Biografi

Beck-Friis, i Skåne besutten gren av den gamla danska adelssläkten Beck, som med den rike jorddrotten Joachim Beck (d. 1678) år 1660 övergick till Sverige. Dennes sonson överstelöjtnanten Joachim Beck (f. 1684, d. 1741) ärvde 1731 efter släkten Friis stamhuset Hevringholm med Essendrup och Tustrup i Danmark samt erhöll till följd härav tillstånd att kalla sig Beck-Friis och jämte sitt eget föra det Friisiska vapnet. Det danska fideikommisset övergick efter Joachim B:s död till brodern, majoren Corfitz Ludvig B. (f. 1687, d. 1781), vars söner riksrådet Joachim B. (se nedan 1), generalmajoren Corfitz Ludvig B. (f. 1724, d. 1798) och landshövdingen generalmajor Johan B. (f. 1729, d. 1796) upphöjdes i friherrligt stånd 11 dec. 1770. Joachim B. erhöll jämväl 15 okt. 1771 grevlig värdighet, ehuru grevebrevet utfärdades först 9 okt. 1791. Då han själv tidigt förlorat sin ende son, utsträcktes genom detta grevevärdigheten till hans bror Corfitz, Ludvigs äldste son, sedermera majoren och hovmarskalken Corfitz Ludvig B. (f. 1767, d. 1834). Grevebrevet föreskriver, att egendomarna Börringekloster och Fiholm — vilket senare gods av riksrådet Joachim B. inköpts i stället för de av honom försålda danska fideikommissegendomarna — såsom grevskap tillika med grevevärdigheten skola tillfalla äldste sonen eller i händelse av ättens utslocknande den efter den särskilda fideikommissförfattningen närmast arvsberättigade, vilken då alltid skall kalla sig »greve Beck-Friis» och antaga det Beck-Friisiska vapnet. Sonsöner till greve Corfitz Ludvig B. voro kabinettskammarherren greve Corfitz Augustin B. (se nedan 2), hovmarskalken friherre Joachim Tavast B. (f. 1827, d. 1888), genom gifte innehavare av fideikommissegendomen Harg i Stockholms län, samt envoyén friherre  Lave Gustaf B. (se nedan 3). Yngre son till Corfitz Augustin B. är envoyén friherre Hans Joachim B. (se nedan 4), söner till Joachim Tavast B. äro innehavaren av Hargs bruk friherre Carl-Joachim B. (f. 1856, d. 1927) och statsrådet friherre Johan B. (se nedan 5), av vilka den förre vid sidan av sin insats för norra Upplands bruksindustri innehar kommunala förtroendeuppdrag och är ordförande i Stockholms läns hushållningssällskap sedan år 1908 och preses i lantbruksakademien sedan år 1916 samt åren 1900–16 tillhört första kammaren.

Författare

Källor och litteratur

Källa: Grevebrevet, RA.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Beck-Friis, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18376, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18376
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Beck-Friis, släkt, urn:sbl:18376, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-08.