Meriter

Strömbom, Sixten Georg Mauritz, f 24 maj 1888 i Viby, Ör, d 2 april 1983 i Sthlm, Osc. Föräldrar: 1:e trafikinspektören Carl Fredrik S o Elin Laura Ehinger. Mogenhetsex vid H a l i Jönköping 15 juni 08, inskr vid GH 9 sept 08, FK 2 juni 11, FL 15 dec 13, disp 29 maj 15, FD 16 sept 16, allt vid GH, studerade vid UU 13 nov 11–vt 13, vetensk medarb vid Samf S:t Eriks kulturhist undersökn:ar i Sthlm 15 jan 12–31 aug 13, tf amanuens vid Röhsska konstslöjdmuseet, Gbg, 1 aug 14–1 jan 16, initiativtagare till SPA 15, sekr där 2 maj 16–26, amanuens vid NM 1 febr (tilltr 3 april) 16, intendent o förest för dess avd för slottssaml:ar o depositioner 27 juni 19, för dess avd för skulptur o måleri 1 maj 44–49, 1:e intendents titel 1 juli 45, allt vid NM, led av styr för Sthlms Arbetarefören:s föreläsn:inst 26, v ordf där 30–48, verkst led av styr för Riksförb för bildande konst 30–48, led av styr för Sv museimannafören 30, v ordf 34, ordf där 36–38, ordf i Samarb:nämnden för Sthlms konstfören:ar 46–49, i arb:utsk för Fören Konst i skolan 47, led av arb:utsk i Folkrörelsernas konstfrämjande 47, tilldelades prof:s namn 13 febr 48, led av 1948 års konstutredn juni 48–maj 56, innehavare av en personl professur i konsthist med konstteori vid GH (från 54 GU) 14 juli (k fullm 26 aug, tilltr 1 sept) 48–30 juni 55. – LVVS 49.

G 1) 2 sept 1912(–23) i Lidingö, Sth, m Anna Margareta (Greta) Holmgren (bd 19, s 253), i hennes 2:a g, f 17 maj 1870 i Lund, d 17 nov 1961 i Sthlm, S:t Göran, dtr till professor Alarik Frithiof H (bd 19) o författaren Anna Margareta (Ann Margret) Tersmeden (bd 19) samt tidigare g m sedermera generalkonsuln Johan Olof Lilliehöök (bd 23, s 99); 2) 10 nov 1928 i Sthlm, Osc, m Maria Margareta (Greta) Lindberg, i hennes 2:a g, f 3 aug 1886 där, Hedv El, d 9 juli 1978 där, Osc, dtr till skådespelaren Johan August L (bd 23) o skådespelerskan Augusta Wilhelmina Blomstedt (bd 23) samt tidigare g m bokförläggaren Tor Bonnier (bd 5, s 426).

Biografi

Sixten S växte upp i Vännäs i Västerbotten där fadern, som var trafikinspektör vid Statens järnvägar, övervakade bygget av banan Vännäs–Umeå. Efter invigningen hösten 1896 flyttade familjen till Umeå, där fadern fått den prestigefyllda befattningen som residensstadens stationsinspektör. Huvuddelen av skolåren kom S att tillbringa i Umeå, en enligt hans i trettioårsåldern nedtecknade, ofullbordade memoarer, i huvudsak olycklig period. Han trakasserades av klasskamraterna, skolarbetet gick trögt och det var först i sjätte klass som han enligt egen utsago lyckades uppbåda ett visst, sammanhängande intresse för skolundervisningen, särskilt historia. Han tyckte också om att lyssna på berättelser, men de verkliga glädjeämnena var långa skidturer och skogsvandringar; livet ut skulle naturen förbli hans stora rekreationskälla. Han blev en seglare som visste det mesta om Sthlms skärgård och under de första åren vid NM paddlade han kanot in till museet från bostaden på Lidingö.

