Meriter

Biografi

1. Johan Filipsson nämnes för första gången, då redan riddare, i ett gåvobrev, utfärdat år 1272 av konung Valdemar. Enligt de norska konungasagornas berättelse skall han senare ha blivit oenig med konungen, vilken lät gripa och fängsla honom. Då han kom lös, vände han sig med klagomål till konung Magnus Lagaböte i Norge; denne försökte åstadkomma en förlikning mellan J. och Valdemar och åvägabragte för detta ändamål ett möte i Skara. Tvedräkten blev dock ej bilagd, och J. fann tills vidare en fristad i Norge. Vid Magnus Ladulås' uppror trädde han på dennes sida och var ett av de ombud, som Magnus sände till det fredsmöte, vilket under den norske konungens bemedling hölls vid Göta älv år 1276. Under de följande åren finna vi honom som en av rikets främsta stormän ofta i konung Magnus' följe. Enligt rimkrönikans uppgift skall det ha varit missnöjet med den plats, konungens svärfader, greve Gerhard av Holstein, och andra utlänningar, främst Ingemar Nilsson, vunnit i konungens förtroende, som gav anledning till det s. k. Folkungaupproret, vilket leddes av J., dennes broder Birger, deras systerson^[1] Johan Karlsson samt Filip av Runby. Möjligen samverkade släkttraditionernas makt med missnöjets tillfälliga orsaker. Vid Skara överföllo de upproriska drottning Helvigs hov, dödade Ingemar och tillfångatogo greve Gerhard. J. började därefter belägra Jönköpings hus. Det lyckades dock snart konungen att genom en försoning med upprorsmännen komma ur det farliga läge, vari dessa bragt honom. År 1279 finna vi åter J. i Magnus' följe. Enligt rimkrönikans framställning skall konungen följande år ha svekfullt lockat deltagarna i upproret till sig på Gälakvist, där tagit dem till fånga och sänt dem till Stockholm för att avrättas. Fullt säkert betygat är emellertid blott, att Johan och Birger Filipssöner, Johan Karlsson m. fl. halshöggos 20 aug. 1280. Filipssönernas gods förklarades visserligen förbrutna men återlämnades dock till deras barn.

J. var gift med Östgötalagmannen Svantepolk Knutssons dotter Ingeborg. Av deras barn känna vi endast Knut Jonsson. Fru Ingeborg gifte efter Johan Filipssons död om sig med riddaren Tunne Anundsson och blev i detta äktenskap moder till riddaren Gustav Tunneson, som var riksråd på Magnus Erikssons tid.

Författare

 Y. Brilioth

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Filipsson (Aspenäsätten), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18895, Svenskt biografiskt lexikon (art av Y. Brilioth), hämtad 2024-11-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18895
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Filipsson (Aspenäsätten), urn:sbl:18895, Svenskt biografiskt lexikon (art av Y. Brilioth), hämtad 2024-11-09.