Biografi

Djure, medeltidssläkt. Formen D. användes i Sverige för namnet Dyre, vilket bars i Danmark redan på 1200-talet. Från 1300-talet finnas flera ätter eller linjer, som föra Dyrevapnet (två »vesselhorn») med eller utan namnet Dyre och ibland med andra namn. Likaledes har namnetbåde i Danmark och Sverige upptagits, på under medeltiden ej ovanligt sätt, inom släkter kända under annat namn; dessa grenar ha då säkerligen eller troligen härstammat från den egentliga Dyreätten. Till en jylländsk gren (Tirsbæk-linjen), som bar namnen Dyre eller Lunge (yngre ätten Lunge), hörde riddaren Iver Jensens (Dyre) till Tirsbæk dotter Mette Iversdatter, g. 2) m. norska riksrådet, riddaren Knut Alfsson (Tre rosor), 3) m. Sveriges riksföreståndare, riddaren Svante Nilsson (Sture); se Metta Ivarsdotter. Hennes brorson den kände Vincents Lunge i Norge är i svensk historia bekant bl. a. som daljunkerns beskyddare. — Om ätten Dyre jfr även Huitfeldt, Margaretha.

I Danmark förekommer en riddare Bo Dyre redan 1267. Från denne häistammade på kvinnolinjen troligen den danske riddaren Bo Dyre (d. omkr. 1308), som själv tillhörde adelssläkten Due (vapen: fläkt örn). Den sistnämndes brorson var drottning Margaretas högt betrodde man, riddaren och riksrådet Jens Due (d. omkr. 1420), vilken från 1400 innehade den höga ställningen som konung Eriks av Pommern hovmästare, vid denna tid ett unionsämbete. Som förbundsstatlig funktionär och å konungens vägnar uppträdde herr Jens ofta på svenska räfsteting: i Finland 1405, 1407 och 1410, på Öland 1406. Han hade 1419 Nyköpings slott, i förläning. Jens Dues kusin Bo Tygesen Dyre upptog deras gemensamme farbroders namn (medan hans bröder begagnade namnen Due och Lunge); i Sverige är han känd som Bo Djure d. ä., se nedan. Med den sistnämndes son Erik Bosson (d. före 15 febr. 1435) utgick denna familj i Sverige på manssidan. Herr Bos dotter och Erik Bossons syster Cecilia Bosdotter äktade riksrådet Karl Tordsson Bonde; namnet D. upptogs av deras son riddaren Bo Karlsson eller Bo Djure d. y. (d. 1465); om denne se bd 5, s. 320 f. Med honom utgick Djurenamnet i Sverige.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: Repertorium diplomaticum regni Danici mediaevalis, udg. ved Kr. Erslev, [R. 1], Bd 3 (1906); Sv. medeltidsregester. .. 1434—1441, utg. av S. Tunberg (1937); Sv. diplomatarium fr. o. m. år 1401, 1—3 (1875— 1902); Sverges traktater med främmande magter, utg. af O. S. Rydberg, 3 (1895). — G. Carlsson, Senare medeltiden, 1. Tidsskedet 1389—1448 (Sveriges historia till våra dagar, 3:1, 1941), s. 118 ff. rör Jens Due; I. Col-lijn, Analecta Vaticana (Nord. tidskr. för bok- o. biblioteksväsen, 25, 1938), rör Bo Djure d. y. — Danmarks Adels Aarbog, 8, 1891; Dansk biogr. Leksikon, red. af P. Engelstoft, 6 (1935), s. 132 ff., 154; Kr. Erslev, Dronning Margrethe og Kalmarunionens Grundlasggelse (1882, s. 246, 481, rör Jens Due; dens., Slsgtskabsforbindelser mellem dansk og svensk Adel i Tiden far Kalmarunionen (Personalhist. Tidsskr., [R. 1], Bd 3, 1882); Karin Hagnell, Sturekrönikan 1452—1496 (1941), rör Bo Djure d. y.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Djure, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17564, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17564
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Djure, släkt, urn:sbl:17564, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-16.