S bedrev vid GH högre studier i konsthistoria för Axel Romdahl (bd 30) och disputerade där 1915. Han hade tidigt gjort sig känd för en ovanligt hög arbetskapacitet och hade bl a, parallellt med avhandlingsarbetet, varit Axel Nilsson (bd 26) behjälplig vid uppbyggandet av Röhsska konstslöjdmuseet. 1915–18 ledde han också Gbgs stads utgrävningar på platsen för det forna Nya Lödöse. Resultaten publicerades 1924 i en rikt illustrerad volym. Genom målsättningen att studera stadsbildningen utifrån ett brett kulturhistoriskt perspektiv, var undersökningen långt före sin tid. Ämnet för S:s doktorsavhandling var Lorens Pasch d y, den gustavianska tidens mest anlitade porträttmålare. Med detta arbete lade S grunden för sin fortsatta karriär. Han anställdes 1916 som amanuens vid NM och ansvarade året därpå för museets utställning i Sthlm av svenska porträtt och dräkter.

Under sitt avhandlingsarbete hade S blivit varse bristen på överblick och systematisering av det svenska porträttbeståndet och 1915 tog han initiativ till en inventering, det blivande SPA. NM lämnade sitt bistånd genom att upplåta lokaler för den stiftelse som bildades med dåvarande kronprinsen, blivande kung Gustav VI Adolf, som ordförande. S blev SPA:s sekreterare och verkställande ledamot. Trots de problem krigstiden förde med sig i form av ransoneringar, transportsvårigheter och brist på utrustning genomfördes 1919–26 huvuddelen av inventeringen. Det skedde landskapsvis och med hjälp framför allt av fornminnesföreningar ute i landet. Redan 1930 fanns över 36 000 fotograferade porträtt i arkivet.

En publicering hade tidigt börjat diskuteras och ingen var bättre lämpad för det uppdraget än S, som utöver avhandlingen bl a hade sammanställt kataloger över porträtten på Ericsbergs slott (1917) och över en porträttutställning på Konstakademien (1919). Med sin vanliga entusiasm och snabbhet grep han sig an arbetet, och 1935 utkom första delen, 1939 den andra, av Index över svenska porträtt 1500–1850. Verket kompletterades senare med Svenska kungliga porträtt (del 1, 1943), som omfattade tiden från Gustav I till och med Karl XII. Porträtten av Gustav II Adolf ägnade S dessutom ett särskilt arbete, Iconographia Gustavi Adolphi, som publicerades jubileumsåret 1932. Även Alexander Roslin blev föremål för en särskild studie, tryckt i den av S utgivna Fem stora gustavianer (1944).

Sten Karling har påpekat att S som porträttforskare knöt an till en äldre svensk tradition representerad av bl a Nils Sjöberg, Georg Göthe (bd 17) och Ludvig Looström (bd 24), men att han tillämpade ett mer avancerat stilkritiskt betraktelsesätt i förening med ingående arkivstudier. Dock tycks inte ens S ha undgått att smittas av sin tids rasbiologiska synsätt och det finns i hans skrifter uttalanden om vissa av de avporträtterade, i synnerhet Sigismund, som närmar sig det rasistiska.

1919 blev S intendent vid NM och föreståndare för museets avdelning för slottssamlingar och depositioner. På hösten 1920 reste han som konvalescent efter spanska sjukan till Egypten, en resa som resulterade i en resebok (Egyptisk vinter, 1923) och en egyptisk konsthistoria. Den senare publicerades 1928 som en av volymerna i Bonniers allmänna konsthistoria och fungerade länge som en nyttig handbok. Det var under vistelsen i Egypten som S började skriva ned sina minnen från barndomen.

Richard Bergh (bd 3), S:s första chef vid NM, entusiasmerade hela den dåvarande museigenerationen till stora insatser: ”Vi var hans verktyg ...”, har S sagt om tiden under denne. Efterträdaren Erik Folcker (bd 16) gav i likhet med Bergh sina medarbetare i stort sett fria händer. S:s vana att agera självständigt och inte ta order från någon, bidrog till att det ibland uppstod konflikter med Axel Gauffin (bd 16), överintendent 1925–42, men alla av övergående natur.

