Kilian Stobæus d ä. Målning av KP Mörth. SPA

Kilian Stobæus

Född:1690-02-09 – Vinslövs församling, Kristianstads län
Död:1742-02-17 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Läkare, Historiker, Naturalhistoriker


Band 33 (2007-2011), sida 538.

Meriter

3 Stobæus, Kilian, kusin till S 2, f 9 febr 1690 i Vinslöv, Krist (Benzelius; enl annan uppg f 6 febr), d 17 febr 1742 i Lund. Föräldrar: akademiräntmästaren o kronobefallningsmannen Nils S o Brita Sophia Treutiger. Elev vid gymn i Gbg, inskr vid LU 28 juli 09, bitr läk i sv örlogsflottan 10–13, disp vid LU 17 o 20, MD 19 mars 21, förestod med professionen där 22–23, stadsläk i Gbg sept 24–25, prakt läk i Skåne 25–28, intendent vid Ramlösa brunn 27–aug 41, e o prof i naturfilosofi o experimentell fysik vid LU 3 dec 28, prof i hist från 29 jan 32, rektor där 35, k arkiaters n h o v 1 maj 32. – LVS 29.

G 6 april 1725 i Vittskövle, Krist, m Florentina Schubert, dp 19 april 1668 i Helsingør, Danmark, d 1745 (själaringn 25 sept i Lund), dtr till hattmakaren Arnold S o Anna Rosina Schultzen.

Biografi

S:s liv påverkades av de krämpor han plågats av ända sedan barndomen: höfttuberkulos med åtföljande hälta samt nedsatt syn efter en ögonsjukdom. Kanske bestämdes också hans yrkesval av denna kroppskonstitution. Enligt traditionen ska hans far ha hälsat den nyfödde med: ”God morgon, doktor Kilian!”. Fadern hann dock aldrig engagera sig i sonens utbildning då han dog redan innan gossen fyllt fyra år. S uppfostrades istället hos en släkting i Småland, bergmästaren och mineralogen Johan Dimberg, därefter hos sin farbror Andreas S (S 1) och slutligen hos morbrodern Kilian Treutiger, från vilken han sannolikt fått sitt förnamn, i Gbg. Utbildningen försvårades även av de oroliga tiderna, men S hade under åren i gymnasiet tillägnat sig gedigna kunskaper och kunde i Gbg också utnyttja kontakter med läkare som Olof Bromelius (bd 6) och Magnus v Bromell (bd 6). Medicinsk undervisning meddelades i Uppsala och i någon mån i Lund, där S inskrevs. Mycket av inlärningen skedde dock genom lärlingsliknande verksamhet eller självstudier.

Från 1710 och några år framåt var S verksam i flottan tillsammans med en annan morbror, Gustaf, som var apotekare. Han disputerade 1717 för J J von Döbeln (bd 11) på en avhandling som är anmärkningsvärd genom att diskutera anorexia och som tre år senare fullföljdes med en disputation för medicine doktorsgraden för densamme; att som annars var regel disputera utomlands kunde inte komma på fråga. S var stadsläkare i Gbg innan han kallades till Lund. Han gifte sig med Florentina Schubert och kunde – troligen tack vare goda honorar från sin praktik hos den skånska adeln – leva ett materiellt sett ganska gott liv. Det Lund han verkade i var sargat av krigen men lockade också lovande studenter. Bland dem märktes Olof v Dalin (bd 10), Nils Rosén v Rosenstein (bd 30), Carl v Linné (bd 23) och Sven LagerBring (bd 22), alla adlade för välkända förtjänster, och även Johan Leche (bd 22). Som brunnsläkare i Ramlösa mötte S en förnäm patientkrets: där ingick de mäktiga grevinnorna Margareta v Ascheberg (bd 2) och Christina Piper (bd 29, s 320), universitetskanslern Carl Gyllenborg (bd 17), m fl. Hit kom också flera framstående danska forskare, som S knöt kontakter med. Han engagerade sig i sina patienter, även de fattiga, och tog under somrarna med sig utvalda lärjungar för tjänstgöring vid brunnen, vilket bidrog till Ramlösas växande anseende som kurort.

