Nils Stjernquist (Nilsson-)
Född:1917-08-29 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne länDöd:2000-09-03 – Lunds allhelgonaförsamling, Skåne län
Statsvetare
Band 33 (2007-2011), sida 517.
Meriter
2 (Nilsson-)Stjernquist, Nils, bror till S 1, f 29 aug 1917 i Lund, d 3 sept 2000 där, Allhelgona. Studentex vid H a l i Lund 3 juni 35, inskr vid LU 13 sept 35, FK 30 maj 38, extra biträde vid LUB 1 jan 39, statsvetensk-fil ex (pol mag) 27 maj 39, FL 15 sept 42, amanuens vid LUB 16 okt 42, disp 7 dec 46, doc i statskunskap 3 jan 47, FD 31 maj 47, tf prof i statskunskap periodvis dec 47–maj 51, ord 19 okt (tilltr 1 nov) 51–30 juni 83, rektor 1 juli 80–30 juni 83, allt vid LU, notarie i KU 45–47, expert i författn:utredn aug 57–mars 63, led av Statens råd för samhällsforskn 58–61, expert i budgetkomm jan–maj 59, led av UD:s antagn:kommission (senare antagn:nämnd) 59–79, led av offentlighetskomm juni 60–juni 67, expert i Civildep:s organisationsberedn nov 63– okt 65, i grundlagberedn april 66–mars 72, i fri o rättighetsutredn nov 73–okt 75, ordf i Lundabygdens sparbank 78–82, led av medborgarkommissionen för granskn av viss vapenexport april 87–april 88, sakk i kommunallagskomm nov 88–maj 90, ensamutredare i 1989 års obligatorieutredn febr 89–nov 90, expert i fri- och rättighetskomm febr 92–sept 94, i statsrådslöneutredn dec 92–febr 93, sakk i komm om den kommunala självstyrelsens grundlagsskydd okt 95–sept 96. – LVSL 53, LHVL 54, jur hedersdr vid LU 87.
G 17 juni 1950 i Malmö, Slottsstaden, m journalisten Brita Egeria Sjövall, f 6 mars 1922 i Lund, d 13 nov 1988 där, Allhelgona, dtr till lektorn Harald S o Anna Isidora Cornelia Carlson.
Biografi
S disputerade för doktorsgraden på avhandlingen Ständerna, statsregleringen och förvaltningen: striden om makten över utgifterna 1809–1844 (1946). I avhandlingen skildras de konstitutionella strider som gällde förhållandet mellan riksdagens statsregleringsmakt och konungens förvaltningsmakt, strider som ägde rum såväl mellan politiker som mellan rättslärda. Det var makten och maktens fördelning som intresserade S, aspekter som är klassiska i statsvetenskapen. Han skulle ha kunnat referera till Karl Staaff (s 99) och hävdat: ”Författningsfrågor är maktfrågor”. I avhandlingen integrerades politiska och juridiska perspektiv. Sambandet mellan politik och ekonomi betonades också på ett förutseende sätt.
1950 presenterade S ytterligare ett omfattande arbete, Riksdagen och kronans fasta egendom: tolkningen och tillämpningen av § 77 regeringsformen, och följande år utnämndes han, 34 år gammal, till professor i statskunskap vid LU. Sin akademiska karriär krönte S med att verka som rektor vid samma universitet 1980–83.I sin forskning visade S ett stort intresse för den sv folkrepresentationen, bl a i verken Riksdagens arbete och arbetsformer (Samhälle och riksdag, 4, 1966) och Tvåkammartiden: Sveriges riksdag 1867–1970 (1996). Han har betecknats som ”vår främste riksdagsforskare genom tiderna” (Vallinder, s 384). Kanske fanns det ett stråk av vemod i S:s reaktion då han tvingades konstatera att riksdagens makt försvagats efterhand som övernationella beslutsstrukturer byggts upp. Han kunde emellertid också glädjas åt ett förnyat intresse för de konstitutionella frågorna, bl a betingat av det sv EU-medlemskapet.
Tillsammans med hovrättslagman Erik Holmberg skrev S standardverket Vår författning, en lättillgänglig och systematisk framställning som hittills (2008) utgivits i 13 upplagor (1974–2003). S var tveklöst en av landets ledande författningsexperter.
S:s analytiska orientering mot frågor kring den politiska maktens fördelning visade sig också på det kommunalpolitiska området, där relationerna mellan stat och kommun stod i fokus för hans forskning. Han ledde tillsammans med Jörgen Westerståhl två stora kommunalpolitiska projekt under 1960och 70-talen.