Berghs och Ellen Keys konstsociala skrifter låg bakom S:s tidigt väckta strävan att låta konsten nå ut till en större allmänhet. Under 1920-talet anordnade han kulturmässor och utställningar i många svenska landsortsstäder. Erfarenheterna från den tiden gav idén att skapa en större organisation för detta ändamål. 1929 tog S med stöd från olika myndigheter initiativet till Riksförbundet för bildande konst, som han sedan kom att ägna en stor del av sin arbetskraft. Även i tillkomsten av Föreningen Konst i skolan (1947) och Folkrörelsernas konstfrämjande (1947) spelade S en viktig roll och han medverkade flitigt i den till Arbetarnas bildningsförbund knutna tidskriften Studiekamraten.

I sin bok om NM lyfter Per Bjurström fram S:s betydelse för depositionsavdelningens utveckling. S sände ut den ena vandringsutställningen efter den andra och var 1928 i USA för att skaffa sig vidare erfarenheter. Senare kom han att ofta återvända dit. I anslutning till Delawarejubileet 1938 reste S runt i tolv delstater med en utställning och höll i rask takt 300 föreläsningar, något som knappast varit möjligt utan hustrun Gretas hjälp.

S deltog i grundandet och nydanandet av åtskilliga svenska konstmuseer och sammanställde för deras räkning valda depositioner ur NM:s samlingar. Värmlands museum öppnade med en deposition av 250 konstverk från NM som bas. Museet i Helsingborg, en 1870-talsvilla som byggts om efter S:s anvisningar, hade ett föremålsbestånd som till största delen utgjordes av verk från NM. Men S ordnade inte bara med konstverk till museerna utan skrev ibland även de till utställningarna hörande katalogerna.

När chefskapet för NM blev ledigt efter Axel Gauffins avgång 1942 var det många, särskilt i landsorten, som förordade S som efterträdare, men posten gick till Erik Wettergren. 1944 kunde S dock efterträda Osvald Sirén (bd 32) som ansvarig för museets skulptur- och måleriavdelning. Han ansvarade följande år för utställningen Opponenterna, som fyllde nästan hela museet med närmare 600 verk. Samtidigt utkom första delen av S:s stora arbete om Konstnärsförbundet; andra delen kom att dröja till 1965. Utöver att skildra förbundets historia utgör verket en historik över den moderna konstens utveckling. Stor vikt läggs vid förhållandet mellan den konstnärliga och den litterära symbolismen, en fråga som bottnade i ett hos S redan i ungdomen väckt intresse för den franska symbolismen. Arbetet bygger i hög grad på arkivstudier, dels i Konstnärsförbundets eget arkiv, dels i prins Eugens och Pontus Fürstenbergs samlingar. Friluftsmålaren Hugo Birger, som tillhörde Konstnärsförbundet, ägnade S en särskild bok, som kom 1947, och i febr 1948 öppnade NM:s utställning Konstnärsförbundet 1891–1920, som S ansvarat för. Den blev också hans avskedsföreställning på NM; S kallades s å till en personlig professur i konsthistoria vid GH.

Under S:s ledning skapades vid GH en modern konsthistorisk institution efter internationell förebild med bibliotek, bildarkiv, fotoutrustning m m. För museimannen S var det en självklarhet att studenterna skulle ha nära kontakt med originalkonstverken och på hans inrådan köpte högskolan 1952 en villa i Lorensbergskvarteren alldeles intill Konstmuseet, som länge kom att fungera som något av ett hem för studenterna. S var mycket mån om att de skulle få en god, allsidig och stimulerande undervisning, och han ordnade besök i olika estetiska miljöer och privatsamlingar. S:s omtanke om studenterna är omvittnad, kanske bottnande i minnet av sina egna ”förlorade år”, som han kallade skolåren.