Uppenbarligen var S en mycket stimulerande mentor, som också kunde ikläda sig en fadersroll. Bekant är Linnés historia om hur han under sin tid som inneboende hos S blivit ertappad med att ha lånat böcker ur dennes bibliotek och läst dem om natten. Läraren blev först vred men talade sedan om Linné ”som en son”. Eftersom S var barnlös kan detta låta nästan bokstavligt menat, men ska snarare uppfattas just som ett uttryck för etableringen av ett förhållande mellan patron och klient. Det var detta band Linné av oklara skäl bröt efter ett år då han begav sig till Uppsala. Anledningen kan ha varit enkel, att utkomstmöjligheterna var bättre där eftersom professurerna var två och att deras innehavare båda var gamla. Osämjan reddes ut, som framgår av upptagen korrespondens.

S synes ha varit en idealisk lärare, som också såg till att skaffa åskådningsmaterial. Nämnas bör inte minst hans naturaliesamlingar, införskaffade genom kontakter i Danmark och på kontinenten – en grönländsk kajak, snäckor, kinesisk kuriosa m m. Samlingarna donerade han 1735 till LU där de idag (2009) utgör stommen i det upprustade kuriosakabinettet, landets äldsta museikollektion. S var samlare, besatt av tidens kardinaldygd curiositas, nödd och tvungen att vara just ”kammarlärd”. 1728 erhöll S en professur som kombinerade undervisning i experimentalfysik och naturfilosofi, och längre fram blev han professor i historia med rätt att undervisa i medicin, en ovanlig kombination. Då VA grundades 1739 invaldes S så gott som omgående men tycks inte ha hörsammat kallelsen.

S:s vetenskapliga produktion är begränsad. Avhandlingarna, rimligen skrivna av honom själv som preses, är inte fler än åtta, men halten överstiger å andra sidan det vanliga. Dessa samlades och gavs ut postumt i Danzig (1752–53). Till detta kommer några uppsatser som publicerades av VS i deras Acta literaria et scientiarium Sueciæ. Framför allt är S:s rykte knutet till fossilens gåta och geologins förhistoria. Det betyder att han var inblandad i den debatt som på 1720-talet fördes i VS om ”mammontovakost”, de första mammutfynden i Sibirien, och huruvida de skulle förklaras utifrån teorier om syndafloden eller något annat. I avhandlingen om de s k Brattenburgspenningarna (1732), ett slags myntliknande stenar som fått sitt namn från myten om en sjunken borg, avslöjade S dessa som förstenade rankfotingar – även detta ett exempel på frågan om hur historien skulle tolkas i förhållande till teologi och naturvetenskap.

På sin märkligt konstruerade professur arbetade S gärna med traditionell historia, genealogi, kungalängder, sagor m m. Hans samlande avsatte också en instruktion för en forskningsfärd i Skåne i nitton punkter för hans lärjungar 1729, som kan ses som en visserligen enkel men dock föregångare till Linnés Instructio peregrinatoris. S:s föreläsningar, varav några finns bevarade, bör ha varit entusiasmerande. Bokköpen finns noggrant dokumenterade för åren 1730–1741. Hans bibliotek, utan tvekan osedvanligt gott och varav delar idag finns på LUB, omfattade enligt bevarad katalog 2 500 volymer, bl a med de viktiga museologiska verken. Bouppteckningen efter hustrun, död tre år efter S, vittnar om välfyllda skåp och en del målningar, men inget som tyder på religiöst engagemang. Hemmet prenumererade på flera tidningar; nyfikenheten gällde alltså också samtiden.

