Meriter

1. Lars Axel Alfred Aulin, f. 10 juni 1826 i Fasterna församling, d 16 sept. 1869 i Stockholm. Föräldrar: bruksinspektören Anders Olof Aulin och Emma Altén. Student vid Uppsala universitet 15 okt. 1844; disp. 12 juni 1850; fil. kand. 29 mars 1851; disp. 12 juni s. å.; fil. magister 16 juni s. å.; vik. lektor vid Gävle gymnasium 16 okt. 1852; docent i grekiska vid universitetet i Uppsala 11 dec. 1856; lektor i samma språk vid h. elementarläroverket i Gävle 24 nov. 1858 samt vid Stockholms h. elementarläroverk 14 nov. 1862; utgivare av Pedagogisk tidskrift 1865–69.

Gift 5 jan. 1859 med Edla Valborg Holmberg, f. 12 aug. 1832, d 14 febr. 1914, dotter till stadsmäklaren i Gävle Konrad Holmberg.

Biografi

A:s redan tidigt uppmärksammade anlag och håg för de klassiska språken och hans särdeles grundliga studier i dessa ämnen vid universitetet buro frukt icke blott i en lärarverksamhet, som av förmän, kamrater och lärjungar vann högt erkännande, utan ock i författandet och utgivandet av en hel följd undervisningsböcker i grekiska språket, avsedda för alla stadier av läroverket. Dessa böcker betecknade för sin tid ett betydande framsteg, byggda som de voro på grundsatsen, att studiets såväl innehåll som form skulle tjäna lärjungarnas bildning. A:s editioner av grekiska författare med dithörande kommentarier och lexikon ligga till grund för de skoleditioner, som alltjämt användas. Hans även i utlandet erkända rent vetenskapliga författarskap var riktat dels på den alexandrinske skalden Kallimachos, som var föremål för hans studier från universitetstiden och till hans död, dels på Homeros. I Pedagogisk tidskrift, som han upprättade 1865, verkade A. framför allt för den humanistiska bildningen och lärarutbildningen. Vid sidan av de av regeringen tillsatta kommissionerna för granskning av läroböcker lämnade Pedagogisk tidskrift även sitt bidrag till bortrensande av en hel del ogräs på lärobokslitteraturens fält. A:s verksamhet i tidskriften har blivit olika bedömd. Att under en för de allmänna läroverken betydelsefull brytningstid skarpa ord understundom fälldes i kampen, torde ej alltför mycket kunna klandras. Eftertiden har i många avseenden givit rätt åt A:s idéer. Sålunda blev ganska snart den omorganisation av universitetsstudierna för lärarkallet genomförd, som A. påyrkat, och den praktiska lärarutbildningen blev ordnad genom införandet av obligatoriskt provår med pedagogiska studier för lärarkandidater. Även hans kritik av lärarproven inför domkapitlen har vitsordats genom senare omgestaltningar och slutligen genom upphävandet av denna anordning. Hans anmärkningar mot bristen på enhet och samverkan i undervisningen vid läroverken ha vunnit beaktande i den senaste läroverksreformen. Till och med tanken på en läroverksöverstyrelse har framkastats av A. 

A:s gedigna karaktär, blygsamma yttre uppträdande, oegennytta, kärlek till sitt kall, djupa insikter och stora lärarbegåvning tillvunno honom aktning och tillgivenhet hos alla, som kommo i närmare beröring med honom. Svår sjukdom — lungsot — hindrade honom att tjänstgöra vid läroverket under det sista levnadsåret, men med oförtröttad arbetsamhet fortfor han ända till de sista dagarna att redigera sin tidskrift. A. hade ärvt utpräglade estetiska anlag. Redan hos hans far framträdde starkt släktens musikaliska begåvning, och hans mor omtalas som vittert intresserad. Själv var han känd som framstående violinist; i Uppsala hade han tillhört Gunnar Wennerbergs intimare vänkrets, och i Stockholm intog han en ledande ställning inom huvudstadens musikaliska amatörkretsar.

