Biografi

Fahlstedt, släkt från Östergötland. Att samband föreligger med Falusläkten Fahlstedt eller Fallstedt (se Fallstedt nedan) är möjligt men har ej hittills kunnat påvisas. Kronofogden i Skärkinds och Hammarkinds härader hovsekreteraren Jacob F. (f. omkr. 1702, d. 21 nov. 1778 i Drothem) hade bl. a. en dotter Eva F., g. m.. krigskommissarien Carl Fredrik Palmblad, vilken efterträdde sin svärfar som kronofogde. Dessa blevo föräldrar till professor Vilhelm Fredrik Palmblad, den kände publicisten, bokförläggaren och författaren. Jacob F:s äldre son Johan Herman F. (f. 1746, d. 1818) blev 1796 kapten vid Andra livgrenadjärregementet. Yngre brodern Adolf Fredrik F. (f. 28 okt. 1751 i Söderköping, d. 1 nov. 1789 i Rantasalmi sn, S:t Michels län) blev 1787 kapten vid Björneborgs reg. och sårades till döds i drabbningen vid Laitasilta 9 okt. 1789. I sitt gifte med Johanna Charlotta von Knorring hade han tre döttrar och en son Carl Adolf F. (f. 19 april 1788 på Tiurala, Lempälä sn, Tavastehus län, d. 24 juli 1841 i Stockholm,. Kat.), vilken vid 3 års ålder inskrevs som volontär vid faderns regemente. Som frikadett vid Karlberg utexaminerades han med beröm och blev 6 nov. 1804 fänrik vid Björneborgs reg. År 1808 blev han stabsadjutant hos W. M. Klingspor, senare s. å. brigadadjutant hos generalmajor H. H. Gripenberg. Carl Adolf F., som var en skicklig ryttare, fick sitt elddop som krigare bl. a. vid Haistila (17 mars) och Sikajoki (18 april). Då det nya Vasa regemente organiserades med J. A. Sandels som överste blev C. A. F. 2 maj löjtnant där. Den 9 okt. 1808 blev han adjutant hos Sandels. Av mor och systrar hade C. A, F. i yngre år kallats »Kalle Burdus», och det är han, som i Runebergs dikt »Sandels» i »Fänrik Ståls sägner» är »Sandels adjutant». Under det »Sandels, han satt i Pardalaby, åt frukost i allsköns ro», kommer G. A. F. ridande som ilbud nummer två för att meddela ryssarnas anfall vid Virta bro (27 okt. 1808). »Som en blixt han sprängde till trappan opp, I ett språng var han nere på den; Hans yttre röjde en ung löjtnant, Det var Sandels' adjutant». Uppretad av Sandels' lugna kvarsittande och avkylande svar, brann harm »i den unge krigarens, själ, Av dess flammor hans öga sken. 'General, jag är skyldig er sanning, nåväl, Ni föraktas av hela armén. Hos varenda soldat den tanke jag fann, Att ni är vår fegaste man'». C. A. F., som i slaget sårades svårt i vänstra skulderbladet och armen, slapp straff för sin insubordination. Han medföljde den mot norr retirerande svenska hären och vägrade att underkasta sig kapitulationen i Kalix den 25 mars 1809. När han efter den strapatsrika flykten nådde J. A. Cronstedts armé, fick han först läggas in på sjukhus i Umeå. Vid fredsunderhandlingarna blev han Cronstedts kurir och stannade efter freden kvar i Sverige. C. A. F. belönades 13 maj 1809 med guldmedalj för tapperhet i fält och blev transporterad till Västgöta-Dals regemente, där han 1 sept. 1812 blev kapten. Under norska fälttåget var han place-major i Fredriksstad 1814. C. A. F. blev RSO 1820, major i armén 23 jan. 1828 och begärde 1834 avsked, sedan han avböjt överstelöjtnantsfullmakt. – C. A. F:s son Carl Henric F. (f. 1835, d. 19 sept. 1897) anställdes 1850 i sin blivande svärfader J. L. Brudins bokhandel i Stockholm, belägen på nuvarande Västerlånggatan vid Storkyrkobrinken. C. H. F. blev delägare 1858, då firmanamnet ändrades till Brudin & Co., men redan följande år bokhandelskommissionär under eget namn. Åren 1860–65 hade han bokhandel också i Södertälje. År 1865 miste C. H. F., som var en stridbar man med utpräglad rättskänsla, sitt kommissionärsskap, vilket han i flera repriser förgäves sökte återfå. Han fortsatte dock med sortimentsbokhandeln till 1870. Efter sin svärfar Brudin blev C. H. F. 1867 föreståndare för Stockholms stads bokauktionskammare. Han bedrev också en rätt omfattande bokförlagsrörelse med framför allt romaner och populärvetenskap och var medlem av Svenska bokförläggareföreningen från 1858. Sin förläggarverksamhet utökade han 1872 betydligt genom inköp av P. G. Bergs fd. lager från Hasse W. Tullberg. C. H. F:s bokförlag övergick emellertid 1876 till det nya a.-b. Bokförlagsbyrån, där han var syssloman till 1879. I Stockholms skarpskyttekårs verksamhet var han en ivrig deltagare från dess början 1860. C. H. F. var begåvad med en vacker basröst. Hans son Carl Adolf Leopold F. (f. 1863, d. 1931) studerade efter fil. kandidatexamen i Uppsala under flera år språk utomlands. År 1893 tog han italiensk lärarexamen i Genua och var 1891–96 lärare i franska språket vid italienska skolor med den gängse titeln »professore». Från 1899 var han lärare i moderna språk vid Beskowska skolan i Stockholm, dit han medförde sin professorstitel. Carl F. var en originell, godhjärtad och humoristisk människa, hängiven sitt lärarkall och med sitt hem öppet för eleverna. Han har utgivit några mycket använda lexika, »Svenskt-italienskt parlörlexikon» (1898; 5:e uppl. 1934), »Italiensk-svensk ordbok» (1904) och »Svenskt-spanskt parlörlexikon» (1912, tills. m. J. Fredbärj; 6:e uppl. 1945). Carl F. gav också lektioner i Borgarskolan och utförde en rad översättningsarbeten. Han var Svenska bokhandelsskolans grundare och föreståndare från dess början 1905 till sin död. Somrarnas semestertid offrade han på bokhandelsskolekurser. Hans intresse för undervisningen och eleverna där var outtröttligt. En syster till Carl F. är Hilda Johanna Carolina F., g. Cederblom (f. 1874), som 1900–34 var föreståndarinna för Kungsholms elementarskola för flickor i Stockholm. Deras bror är majoren Carl Johan Henrik F. (f. 1878).