Författare

Inga Lena Ångström Grandien

Arkivuppgifter

S:s arkiv (56 vol: tjänstedokument samt genealogiskt material, dagböcker, teckn:ar, fotografier m m) i GUB. –- Brev från S i GUB (till bl a A Boëthius, J V Johansson o A Romdahl), i KB (till bl a N Ahnlund, K Asplund, T Bjurström, H Elmquist o A Ruhe), i LSB (till bl a C M Stenbock), i RA (till bl a R Cederström o V Rydén) o i UUB (till bl a G Paulsson o många till O Dahlgren).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Sveriges städer nu och fordom. Skildringar i ord och bilder. Under medverkan av ett stort antal författare utg av A Roosval. Bd X, Göteborg. Sthlm: Norstedt, [1913–]21. H 1–3/5. ([2], 160 s, ill). [Bd X författat av S S tills m A Ramm, A L Romdahl och A Lilienberg. S har tillsammans med A L skrivit avsnitt III, Den nutida stadsbilden (s 33–71). Även utg separat 1921. Ingår också som ett avsnitt i vol 4 av verket med titel Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län (1921).] – Porträttmålaren Lorens Pasch d.y. Hans liv och konst. [Akad avh Gbg.] Sthlm: Norstedt, 1915. [7], 252 s. [Även utgiven i numrerad (500 exemplar) bokhandelsutgåva med planscher: [7], 252 s, [100] pl-bl, ill.] – Skansen. Albert Sahlins gård i Eslöf. Arkitekt: Museiintendenten Axel Nilsson, Göteborg. Sthlm 1915. (Palmquist). 12 s, ill, fotogr. [Särtr ur: Svenska hem i ord och bilder, årg 3, 1915, s [133]–142, ill, fotogr.] – Gustaf Adolfs torg och rådhuset i Göteborg. En studie över torgbildens historia, utarbetad på uppdrag av beredningen för Gustaf Adolfs torgs ordnande. Gbg 1917. (Gbgs handelstidnings tr). 44 s, ill. – Italienska, nederländska, engelska, franska och svenska konstverk utställda i Nationalmuseum sept. 1917. [Omsl.] Sthlm 1917. (Norstedt). 27 s, [4] pl-bl. ([Nationalmusei utställningskataloger, 3]). [Anon. Tills m A Gauffin.] – Porträttsamlingen i Ericsbergs fideikommiss. Beskrivande katalog. Sthlm: Norstedt, 1917. [15], 69 s, 40 pl-bl, ill. – Utställning af äldre svenska porträtt från tiden 1700–1850 och dräkter. Till förmån för Föreningen de gamlas dag i Konstakademien, november 1917. Under beskydd af H. K. H. kronprinsessan och anordnad på initiativ af tidningen Saisonen. Sthlm 1917. (Nordisk familjeboks tr). [4] s, s 7–82 s, [16] pl-s, [1] pl-bl. [Utställningskatalog. Omsl: Till förmån för Föreningen de gamles dag. Utställning af svenska porträtt från tiden 1700–1850 i Konstakademien.] – Svenska porträtt från tiden 1700–1850 utställda i Konstakademien under november månad 1917. Beskrivande katalog. Sthlm: Norstedt, 1919. xxi, [1], 96, [4] s, L pl-bl, ill. – Egyptisk vinter. Från en resa. Sthlm: Norstedt, 1923. xiv, [1], 274, [1] s, [96] pl-s, ill, fotogr. [Reseskildring.] – Nationalmusei vandringsutställning n:o 2. Svensk konst från 1700-talet. [Omsl:] Västerås: Konstföreningens galleri, 1923. 10 s. (Nationalmusei utställningskataloger, 15[a]). [Tills m E Kjellberg. Förordet (s 3–6) undertecknat av S. Förordet omtryckt i: Sveriges fjärde kulturmässa i Västerås den 15–17 juni 1923, Sthlm 1923, (Kungl. boktr), ([Nationalmusei utställningskataloger, 16]), s 14– 18 (under titeln: Utställning av svensk 1700-talskonst).] – Nationalmuseum som bildningshärd. Sthlm 1923. 