Författare

C. O. Arcadius.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Callimachi hymnus in Cererem, Suethice redditus et notis instructus. Upps. 1850. 16 s. (Diss. pro exercitio, prass. W. F. Palmblad.) —¦ Callimachi in Jovem hymnus, Suethice redditus et notis instructus. Upps. 1851. 16 s. (Diss. pro gradu, prass. W. F. Palmblad.) — De elocutione Callimachi quasstiones. Upps. 1856. 78 s. (Avh. f. docentur.) — De usu epexegesis in Homeri carminibus commentatio. Upps. 1858. 27 s. (Avh. f. lektorat.) — Herodoteisk formlära för begynnare. Sthm 1859. 24 s. — Grekiska skriföfningar efter Krügers, Kühners och Rabes grammatikor, dels utarbetade, dels bearbetade. Sthm 1859. VI, 164, 36 s. —(Grekisk läsebok. Upsala 1862. VII, (3), 142 s. — Homeriska exkurser (Program*. . . vid Stockholms gymnasium. .. 1864, s. 2—-14). — Betraktelser i anledning af skolprogrammerna för år 1864 (Pedag. tidskr., Årg. 1, 1865, s. 234—240). — Om lärare-kandidaters handledning under protfåret (ibid., Årg. 2, 1866, s. 181—186). — Om det femte svenska läraremötet (ibid., s. 238—244). — Om införande af isländska språket i de norska skolorna (ibid., Arg. 2, 1866, s. 389—391; 3, 1867, s. 74—84). — Om lärarebildning (ibid., Årg. 3, 1867, s. 357—372). — Om lärareprof (ibid., Årg. 4, 1868, s. 337—348). — Om de Homeriska sångernas förhållande till det grekiska lifvet och bildningen (Inbjudning till öfvervarande af årsexamina vid Stockholms högre och lägre elem.-läroverk, Sthm 1868, s. 3—16). — Dessutom ett flertal referat och granskningar, notiser och andra smärre bidrag i Pedag. tidskr.

Utgivit: [grekisk text], Medförklarande anmärkningar. H. 1*. Upps. 1857. (6), 96 s. — [grekisk text]. Jemte com-mentar och lexicon. Bd 1—3. Upps. 1861. IV, 1231 js.,'l Ikarta; 167 s.; 150 s. (Grekiska förf. med förklar, anmärkn. för elem.-läroverken.) 2: a uppl.: Xenophons Anabasis. Jemte anmärkningar, lexikon och karta. Bd 1—3. Sthm 1868. (4), 184 s., 1 karta; 144 s.; 146 s. 3:e efter utg. död bearb. uppl. Bd 1—3. Sthm 1875—78. (4), 184; 144; (4), 123 s. — Homeri Odyssee, sång 1—6. Med förklarande anmärkningar. Sthm 1864. (6), 98, 120 s. (Grekiska förf. med förklar, anmärkn. för elem.-läroverken.) — Homeri Ilias, sång 1—6. Med förklarande anmärkningar. Sthm 1865. (4), 126, 124 s. (Grekiska förf. med förklar, anmärkn. för elem.-läroverken.) — Gefle stads kalender för år 1863. Med arinonskalender och karta öfver Gefle, sammandr. och graverad af N. ,L. Söderholm, och 1 tabell. Gävle 1863. — Pedagogisk tidskrift, Årg. 1—5, 1865—69.

Översatt och bearbetat: K. W. Krüger, Grekisk grammatik för begynnare. Upps. 1853. (4), 262 s. 3:e omarb. uppl. Sthm 1864.

Källor och litteratur

Källor: Nekrolog över A. i Pedag. tidskr. 1870; Program för Stockholmsläroverken 1863, 1870; C. V. Linder, Andaktsord vid lektor L. A. A. Aulins jordfästning i Jakobs kyrka i Stockholm d. 22 sept. 1869 (Pedag. tidskr. 18701.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars Axel Alfred Aulin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18913, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. O. Arcadius.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18913
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars Axel Alfred Aulin, urn:sbl:18913, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. O. Arcadius.), hämtad 2024-04-19.