Ett mått på kvalitet hos en vetenskaplig disciplin är dess förmåga att möta en ny utveckling med kanske oväntade problem och möjligheter. Under de senaste decennierna har internationaliseringen och globaliseringen blivit dominerande krafter i politiken, inte minst för småstater som Sverige. S var tidigt välvilligt inställd till forskning om internationell politik och uppmuntrade gärna yngre forskare att söka sig till detta fält. Förmodligen spelade hans ledamotskap under tjugo år i UD:s antagningsnämnd en roll för hans intresse för internationell politik.
Erfarenheten visar att det normalt tar minst ett decennium att skapa en vital forskningsmiljö, men oftast endast några få år att förlora den kompetens som byggts upp. För statsvetenskapens del krävdes, enligt S, forskning över hela det politologiska fältet. Ämnets förnyelse måste kombineras med att de ämnesansvariga vårdade den kompetens som under lång tid samlats inom området. Det var viktigt att inte falla undan för en kanske modebetonad svikt i intresset för någon del av ämnet.
Under S:s mer än halvsekellånga gärning som forskare, lärare och administratör fick han se den sv statsvetenskapen kraftigt växa i fråga om antalet studenter och doktorander. Horisonterna vidgades med nya forsknings- och undervisningsområden som följd. Även om S själv var tryggt förankrad i statsvetenskapens offentligrättsliga och historiska ursprung, visade han alltid öppenhet och nyfikenhet för nya forskningsfält, teorier och metoder. Han bejakade bredden och mångfalden inom ämnet.
Som rektor för LU medverkade S till att universitetet öppnade sig mot samhället, bl a var han mycket aktiv då forskningsbyn Ideon skapades. S var en person som åtnjöt samhällets och statens förtroende och han anlitades ofta i statliga utredningar. Ledande politiker och ämbetsmän sökte inte sällan hans expertråd. De senaste decenniernas huvudfinansiär av forskning om Sveriges riksdag, Riksbankens jubileumsfond, lät under många år visstidsanställa S som rådgivare, organisatör och författare i en omfattande forskningssatsning rörande riksdagen. Detta är ett av flera exempel på att han också hade finansiärernas förtroende. Han insåg dock att det fanns ett dilemma eller ett delikat balansproblem. En god samhällsvetare är nämligen också en observant kritiker av samhället och statsmakterna.
S var övertygad om att universitetets livskraft fanns på institutionerna. Han trodde på djupämneskompetens inom flervetenskapliga ramar. Under hela sin forskningskarriär var S sympatiskt inställd till ett flervetenskapligt synsätt, eftersom han var medveten om existensen av dåligt utforskade gråzoner mellan olika vetenskapliga discipliner. Om sin egen forskning sade han: ”Jag var intresserad av samspelet mellan juridik och politik och sökte sätta in de statsrättsliga tolkningstvisterna som ett led i det politiska spelet” (Vallinder, s 381).
S hade utomordentliga kontaktytor inom det sv politiska livet och en enastående personkännedom. En förklaring till detta förhållande kan ha varit hans respekt för den politiska och administrativa praktiken och för praktikens företrädare. Han trivdes själv i rollen som beslutsfattare, antingen det gällde ordförandeskapet i Lundabygdens sparbank eller som prefekt, dekanus och rektor.
Man kan säga att S dels utnyttjade, dels själv ingick i betydelsefulla nätverk. Vetenskaplig integritet kräver ett varierande mått av distans till undersökningsobjekten, men hanterandet av modernt, politiskt empiriskt material kräver också närhet till det forskaren undersöker. I sin forskarroll betraktade S inte sina många värdefulla kontakter som intervjuobjekt, utan snarare som diskreta och sakkunniga informatörer, som hjälpte honom att hitta rätt i en svårtillgänglig empirisk terräng.
Som forskare hade S en utpräglad förmåga att behärska mycket stora empiriska material. Denna skicklighet kunde han överföra till komplexa beslutssituationer. Han hade lätt för att identifiera problemets kärna, men också att se frågan i rätt perspektiv. Han arbetade som forskare systematiskt och såg alltid forskningsproblemen från principiella utgångspunkter. Han varnade sina elever för att låta metoderna bli självändamål och visade skepsis inför alltför luftiga teoribyggen och oreflekterad spekulation. Syret tycktes honom alltför tunt i de högre abstraktionernas värld. Detta hindrade inte att han accepterade och i huvudsak välkomnade de teoretiska genombrotten i den moderna statsvetenskapen, en förnyelse som balanserade en tidigare ibland alltför deskriptiv och faktaspäckad forskning.
S hade stor respekt för LU:s stolta traditioner, men han avvisade i alla sammanhang varje form av snobberi och högfärd. Han representerade den lundaanda som av Lennart Geijer karakteriserats som ”förmågan att kunna skilja på det som är bluff eller uppblåsthet, att kunna se det humoristiska i en situation där andra är gravallvarliga”. Klarsynthet, humor, snabbtänkthet och extrem snabbhet i repliken var karakteristiska drag hos S.