15 s, ill. [Särtr ur: Studiekamraten, årg 5, 1923, nr 5, s 1–3; nr 6, s 4–6; nr 7, s 5–8; nr 8/9, s 3–5, ill. Omtr i utvidgat skick i: Nutidsmänniskan och konsten (1948), s 7–38, ill, fotogr.] – Sveriges fjärde kulturmässa i Västerås den 15–17 juni 1923. Sthlm 1923. (Kungl. boktr). 44 s. ([Nationalmusei utställningskataloger, 16]). [Anon. Tills m E Kjellberg.] – Forskningar på platsen för det forna Nya Lödöse (1915–1918). Stadskrönika. Grävningsberättelse. Fyndkatalog. Gbg 1924. (Gbgs litografiska ab). [3], 300 s, iii pl-bl i färg, ill, fotogr. ([Förtitel:] Skrifter utg till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, 5). [Omsl: Göteborgs jubileumspublikation.] – Nationalmusei tredje vandringsutställning. Svensk konst från tiden 1880–1900. 1925–1926. Sthlm 1925. (Kungl. boktr). 48 s, [16] pl-s. (Nationalmusei utställningskataloger, 17). [2. uppl s å. Konstnärsbiografierna (s 13–43) omtryckta i Svenskt måleri 1800 – omkr. 1900, Sthlm 1928, (Nationalmusei utställningskataloger, 28), s 11– 40.] – Till Carl Milles’ 50-årsdag. För Studiekamraten. [Rubr.] Sthlm 1925. (Arbetarnes tr). 8 s. [Omsl: Carl Milles. Särtr ur Studiekamraten (med rubriktiteln), årg 7, 1925, nr 12, s 3–5; nr 13, s 4–6, fotogr. Omtr i något bearbetat skick som Carl Milles i ibid, 17, 1935, s 181–184, 201–204, fotogr.] – E G Folcker, The castle of Gripsholm. Official guide to visitors issued by the National Museum. With plans and illustrations. [New ed.] Sthlm: Norstedt, 1927. 29 s, [5] pl-bl, ill. [1. uppl utkom 1897. Texten i föreliggande uppl reviderad av L Looström och S. Upplagor utgivna 1947 och senare utan medverkan från S.] – Katalog över porträttsamlingen på Gripsholm på Nationalmuseichefens uppdrag utarbetad av S S och E E:son Uggla. Sthlm 1927. (Kungl. boktr). 225 s, [24] pl-s, ill. [Förordet, Porträttsamlingen på Gripsholm (s 3–11) undertecknat av S.] – Nationalmusei fjärde vandringsutställning. Svenska akvareller och lavyrer från tiden 1700–1925. Sthlm 1927. (Kungl. boktr). 34 s, [9] pl-s. (Nationalmusei utställningskataloger, 24). – Egyptens konst. Sthlm: Bonnier, 1928. [6], 274, [1] s, 1 kart-bl, ill. ([Förtitel:] Bonniers allmänna konsthistoria). – Svenskt måleri 1880 – omkr. 1900. Sthlm 1928. (Kungl. boktr). 46 s, [16] pl-s, ill. (Nationalmusei utställningskataloger, 28). [Tills m C Gunne. Katalogen baserad på katalogen för Nationalmuseums tredje vandringsutställning (se 1925 ovan).] – Tjugufem tavlor ur Nationalmusei samlingar. Sthlm: [Nationalmuseum], 1928. 61, [3] s, ill. – I amerikanska konstmuséer. Sthlm 1929. (Centraltr). 63 s, ill. [Särtr ur: Meddelanden från Nationalmuseum, nr 53, Sthlm 1929, s [105]–167 (däri med titel: Reserapport från U.S.A.)] – Från Linnés och Lovisa Ulrikas tid. Kort vägledning för besök i kulturhistorisk utställning anordnad av Kungl. livrustkammaren, Nationalmuseum, Nordiska museet och Statens historiska museum med bidrag från flera andra samlingar i Nordiska museet, Stockholm. April – juni 1930. Sthlm 1930. (Idun). 