Linnés beskrivning av sin lärare tecknar bilden av en kroppsligen bräcklig och deformerad människa, plågad av sjukdomar och avsevärd fetma och även ”en ledsnad som ofta honom angrep”, men som i övrigt besatt stor kreativitet och var mångsidigt begåvad. Det faktum att S gjort en imponerande akademisk karriär mer eller mindre som autodidakt, t o m utan att ha gjort den annars obligatoriska studieresan, visade på hans ”lyckliga ingenium”. En verkligt skarpsinnig man, ”vir vere acutus”, löd det beundrande slutbetyget. S omnämns också som ”pure stahlianus”, vilket normalt inte uppfattades som något positivt. Stahlianerna botade enligt formeln ”curant expectando”, d v s genom att vänta, vilket av den vid tiden dominerande mekanistiska skolan ansågs ovetenskapligt. I sin säregna stofthydda härbärgerade S det bästa av de akademiska dygderna, och hans frånfälle innebar en stor förlust för LU. Som nationskurator var han varmt avhållen och han bistod ofta sina studenter, som till jordfästningen skrev: ”Hos dig man aldrig var för länge/ Man lärde sig mycket uti ro/ Du trivdes endast bland de spaka/ Du var en ängel mot din maka, en älskad herre i ditt bo.” Samtidigt med S gick också den gamla generationens representanter i Uppsala, Olof Rudbeck d y (bd 30) och Lars Roberg (bd 30), ur tiden. Härmed bereddes plats för den linneanska eran med rötter också i Lund.

Författare

Gunnar Broberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar efter S i LUB (naturvetensk ms) o i UUB (genealogiskt material, skrifter, föreläsn:ar, korrespondens m m). – Brev från S i LUB (många), o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Graaf-skrift öfwer … Olaus Bromelius, widtberömbd doctor medicinæ och physicus här i kongl. stapelstaden Götheborg, när des kropp uti sin lägerstad infördes i Götheborgz domkyrckia den 19 maij. [Rubr.] Götheborg u å [1707]. [1] bl. Fol. – Schema genealogicum … Friderici, Svethorum … regis … Stemma augustissimum ab Ynglingis, Skioldungis, Carolingis, Folkungis, antiquissimis et illustrissimis totius Septentrionis, imo orbis families, repetens et rite deducens. Adornatum a K. S. [Rubr.] U o o å [1730?]. [1] bl. Fol. (62 x 48 cm). [Sign. Senaste år i texten 1730.] – Dissertatio epistolaris ad … Theodorum Wilhelmum Grothaus … De nummulo Brattensburgensi singulari illo in Scania fossili, nec non obiter de nonnullis aliis ad hanc historiæ naturalis patriæ partem pertinentibus, inprimis frondosis cornu Ammonis cujusdam majoris fragmentis. [Akad avh.] Londini Gothorum 1732. (Decreaux). 22, [2] s, [1] pl-bl. 4:o. [Omtr i K S, Opuscula … (1752–53), s 1–31, [1] pl-bl.] – Historia naturalis dendritæ lapidumque cognatorum, quam præside … Kilian Stobæo … pro laurea philosophica … submittit Nicolaus Retzius … loco horisq; solitis ad d. [27] Maji anni M. DCC. XXXIV. [Akad avh.] Londini Gothorum [1734]. (Decreaux). [12], 36 s, [3] pl-bl. 4:o. [Omtr i K S, Opuscula … (1752–53), s 73–112, [4] plbl.] – Tria antiqua monumenta historica Lundensia é codice membranaceo manuscripto bibliothecæ publicæ edita, & commentariolis ex monumentis itidem manuscriptis & antiquis maximam partem illustrata, quæ … præside … Kilian Stobæo … ad diem XVIII Maji, a. MDCCXXXIV. loco horisq; solitis, … submittit Andreas Boström. [Akad avh.] Londini Gothorum [1734]. (Decreaux). [3], 37 s. 4:o. [Omtr i K S, Opuscula … (1752–53), s 35–72.] – Miolner hamar Thors, seu ceraunii betulique lapides, disputatione historica illustrati, quam … praeside, … Kilian Stobaeo … in audit. majori d. [3 Maji] MDCCXXXVIII, publico examini subjiciet Johannes Stobaeus. [Akad avh.] Londini Gothorum [1738]. (Decreaux). [8], 72 s, [2] vikta pl-bl. 4:o. [“Miolner hamar Thors” skrivet med bokstäver från det yngre runalfabetet. Omtr i K S, Opuscula … (1752–53), s 113–182, [2] vikta pl-bl.] – Introductionis compendiariæ in fundamentorum historiæ civilis, inprimis patriæ, notitiam. [Akad avh.] Londini Gothorum [1740–41]. (Decreaux). 4:o. Sectio 1–2. Sectio 1, De monumentis lapidariis quam… præses Kilian Stobæus … respondentis Spartam egregie exornante Juvene pereximio & doctissimo … Zacharia Aarone Kihlgren. Publico candidorum examini subjicit in auditorio majori horis ante meridiem solitis die 10 Dec. anni MDCCXL. [4], 27, [1] s, [2] vikta s, ill. Sectio 2, De re numismatica, quam … præses Kilian Stobæus … respondente … Axel Raab, publico candidorum examini subjicit in auditorio majori Maji MDCCXLI. [4], 24 s. [Omtr i K S, Opuscula … (1752–53), s 183–203, [1] s, s 204–223, [2] vikta pl-bl.] – Dissertatio historica de numis et sigillis Lundensibus quam … præside … Kilian Stobæo … pro solitis in philosophia honoribus publicæ … submittit. Zacharias Aaron Kihlgren … In auditorio majori horis ante meridiem solitis die VII. Maji anni MDCCXLI. [Akad avh.] Londini Gothorum 1741. (Decreaux). [8], 71, [1] s, [2] pl-bl. 4:o. [Omtr i K S, Opuscula … (1752–53), s 224–285, [2] pl-bl.] – Monumenta diluvii universalis ex historia naturali, quæ … præside … Kilian Stobæo … pro laurea philosophica publico examini submittit Joh. Hen. Burmester … In auditorio majori ad diem XV. Maji. 1741. Londini Gothorum [1741]. (Decreaux). [8], 44, [1] s, [2] pl-bl. 4:o. [Omtr i K S, Opuscula … (1752–53), s 286–327, [3] pl-bl.] – Kiliani Stobaei … Opuscula in quibus petrefactorum, numismatum et antiqvitatum historia illustratur, in unum volumen collecta. Cum multis figuris. Dantisci: Knoch, 1752–53. P [1]–2. ([14], 327, [8] s, [15] vikta pl-bl). 4:o. [Det finns även exemplar med omtr titelbl med titel Opera o tryckår 1753.] – 3 akad avh som resp vid LU, därav 2 avh 1717 (preses L Braun respektive J J von Döbeln), se Lidén, 2, s 14 o 39 samt 1 avh 1720 (preses J J von Döbeln), se ibid, s 39. 5 akad progr vid LU 1735–36, 38, se Sjöbeck, s 44–46.