Det är förmodligen omöjligt att karakterisera S på ett rättvisande sätt utan att erinra om hans stora kärlek till Göingebygden. Det är belysande att en skrift om hembygden, som han författat tillsammans med brodern (S 1), utgivits med titeln Befolkning och bebyggelse i Ballingslöv och Tockarp: en bygd i förändring under två sekler (2001). I förordet skriver brodern om S och boken: ”I mångt och mycket speglar den hans personlighet och livssyn”.
Författare
Lars-Göran Stenelo
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Arkivuppgifter
Brev från S i LUB, UUB (bl a till Samuel Bring) o i RA (många till Nils Herlitz).
Tryckta arbeten
Tryckta arbeten (egna verk): Ständerna, statsregleringen och förvaltningen. Striden om makten över utgifterna 1809–1844. [Akad avh.] Lund: Gleerup, 1946. xxvi, 428 s. (Samhällsvetenskapliga studier, 2). [Namnform: N Nilsson-Stjernquist.] – Riksdagen och kronans fasta egendom. Tolkningen och tillämpningen av § 77 regeringsformen. Lund: Gleerup, 1950. xxiv, 392 s. ([Förtitel:] Skrifter utg av Fahlbeckska stiftelsen, 35). [Namnform: N Nilsson-Stjernquist.] – Tillkomsten av 1866 års grundlov. Lund: Gleerup, 1955. xvii, 367 s. ([Förtitel:] Skrifter utg av Fahlbeckska stiftelsen, 41). [Namnform: N Nilsson-Stjernquist.] – Promemoria angående omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen … avgiven d 8 febr 1957. [Sthlm 1957.] 4:o. 111 bl. [Duplic. Tills m F Schmidt.] – Regeringsformen. Några data kring dess tillkomst. Sthlm 1959. (Beckman). 15 s. [Utg på uppdrag av Jubileumskommittén för firandet av 150-årsminnet av regeringsformens tillkomst.] – Representationsreformen. Några data om det svenska tvåkammarsystemet. [Omsl.] Sthlm 1966. (V Petterson). 19, [1] s. [Utg på uppdrag av Kommittén för firande av representationsreformens 100-årsjubileum.] – Samhälle och riksdag. Historisk och statsvetenskaplig framställning. Utg i anledning av tvåkammarriksdagens 100-åriga tillvaro [av] Kommittén för firande av representationsreformens 100-årsjubileum. Verkets red: A Thomson. IV, Riksdagens arbete och arbetsformer. Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1966. 505 s, tab. – Vår nya författning. Sthlm: PAN/ Norstedt, 1974. [3], 266, [1] s. ([Förtitel:] En PANbok) ([Omsl:] Juridik i PAN). [Tills m E Holmberg. Lagkommentar. 2. uppl 1976: 260 s. 3. revid uppl 1977: 270 s (2. tr s å). 4. revid uppl 1981: Vår författning, Sthlm: Norstedt, 289, [1] s. 5. revid uppl 1983: 293, [1] s. 6. revid uppl 1985: 301, [1] s (2. tr 1988). 7. uppl 1988: 310, [1] s. 8. uppl 1992: Sthlm: Norstedts juridik, 329 s. 9. uppl 1993: 328 s (2. tr 1994). 10. revid uppl 1995: Sthlm: Fritze, 291 s, (Norstedts juridik). 11. revid uppl 1998: Sthlm: Norstedts juridik, 294 s. 12. revid uppl 2000: 296 s (2.–3. tr 2001–02). 13. uppl 2003: Revid av M Isberg o G Regner, 357 s.] – Grundlagarna med tillhörande författningar. Sthlm: Norstedt, 1980. xiv, 1017 s. [Tills m E Holmberg. Lagkommentar. 2. uppl 2006 reviderad av M Isberg, M Eliasson o G Regner: Grundlagarna. Regeringsformen, successionsordningen, riksdagsordningen, Sthlm: Norstedts juridik, 878 s.] – Förverkligade visioner. Lund: Ideon AB, 1986. [14] s, huvudsakligen ill. [Innehåller bl a högtidstal av N S vid Ideons invigning den 29 april 1986. Med fotografier av P Lindström.] – Political parties and public administration in Sweden. Khvn 1986. 