39, [1] s, ill. [Anon. Tills m E Klein.] – Nationalmusei sjätte vandringsutställning. Carl Wilhelmson. Minnesutställning. Sthlm 1930. (Bröderna Lagerström). 18 s, [8] pl-s, ill. (Nationalmusei utställningskataloger, 34). [Tills m O Antonsson. 3 nya uppl 1930–32.] – Yngre svensk målarkonst. Katalog. 1930–1931. Sthlm 1930. (Norstedt). 27 s. (Vandringsutställning. Riksförbundet för bildande konst, 1). [Företal av S, s 5–18. Det framgår inte om han även sammanställt katalogdelen, s 19–27. Finns även i version utan omslag. 2.–3. uppl 1931.] – Konstmuséet som bildningshärd. Sthlm 1931. (Arbetarnes tr). 15, [1] s, ill. [Särtr ur: Studiekamraten, 13, 1931, s 45–46; 68–69. Omtr som P. M. till en drätselkammare i: Nutidsmänniskan och konsten (1948), s 51–72, ill, fotogr.] – Nationalmusei nionde vandringsutställning. Målarkonst väsentligen från tiden 1875–1900. 1931–1933. Sthlm 1931. (Kungl. boktr). 29 s. (Nationalmusei utställningskataloger, 37). [Tills m O Antonsson. Ny uppl 1932.] – Akvareller och skulpturer av nutida svenska konstnärer. Katalog. 1932–1933. [Verso:] Katalogen red av S S och O Antonson. Företal och biografiska notiser av S S. Sthlm 1932. (Norstedt). 26 s. (Vandringsutställning. Riksförbundet för bildande konst, 2). [2. uppl s å. Ny utg 1933: 20 s.] – Iconographia Gustavi Adolphi. Gustav II Adolf. Samtida porträtt. Utg och beskrivna av S S. Sthlm: Nordisk rotogravyr, 1932. 202 s, ill. – Christian Eriksson. Sthlm: [Bonnier], 1933. 24 s, [32] pl-s, ill. (Bonniers konstböcker). – E G Folcker, Gripsholms slott. Officiell vägledning för besökande. Utgiven genom Nationalmuseum. Med planer och illustrationer. [Verso:] Utarbetad av E G Folcker med senare tillägg av L Looström och S S. [Ny uppl.] Sthlm: Norstedt, 1933. 24 s, [5] pl-bl, ill. [1. uppl utkom 1894. Förmodligen har S S medverkat utan att detta anges redan i 1931 års upplaga, vilket är den första svenska upplaga som trycktes efter den reviderade engelska utgåvan från 1927 (se ovan). Nya uppl 1936 och 1940, den senare 25 s, [5] pl-bl, ill. Upplagor utgivna 1946 och senare saknar medverkan från S.] – Nationalmusei sjunde vandringsutställning. Väsentligen nederländsk målarkonst från 1600-talet. Sthlm 1933. (Kungl. boktr). 27 s. (Nationalmusei utställningskataloger, 40). [Tills m O Antonsson.] – Nationalmusei åttonde vandringsutställning. Målarkonst väsentligen från tiden 1700–1850. 1931–1933. Sthlm 1933. (Kungl. boktr). 29 s. (Nationalmusei utställningskataloger, 41). [Tills m O Antonsson.] – Svensk nutidskonst. Skulptur, måleri och grafik, inköpta för av Kgl. Maj:t beviljat lotterianslag. Katalog. 1933–1936. Sthlm 1933. (Norstedt). 35 s. (Vandringsutställning. Riksförbundet för bildande konst, 4). [Företal av S, s 5–10. Det framgår inte om han även sammanställt katalogdelen, s 11–35. 2. uppl 1934. Ny uppl 1935.] – Isaac Grünewald. Sthlm: [Bonnier], 1934. 40 s, [32] pl-s, ill. (Bonniers konstböcker). – Yngre svensk målarkonst. Sthlm 1934. (Arbetarnes tr). 40 s, ill. [Särtr ur: Studiekamraten, 13, 1931, s 272–276; 325–327; 362–363, ill.] – Ljus och väggar i museer. En diskussionsinledning. [Rubr.] Sthlm 1935. (E Kihlström). 