Tryckta arbeten (bidrag): Observatio botanica circa Hesperidem hortensem monstrosam (Acta literaria Sveciæ, vol 1, continens annos 1720 … 1724, Upsaliæ & Stockholmiæ u å, s 413–415 [1723]). – Observatio de exostosi mira in cranio gallinæ cristatæ (Acta literaria et scientiarum Sueciæ, vol 3, continens annos 1730 … 1734, Upsaliæ 1738, anni 1730, s 53). – De apoplexia e remedio adstringente & opiatio sinister exhibito (Ibid, s 54). – De euporisto anthydropico (Ibid, s 55–58). – Descriptio testudinis americanæ terrestris; forte Jaboti brasiliensibus, Cagado de terra lusitannis dictæ, marcgravii (Ibid, s 58–62). – De ossiculo in vervecis penula invento (Ibid, s 62–63). – De dendrite Scanico (Ibid, s 63–67). – De arena volatica Scaniam vexante (Ibid, anni 1731, s 9–18). – De nummulo Brattenburgensi (Ibid, s 19–21). – [Innehållsförteckning: Observationes IV singulares.] I, Observatio de lapillis astaci marini vulgaris. II, Observatio de concretis lapideis mineralis prorsus naturæ intra corpus animale inventis. III, Observatio de inauratione spontanea dentium quorundam animalium. IV, Observatio de nutrice octogenaria majore (Ibid, anni 1733, s 79–86). [Osign. K S är författare enligt innehållsförteckningen. Undert: J Horster.] – [Dedikation på latinsk vers] (Samling af åtskilliga handlingar och påminnelser, som förmodeligen kunna gifwa lius i swänska historien, Utg av S Bring [=Lagerbring], [D 1,] Lund u å [1749], (Berling), s 42–45). [Ingår i n. V, Om archiater K. Stobeus och hans skrifter, s 33–53. Utgör inledningen till det i övrigt opublicerade manuskriptet Hecatombe Gorgoneæ … (finns i LUB).] – Memorial (Läkaren och naturforskaren, bd 10, 1791, s 372–384). [Medicinskt brev från 1725 till okänd adressat. Omtr som: Bref från Kilian Stobæus till en obekant person. Göteborg januari 1725 (C M Fürst, Kilian Stobaeus d.ä. och hans brefväxling … (1906), s 61–66).] – Kilian Stobæus brefväxling (C M Fürst, Kilian Stobaeus d.ä. och hans brefväxling, Lund 1906, (H Ohlsson), (LUÅ. N F, Bd 2, 1906, Lund 1906–07, Afd 2, [Medicin samt matematiska och naturvetenskapliga ämnen,] nr 11) (Kungl. Fysiografiska sällskapets i Lund handlingar. N F, Bd 17, 1906, Lund 1906–07, nr 11), s 49–139). [Består av 2 sektioner, dels brev från K S som ej ingår i en brevväxling (9 st), dels brev till K S (51) där även bevarade svarsbrev (i form av koncept) från honom tagits med (6).] – Methodus nobilissimis juvenib[us] physices et medicinæ studiosis solertissimis et impigerrimis, discipulis dilectissimis, iter per Scaniam curiosum historiæ na[tur]alis et patriæ ornandæ et perficiende gratia strenue suscepturis præscipta mense Majo 1729 (A H Uggla, Kilian Stobæi instruktion för en forskningsfärd i Skåne 1729 (Svenska Linné-sällskapets årsskrift, årg 15, 1932, s [132]–139)). [K S:s instruktion återges på s 138–139.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Collegium medicums arkiv, A Ia:3 (sept 1724); Inrikes civilexp:s arkiv, C 2: 12 (3 dec 1728) o 17 (29 jan 1732), RA. Bouppt efter S i Arkivcentrum Syd (LU 1741–50, E XVIII:3).