71 s, diagr, tab. (Forskningsrapport, Institut for samfundsfag, Københavns universitet, 1986: 5). [Tills m G Sjöblom.] – Mellan juridik och politik. Lund: Juristförl, 1987. 17 s. (Skrifter utg av Juridiska föreningen i Lund, 94). [Föredrag hållet den 25 maj 1987 av N S i anledning av hans promovering till juris hedersdoktor.] – Den kommunala självstyrelsen, jämlikheten och variationerna mellan kommunerna. [På uppdrag av] Civildepartementets forskningsdelegation. Sthlm: Allmänna förl, 1988. 208 s, tab. (Ds: departementsserien, 1988:36). [Tills m H Magnusson. Preliminär uppl s å: Sthlm: Civildepartementet, 268 s. Sammanfattning s å: Kommunal självstyrelse och jämlika kommuner. Ett problem som är till för att lösas, Sthlm: Allmänna förl, 1988, 92 s, tab, (Ds: departementsserien, 1988:48).] – Den kommunala självstyrelsen och jämlikheten. [Omsl:] Sthlm: Civildepartementet, 1988. 22 s. [Föredrag på seminarium om kommunal självstyrelse och samhällsservice den 22 mars 1988 arrangerat av Civildepartementet.] – Kommunerna och likställighetsprincipen. [Omsl.] Sthlm: Civildepartementets forskningsdelegation, 1988. iii, 21 s. [Rapport.] – Introduction to the constitution of Sweden. Sthlm: Swedish Riksdag, 1990. (Stockholm: Gotab). 40 s. [Tills m E Holmberg. Särtr ur: Constitutional documents of Sweden (1990; Se Constitutional documents … (1975) nedan under bidrag), s 9–36.] – Introduktion till Sveriges grundlagar och riksdagsordningen. Sthlm: Riksdagen, [1995]. 53 s. [Tills m E Holmberg. Särtr. ur: Sveriges grundlagar med riksdagsordningen (1995; se bidrag (1992) nedan), s 9–55.] Övers: The constitution of Sweden. An introduction. Sthlm: Riksdagen, 1996. 59 s. [Särtr ur: The constitution of Sweden (1996; se bidrag (Sveriges grundlagar … 1992) nedan), s 9–63.] – Tvåkammartiden. Sveriges riksdag 1867–1970. Sthlm: Sveriges riksdag, 1996. 374, [1] s, ill. – Den kommunala självstyrelsen – i backspegeln och bortom nästa vägkrök. [Omsl.] Sthlm: Svenska kommunförb; Landstingsförb, cop 2000. 17 s. (Självstyrelseforum). [Ny tr, 2003.] – Befolkning och bebyggelse i Ballingslöv och Tockarp. En bygd i förändring under två sekler. Hässleholm: Västra Göinge hembygdsförening (i distr), 2001. 237, [3] s, [1] vikt kartbl, ill. [Tills m P Stjernquist.] – Sakkunnigutlåtanden angående professurer i: statskunskap UmeåU 1965 (tr i StvT 1965, se bidrag nedan), statskunskap SU 1966 (StvT 1966), statskunskap UU 1972 (StvT 1972), statskunskap SU 1973, statskunskap SU 1976 (StvT 1976), statsvetenskap LU 1983 (StvT 1983), offentlig förvaltning UmeåU 1984 (StvT 1984). – Sakkunnigutlåtanden angående precepturer i statskunskap: UU 1965, LU 1965, SU 1966, UU 1967, LU 1968. – 4 mindre PM, alla tills m F Schmidt: ang juridiska lärdomsprov o akad lärartjänstgöring som befordringsgrunder, … ang regler för förening av tjänst som professor, preceptor eller docent vid jur fak med förordnande vid hovrätt, … om praktiktjänster i förvaltningen o … om kompetensregler för jur-samhällsvet examen o filsamhällsvet examen, samtliga avgivna 1957, [Sthlm,] 4:o, [duplic].
