Dillner (f. 1688, d. 1743), som efter gården upptog detta namn. Denne var farfar till Eric Johan D. (f. 1749, d. 1817), teol.doktor, prost och kyrkoherde i Tuna (V.norrl.), en kraftfull och exemplarisk man. Den sistnämnde var fader till prosten och kyrkoherden Johan D. (se nedan) och till majoren i Jämtlands fältjägarreg, Gustaf Emanuel D. (f. 1792, d. 1834). Den vackre Emanuel D... »ett mönster av mannamod och äkta militärisk anda» (J. Adlerbeth), utmärkte sig under kriget i Norge 1814. På hans begäran tillkom 1821 Tegnérs »Sång för Jemtlands fältjägare». Liksom brodern J. D. var Emanuel D. göt (»Björn Järnsida») och tryckte i Idunas fjärde häfte (1813) ett meddelande om en fornlämning i Medelpad, varvid han framsynt anlitat kemisk analys av den funna fornsaken. Han bodde slutligen å militiebostället Lassbyn i Lockne sn (Jämtl.) och var svärson till Johan Fredrik Eek (se denne). Svårmodig till lynnet tog E. D. själv sitt liv. Sonson till Johan D. var tit. kommerserådet, bergsingenjören Knut Abel Gunnar D. (f. 1875, t 1942), som utfört en mycket betydande gärning på olika tekniska, områden, inom industrien och affärslivet. — Till en annan släkt D. hörde professor Göran D. (se denne).

Författare

Bror Olsson. Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: O. C. Ahlström, Norrländska slägter, 1 (1890—91); J. Arbman,. Minnesteckningar. Johannes och Gustaf [sic] Dillner (tr. som manuskript, u. o. o. å., fol., hos tf. kanslirådet J. Dillner, Stockholm); V. Behm, Bidrag till matrikel öfver jämtlänningar och härjedalingar (1891); L. Bygden, Hernö-sands stifts herdaminne, 4 (1926); G. Elgenstierna, Sv. släktkalendern 1914, 1918,1938; K. & H. Lilljebjörn, Hågkomster (2:a uppl., 1911); Esaias Tegnér, Samlade skrifter, utg. av E. Wrangel & F. Böök, 3 (1924); [V. Örnbergl, Sv. slägtkalender, 2, 1886 (1885).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Dillner, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17541, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bror Olsson. Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17541
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Dillner, släkt, urn:sbl:17541, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bror Olsson. Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-16.