H Benzelius, Guds barnas tröst … likpredikan … K S … (1742); Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 16 (1849); G Broberg, Enögd men vidsynt (Linné o de lärde i Lund, 2007); B Dal, K S:s bibl (Linné o de lärde i Lund, 2007); T Frängsmyr, Geologi o skapelsetro (1969); C M Fürst, K S d ä o hans brefväxling (1907); O Gertz, Tvenne sannolikt förlorade Linnéska ms ur K S:s bibl (SLSÅ 1925); K Gierow, K S o Ramlösa brunn (Ale 1975, nr 1), s 11–21; C C Gjörwell, Anteckn:ar af C C Gjörvell om sig sjelf (Saml:ar utg för De skånska landskapens hist o arkeol fören, 3, 1874); B Hildebrand, Om K S o hans samlingar (HVL, årsber 1933–34); R Lindborg, Anatomen som arkeolog (Kulturanatomiska studier: tillägn A Edén o S Kindlundh, ed G Broberg, 2001); Y Löwegren, Naturaliekabinett i Sverige under 1700-talet (1952); H Regnell, On the position of paleontology and historical geology in Sweden before 1800 (Arkiv för mineralogi o geologi, 1949, nr 1); SjGbg; SLH 1:1 (1822); SMoK; M L Ståhl, Biographiske underrättelser om professorer vid Kongl univ i Lund… (1834); A H Uggla, K Stobæi instruktion för en forskn:färd i Skåne 1729 (SLSÅ 1932); Vita Caroli Linnæi (1957), s 84ff; L Weibull, LU:s hist, 1 (1868).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kilian Stobæus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20280, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Broberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20280
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kilian Stobæus, urn:sbl:20280, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Broberg), hämtad 2024-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se