15, [1] s, ill. [Särtr ur: Svenska museer, 1934, Sthlm 1934–35, s 49–64, ill.] – Studiebesök i Nationalmuseum. [Verso:] På Nationalmuseichefens uppdrag sammanfattad av S S och N G Wollin. Sthlm 1936. (Caslon press). 40 s, ill. [En reviderad upplaga av samma skrift från 1940 tycks ha tillkommit utan medverkan från S.] – Dalarna i konsten. Sthlm: Åhlén, 1937. [4], xxv, [273] s, ill (vissa i färg). [Tills m S Lundwall. S har skrivit förordet, s i–xxv.] – Swedish tercentenary art exhibit 1937–1938. Official catalogue. [Verso:] Compiled by S S. Sthlm 1937. (Nordisk rotogravyr). 179 s, ill. – Nutidsmänniskan och konsten. [Omsl.] Sthlm 1939. (Arbetarnes tr). 15 s, fotogr. [Särtr ur: Studiekamraten, 21, 1939, s 243–247, fotogr. Omtr i: Nutidsmänniskan och konsten (1948), s 39–50, ill, fotogr.] – En privat konstsamling. Ur direktör Fritz H. Erikssons samling, Stockholm. Katalog 1939–1940. Sthlm 1939. (Norstedt). 27 s. (Vandringsutställning. Riksförbundet för bildande konst, 16). [Företal av S, Ur en svensk privatsamling, s 5–8. Det framgår inte om han även sammanställt katalogdelen, s 9–15.] – Årets konst från utställningar och ateljéer 1939. Katalog 1939–1940. Sthlm 1939. (Norstedt). 27 s. (Vandringsutställning. Riksförbundet för bildande konst, 17). [Företal av S, Årets konst 1939, s 5–8. Det framgår inte om han även sammanställt katalogdelen, s 9–20.] – En kulturell kommunikationsled. Riksförbundet för bildande konst 10 år. Sthlm 1940. (R Elfström). 14 s, fotogr. [Särtr ur: Svenska stadsförbundets tidskrift, årg 32, 1940, s 439–442.] – Akvareller och gouacher. Katalog 1941–1942. Sthlm 1941. (Norstedt). 22 s. (Vandringsutställning. Riksförbundet för bildande konst, 25). [Företal av S, s 5–11. Det framgår inte om han även sammanställt katalogdelen, s 13–22.] – Årets konst 1941. Måleri, skulptur, teckning. Katalog. 1941–1942. Sthlm 1941. (Norstedt). 23 s. (Vandringsutställning. Riksförbundet för bildande konst, 24). [Företal av S, s 5–7. Det framgår inte om han även sammanställt katalogdelen, s 9–23.] – Akvareller och gouacher. II. Katalog. 1942–1943. Sthlm 1942. (Norstedt). 21 s. (Vandringsutställning. Riksförbundet för bildande konst, 28). [Företal av S, s 5–11. Det framgår inte om han även sammanställt katalogdelen, s 13–21.] – Att se på konst – att förstå konst. Utg: Tidningen Studiekamraten. Sthlm 1942. (Arbetarnes tr). [3] s, s 6–47, ill. [Nya uppl 1943, 45, 48. Särtr ur: Studiekamraten, 21, 1939, s 355–363, ill (med titeln: Att se på konst och att förstå konst). Omtr i ibid, 29, 1947, s 233–242, ill (med samma titel som särtr).] – Carl Fredrik Hill. Ett svenskt konstnärsöde. [Omsl.] Sthlm 1943. (Arbetarnes tr), 15 s, ill. [Ny uppl 1951: Sthlm: Tidningen Studiekamraten, 19 s, ill (särtr ur: Nutidsmänniskan och konsten). Särtr ur: Studiekamraten, 25, 1943, s 59–63, ill. Omtr från: Ibid, 19, 1937, s 62–66, ill. Omtr i: Nutidsmänniskan och konsten (1948), s 193–210, ill.] – Fem stora gustavianer. Utställning till minne av C. G. Pilo, A. Roslin, P. Krafft, d. ä., P. A. Hall, J. E. Rehn som avledo för 150 år sedan. Sthlm 1943. (I Hæggström). 