Tryckta arbeten (bidrag): N S använde fram till 1953 namnformen N Nilsson(-)Stjernquist. För bidrag av N S före 1987 se Nils Stjernquists tryckta skrifter – ett urval (Statsvetenskapens mångfald, Festskrift till Nils Stjernquist, Red: L G Stenelo, Lund: Lund Univ Press, cop 1987, s 333–338). Kompletteringar o rättelser samt tillägg till posterna i bibliografin: Förord (R Hummerhielm, Nordisk folkrättslig litteratur 1900–1939 … Upps 1942, s v–vi). [Även utg av N S, se utgivit nedan.] – Kring landshövding Anders af Håkanson och hans efterlämnade papper (Blekingeboken, årg 22, 1944, s 29–44). – Die heutige Struktur des schwedischen staatlichen Lebens unter besonderer Berücksichtigung der politischen Parteien (Einführung in den schwedischen Rechtsleben. Vorlesungen gehalten an der Juristischen Fakultät der Universität Lund im Frühjahr 1949, Lund 1950, (Berling), s [27]–43). [Annan utg av Einführung …: Hamburg: Cram, de Gruyter & Co, 1950.] – Danska landstingets ställning till finansloven (Studier tillägnade Fredrik Lagerroth. [Verso:] Red-kommitté: A Thomson … N S …, Lund: Gleerup, 1950, ([Förtitel:] Skrifter utg av Fahlbeckska stiftelsen, 36), s [238]–258). – Fredrik Lagerroths tryckta skrifter (Ibid, s [411]–423). [Undert: N. N. S.] – Samhällsutvecklingen och statskunskapens arbetsfält (StvT, årg 55, 1952, s [189]–197). [Installationsföreläsning vid tillträdet av professuren i statskunskap vid LU 8 mars 1952.] – [Rec av Betänkande med förslag till allmän förfogandelag och allmän ransoneringslag (Sthlm 1952, SOU 1952:24)] (SvtT, 56, 1953, s 537–545). – Historielärarna och samhällsläran (Tiden, årg 47, 1955, s 204–210). – Lika behörighet och skicklighet? (Social och kommunal förvaltning, Uppsatser utg av Sydsvenska socialinstitutet i Lund, Sthlm: Norstedt, 1957, s [113]–129). – Regeringsformens tillkomst (1809 års regeringsform. Minnesskrift till 150-årsdagen den 6 juni 1959, [Ansvarig utg o red: E Fahlbeck,] Lund: Gleerup, 1959, s [6]–41, ill). [Även utg som: StvT, årg 62, 1959, s [98]–133. Omtr i något bearb skick i: Kring 1809, Om regeringsformens tillkomst, Red av S Björklund o med bidrag av N S m fl, Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1965, (W & W-serien, 107), s 13–42. Omtr i revid o förkortat skick: Tillkomsten av 1809 års regeringsform (Från fattigdom till överflöd, [Omsl:] En antologi om Sverige från frihetstiden till våra dagar, S Koblik (red), Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1973, ([Förtitel:] W & W-serien, 327), s [33]–62).] – Nutida budgetprinciper och grundlagens (Civibus et rei publicæ. Festskrift till Georg Andrén på sjuttioårsdagen 10 december 1960, [Verso:] Red-kommitté: Å Malmström, E Anners, G Gerdner, Upps: Almquist & Wiksell, 1960, (Acta Academiæ Regiæ scientiarum Upsaliensis, 8), s [444]–471). [Något bearb övers som: The Swedish constitution and the budgetary principles (Scandinavian studies in law, vol 6, 1962, s [201]–228).] – Förklaring av lag och förklaring av lagens rätta mening (Festskrift till Arthur Thomson den 6 november 1961, [Verso:] Red-kommitté: S Carlsson m fl, Sthlm, Gbg, Upps: Almquist & Wiksell, 1961, s [163]–178). – Sakkunnigutlåtanden rörande ledigförklarade professorsämbetet i statskunskap vid Umeå universitet. II, Professor Nils Stjernquists utlåtande (StvT, 68, 1965, s 322–330). – Konstitutionelle Krisenbereitschaft und konstitutionelles Notstandsrecht (Die moderne Demokratie und ihr Recht = Modern constitutionalism and democracy. Festschrift für Gerhard Leibholz zum 65. Geburtstag, Herausgegeben von K D Bracher m fl, Bd 2, Staatsund Verfassungsrecht, Tübingen: Mohr, 1966, s [923]–937). – Sakkunnigutlåtanden rörande Lars Hiertas professur i statskunskap vid Stockholms universitet. II, Professor Nils Stjernquists utlåtande (StvT, 69, 1966, s [532]–550). – Georg Andrén (VSLÅ, 1970, s [67]–77). [Minnesord.] – Sakkunnigutlåtanden rörande tillsättningen av den Skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap vid universitet i Uppsala (StvT, 75, 1972, s [344]–389). [Under rubr: Översikter och meddelanden. N S:s utlåtande återges på s 359–375.] – Tillkomsten av 1809 