Författare

Birgitta Lager.

Källor och litteratur

Källor: Biogr., RA; Befordringsakter, KA; Söderköpings födelsebok 1751, Drolhems dödbok 1778, Landsarkivet i Vadstena; Bouppteckn. för fru Hedvig Charlotta F., f. Hertell, 1781, Norrköpings stadsarkiv. – J. A. Bonnier & A. Håneli, Anteckningar om sv. bokhandlare, 2 (1935); K. O. Bonnier, Bonniers, en bokhandlarefamilj, 3 (1930); J. G. Collin, Lefnadsteckningar öfver de utmärktare personerna under kriget emot Ryssland åren 1808 och 1809, 1 (1861), s. 308 f.; E. Lindh, Kongliga Björneborgs regemente (Skrifter utg. av Sv. Htt. sällsk. i Finland, 204, 1928); A. Noreen, Anteckningar om Kungl. Hallands regemente (f. d. Västgötadals) åren 1625–1910 (1911); Nya Dagligt Allehanda, nr 148, 28 juni 1884 (sign. – »dt»); V. F. Palmblad, [självbiografi i] Biographiskt lexicon ..., 11 (1845); W. Stenhammar & R. Stenbock, Kungl. Andra livgrenadjärregementet (1941); G. Svedelius, Vår skola som vi minns den. Beskowska skolan 1867–1937 (1938), s. 163, 165 ff. – Nekrologer i Nya Dagl. Allehanda 20 sept. 1897 över C. H. Fahlstedt och i Sv. Dagbl. 6 juli 1931 över Carl A. L. Fahlstedt. — Meddel. av majoren C. J. H. Fahlstedt, Stockholm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fahlstedt, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20261, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20261
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fahlstedt, släkt, urn:sbl:20261, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-04-18.