års regeringsform (1973), se Regeringsformens tillkomst (1809 års regeringsform … 1959) ovan. – Introduction (Constitutional documents of Sweden. The Instrument of Government. The Riksdag Act. The Act of Succession. The Freedom of the Press Act, Transl by U K Nordenson, F O Finney. Sthlm: The Swedish Riksdag, 1975, s 7–38). [Anon (upphovsmän framgår av senare uppl). Tills m E Holmberg. I ny uppl 1981 finns en utvidgad och bearbetad version av introduktionen (s 7–42). En ytterligare bearbetad version av introduktionen återfinns i: Constitutional documents of Sweden. The Instrument of Government, the Riksdag Act, the Act of Succession, the Freedom of the Press Act, Original translations by U K Nordenson m fl, Revised translation by R Bradfield, Sthlm: The Swedish Riksdag, 1990, s 9–36. Även som särtr, se egna verk ovan. Det finns också övers till franska och tyska av introduktionen i Le lois organiques de Suéde (1989) respektive Schwedische Grundgesätze (1992). För en betydligt utvidgad version av introduktionen se Sveriges grundlagar med riksdagsordningen (1992) nedan.] – Statsvetenskaplig forskning kring den nya grundlagen (Statsvetenskaplig och statsrättslig forskning kring den nya grundlagens tillkomst. Ett symposium anordnat av Statens råd för samhällsforskning [den 4–5 juni 1975 i Sthlm], [Omsl], (StvT, 79, 1976, 1), s [58]–69). – Sakkunnigutlåtanden [Lars Hiertas professur i statskunskap] (StvT, 79, 1976, s 296–304). [Under rubr: Översikter och meddelanden. N S:s utlåtande återges på s 298–302.] – Tillkomsten av Sveriges nya regeringsform (Tidskrift utg av Juridiska föreningen i Finland, årg 114, 1978, s [339]–378). [Föredrag på konferens om författningsutvecklingen i Sverige och Finland på Hanaholmens kulturcentrum den 7–8 april 1978.] – Jörgen Westerståhl (StvT, 85, 1982, s [213]–215). [Anförande vid Statsvetenskapliga förbundets årsmöte i Gbg den 2 juni 1982, då J W lämnade ordförandeskapet i förbundet.] – Sakkunnigutlåtanden rörande professur i statsvetenskap i Lund (StvT, 86, 1983, s [331]–338). [Under rubr: Översikter och meddelanden. N S:s utlåtande återges på s 335–338.] – Riksdagen och finansmakten – ett historiskt perspektiv (Med konstitutionen mot konkursen, Sthlm: Studieförbundet Näringsliv och samhälle (SN&S), 1984, (Företag och samhälle, [19]84, 2), s 4–24). [Föredrag vid endagskonferens arrangerad av SNS i Sthlm den 2 april 1984.] – Sakkunnigutlåtanden rörande professur i Umeå i offentlig förvaltning, särskilt regional politik och förvaltning (StvT, 87, 1984, s [45]–70). [Under rubr: Översikter och meddelanden. N S:s utlåtande återges på s 49–58.] – Grundlagen och den kommunala självstyrelsen (Kommunal självstyrelse. [Omsl,] Sthlm: Forskningsdelegationen om den offentliga sektorn, 1985, (I blickpunkten, 1986, nr 1), s 9–15). – Riksdagen i vår tid: perioden efter 1921 (H Schück m fl, Riksdagen genom tiderna, [Verso:] Red: N S, Sthlm: Sveriges riksdag; Riksbankens jubileumsfond, 1985, s 245–336, ill). [I 2. uppl 1992: s 255–360. Även i engelsk övers: From bicameralism to unicameralism (H Schück m fl, The Riksdag. A history of the Swedish Parliament, Ed by M F Metcalf, New York: St. Martin’s Press, 1987).] – Riksdagen och finansmakten i ett historiskt perspektiv (Fyra föredrag vid riksmötets öppnande, [Omsl:] A Åberg, S Jägerskiöld, N S, S Carlsson, [Sthlm:] Riksdagens förvaltningskontor, 1986, s 15–19). [Föredrag vid riksdagens öppnande 1985.] – Självstyrelse – likställighet – likvärdighet (Förändring och förnyelse i kommuner och landsting. [Omsl, Nordisk konferens i Örebro den 3–4 juni 1986, Sthlm:] [Omsl:] Stat-kommunberedningen, Civildepartementet, Forskningsdelegationen, 1986, s 91–105). [Ett av fyra bidrag under rubr: Den kommunala självstyrelsens utveckling – i ”backspegeln” och inför framtiden. Är det möjligt att förena önskemål om minskad statlig detaljreglering med krav om likvärdig samhällsservice?] – Skåne och skåningar i politiken (Skåningar, [Utg av] Skånska akademien, Örkelljunga: Settern, 1986, s 14–29, ill). – Svenska kyrkan och MBL – en kulturkrock? (Kyrka och universitet. Festskrift till Carl-Gustaf Andrén, [Verso:] Red: L Eckerdal … N S …, Sthlm: Verbum, 1987, s 177–192). – Vad avsåg man? Hur blev det? Den svenska regeringsformens inkörningsperiod (Studier i politik, historia och ekonomi. Festskrift tillägnad Lolo Krusius-Ahrenberg 21.6.1989 = Essays in politics, history and economics in honour of Lolo Krusius-Ahrenberg, Red: M-L v Bergmann-Winberg, G Ahonen, K Hellbom, Hfors: [Sv handelshögskolan,] 1989, (Ekonomi och samhälle, 41), s [257]–275). – Frihet, jämlikhet och broderskap. Den norsksvenska ideologiska och konstitutionella debatten (Dialog Norge–Sverige, Fra arvefiende til samboer, G Værnø, red, Sthlm: Atlantis, 1990, s 233–250). – Riksdagen i ett forskningsperspektiv (Forskning i ett föränderligt samhälle. Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond 1965–1990, Utg av K Härnqvist o N-E Svensson, Hedemora: Gidlund, 1990, s [32]–48). [Engelsk version: The Riksdag from a research point of view (Swedish research in a changing society. The Bank of Sweden Tercentenary Foundation, 1965–1990, Ed by K H and N-E S, Hedemora: Gidlund, 1990, s [32]–49).] – Judicial review and the rule of law – comparing the United-States and Sweden (Policy studies journal, vol 19, 1990, s 106–115). – Pär-Erik Back (VSLÅ, 1989, Lund 1990, s 153–161). [Minnesord.] – Riktlinjer i svensk offentlig rätt (Festskrift tillägnad Håkan Strömberg på 75-års dagen den 18 februari 1992, [Red: A Bohlin o H-H Vogel], Lund: Juristförl, 1992, (Skrifter utg av Juridiska föreningen i Lund, 111), s [233]–246). [Även utg som: Förvaltningsrättslig tidskrift, årg 55, 1992, h 1/3.] – Inledning (Sveriges grundlagar med riksdagsordningen, Inledning av E Holmberg o N S, Sthlm: Riksdagen, 1992, s 9–52). [Texten osign i samtliga uppl. Betydligt utvidgad version av den introduktion på engelska som ursprungligen beledsagade Constitutional documents of Sweden (1975, se d:o). Ny, bearb uppl 1995: Inledning (Sveriges grundlagar och riksdagsordningen, Inledning av E H o N S, s 9–55). Även som särtr, se egna verk ovan. Ny, bearb uppl 1999: Inledning (Sveriges grundlagar …, s 9–56). Ny uppl med inledningen bearb av M Isberg 2003. Övers till engelska: Introduction (Constitutional documents of Sweden. The Instrument of Government, the Riksdag Act, the Act of Succession, the Freedom of the Press Act, the Fundamental Law on Freedom of Expression, With an introduction by E H and N S, Original translations by U K Nordenson … revised translation by R Bradfield, Sthlm: The Swedish Riksdag, 1996, s 9–63. Även som särtr, se ovan under egna verk. Ny, bearb uppl 2000: Introduction (Constitutional documents …, s 9–62). Ny uppl med inledningen bearb av M Isberg 2004. Även i fransk övers i: Textes constitutionnels suédois. Lois fondamentales et règlement du Riksdag (2001). Ny uppl med inledningen bearb av M Isberg 2004.] – Konflikt och konsensus i Sverige under skilda konstitutionella villkor (Politikens väsen. Idéer och institutioner i den moderna staten. [Uppsatser tillägnade Olof Ruin,] I red av B v Sydow, G Wallin, B Wittrock, Sthlm: Tiden 1993, s 125–150). – Introduction (Constitutional documents on freedom of expression. The Freedom of the Press Act and the Fundamental Law on Freedom of Expression, Introduction by E Holmberg and N S, Translation by R Bradfield, Sthlm: The Swedish Riksdag, 1994, s 3–9). – Den regionala och kommunala samhällsförvaltningens utveckling (Framtidens regioner. [Omsl,] Sthlm: Arbetsgruppen för forskningsfrågor, Civildepartementet, 1994, (I blickpunkten, 1994, nr 1), s 12–20, ill). – Varför behövs nordiskt samarbete kring parlamentarismforskning? (Parlamentarismen i de nordiska länderna … Hedemora 1995, s 9–17). [Även red av N S, se nedan under redigerat.] – Enkammarriksdagens tillkomst (B Asker, Enkammarriksdagen 1971–1993/94. Ledamöter och valkretsar. På Riksdagens uppdrag utarb av B Asker o A Norberg. Bd 1, Stockholms kommun … Malmöhus län, register band 1–2, Sthlm: Sveriges riksdag, 1996, s [11]–28). [Artikeln återfinns på s [11]–28 även i bd 2 (1996) av samma verk.] – Jörgen Westerståhl som författningsutredare (Vetenskapen om politik. Festskrift till professor emeritus Jörgen Westerståhl, B Rothstein o B Särlvik (red), Gbg: Statsvetenskapliga institutionen, [GU], 1996, s 15–39). [Tills m S Rudholm.] – Kommentarer (Statsbegreppet i omvandling, [Arrangerat av Institutet för rättsvetenskaplig forskning,] L-G Malmberg (red), Rune Lavin m fl, 1. uppl, Sthlm: Norstedts juridik, 1997, s [46]–52). [Följdskrift till: H Strömberg, Några historiska och folkrättsliga aspekter på statsbegreppet (Ibid, s [36]–45).] – Land skall med lag byggas. Sveriges författningshistoria (Sveriges konstitutionella urkunder, [Utg av O Petersson o A Wahlgren,] 1. uppl, 1. tr, Sthlm: SNS förl, 1999, (SNS författningsprojekt), s 9–[45]). – Skånska vägar till Stockholm – ett långtidsperspektiv (Från fästig till bredband. Om skånska kommunikationer, Red: P Meurling, Malmö: Corona; Skånska akad, cop 2000, s 90–95, ill). – Utöver ovan nämnda samt i Stenelo förtecknade bidrag har N S i StvT även publ 6 verksamhetsberättelser från Statsvetenskapliga föreningen i Lund 1939–44 (StvT 1939, 41–45) samt 18 tidskriftsöversikter (StvT 1944–47). – N S:s bidrag i dagspressen har ej efterforskats. Se vidare Stenelo, s 334, 335, 337 o 338 (totalt 10 bidrag 1954–56, 58, 60, 81, 83, 86, främst recensioner) samt Artikelsök 1988–89, 92, 94, 96 (ytterligare 9 bidrag, främst recensioner). Redigerat: R Malmgren, Sveriges författning. En lärobok i svensk statsrätt. 2. uppl. Malmö 1948–52. (Lundgren). H 2=I:[2]. [1] s, s 162–432. H 3=II:[1]. 202 s. [Bearb av N Nilsson-Stjernquist. 2. uppl av h 1 färdigställdes av R M 1945. 1. uppl utkom 1929–41. Även med förord av N S till respektive häfte.] – Studier tillägnade Fredrik Lagerroth. [Verso:] Redkommitté: A Thomson … N S … Lund: Gleerup, 1950. [10], 423 s, [1] pl-bl. ([Förtitel:] Skrifter utg av Fahlbeckska stiftelsen, 36). [Även med bidrag av N S, se bidrag ovan.] – Riksdagen genom tiderna. Av H Schück … N S. [Verso:] Red-kommitté: I Bengtsson m fl. Red: N S. Sthlm: Sveriges riksdag; Riksbankens jubileumsfond, 1985. 347, [2] s, ill. [Även med bidrag av N S, se bidrag ovan. 2. uppl 1992: [2], 379, [3] s, ill.] – Kyrka och universitet. Festskrift till Carl-Gustaf Andrén. [Verso:] Red: L Eckerdal … N S … Sthlm: Verbum, 1987. 211 s. [Även med bidrag av N S, se bidrag ovan.] – The Swedish Riksdag in an international perspective. Report from the Stockholm symposium, April 25–27, 1988. Sthlm: Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond, 1989. 140 s. ([RJ, 1989:1]). – Riksdagen inifrån. Tolv riksdagsledamöters hågkomster, erfarenheter och lärdomar. [Sthlm:] Riksbankens jubileumsfond i samarbete med Gidlund, Hedemora, 1991. 291 s, ill. – Parlamentarismen i de nordiska länderna. En egen modell? Rapport från en forskningskonferens på Hässelby slott den 28–29 april 1994. N S (red). E Damgaard m fl. [Hedemora:] Gidlund i samarbete med Riksbankens jubileumsfond, 1995. 109 s, tab. [Även med bidrag av N S, se bidrag ovan.]Utgivit: R Hummerhielm, Nordisk folkrättslig litteratur 1900–1939 = Bibliographie de droit international des pays du nord 1900–1939. Efter författarens frånfälle utg av N Nilsson Stjernquist. Upps 1942. xii, 266 s. (Skrifter, utg av Sv institutet för internationell rätt vid Universitetet i Uppsala (Harry Ax:son Iohnson-institutet), 6). [Även med förord av N S, se bidrag ovan.]Källor och litteratur
Källor o litt: S-S Landström, N S (DN 4 okt 2000); H Lång, N S (SvD 25 sept 2000); L-G Stenelo, C Jönsson o L Lundquist, N S (SvD 15 o DN 16 sept 2000); L-G Stenelo, N S: minnesord (HVL, årsber 2000–2001); T Vallinder, N S i lundensisk statsvetartradition: mellan hist, juridik o samhällsvetenskap (StvT 2006, nr 4); H Westling, Idén om Ideon: en forskn:by blir till (2001).
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Stjernquist (Nilsson-), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20272, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Göran Stenelo), hämtad 2024-04-17.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20272
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Stjernquist (Nilsson-), urn:sbl:20272, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Göran Stenelo), hämtad 2024-04-17.