105, [4] s, xxxi pl-s. (Nationalmusei utställningskatalog, 92). [Katalogen redigerad och sammanställd (författad) av S med biträde av B von Malmborg, C Hernmarck och A Sjöblom. 2.–3. uppl s å.] – Den gustavianska konsten. Erinringar till en utställning Fem gustavianer på Nationalmuseum. [Rubr.] Sthlm 1943. (Arbetarnes tr). 23 s, ill, fotogr. [Särtr ur: Studiekamraten, 25, 1943, s 267–274, ill. Omtr som Den gustavianska konsten i: Nutidsmänniskan och konsten (1948), s 85–114, ill.] – Konsten åt folket. [Sthlm:] Riksförbundet för bildande konst, 1945. 7 s. [Särtr: ”Konsten åt folket” (Tiden, årg 37, 1945, s 340–344). Omtr i något bearbetat skick som Konsten åt oss alla i: Nutidsmänniskan och konsten (1948), s 73–84, ill.] – Konstnärsförbundets historia. Sthlm: Bonnier, 1945–65. 2 vol. I, [Omsl:] Till och med 1890. Med företal av Prins Eugen. 1945. [5], 389, [1] s, [128] pl-s, 16 pl-bl i färg, [11] faks-s, ill. [II,] Nationalromantik och radikalism. Konstnärförbundets historia 1891–1920. 1965. [12], 537 s, [128] pl-s, [16] pl-bl i färg, ill. – Opponenterna av 1885. Utställning till sextioårsminnet av det första moderna genombrottet i svensk konst. Nationalmuseum 16 mars–16 maj 1945. Sthlm 1945. (V Pettersson). 138, [1] s, [40] pl-s, ill. (Nationalmusei utställningskatalog, 108). [Katalogen redigerad och sammanställd (författad) av S med bistånd av K Boström.] – Carl Milles. Utg: Tidningen Studiekamraten. Sthlm: Seelig & Co (distr), 1946. 40 s, ill. [Omsl: Carl Milles. En studie. Ny uppl 1949: 46, [2] s, ill (särtr ur: Nutidsmänniskan och konsten). Särtr ur: Studiekamraten, 27, 1945, s 111–116, ill (med titel: Carl Milles 70 år). Omtr i: Nutidsmänniskan och konsten (1948), s 235–[279], ill.] – Gustav III i samtida konst. Utställning till 200-årsminnet av konungens födelse. Nationalmuseum 24 januari–17 februari 1946. Sthlm 1946. (Kungl. boktr). 39 s. (Nationalmusei utställningskatalog, 117[b]). [Katalogen författad av S med biträde av B von Malmborg och M Upmark. Katalogen utan förord utgiven som: Gustav III:s porträtt. Utställning till 200-årsminnet av konungens födelse. Nationalmuseum 24 januari–17 februari 1946. [Omsl.] Sthlm 1946. (Kungl. boktr). 29 s. (Nationalmusei utställningskatalog, 117[a]).] – Hugo Birger. En levnadsteckning. Sthlm: Wahlström & Widstrand, 1947. 347, [2] s, ill. – Isaac Grünewald. Minnesutställning. 1947–1948. Sthlm 1947. (Norstedt). 22 s, [8] pl-s, ill. (Vandringsutställning. Riksförbundet för bildande konst, 50). [Företal av S, Isaac Grünewald. 1889–1946, s 7–18. Det framgår inte om han även sammanställt katalogdelen, s 19–22. Nya uppl 1947–48.] – Stora Kopparbergs bergslags aktiebolags samlingar av porträtt och topografiska bilder. Vägledning red av S S. [Verso:] Utarbetad på uppdrag av Svenska porträttarkivet, Nationalmuseum, genom S S och M Upmark under medverkan av B von Malmborg. Sthlm 1947. (Esselte). 91 s, ill. [Ny uppl 1949: 95, [4] s, ill. 3. uppl 1956: 94, [1] s, ill.] – Den svenska åttiotalskonsten. Utg: Tidningen Studiekamraten. Sthlm: Seelig & Co (distr), 1947. 40 s, ill. [Ny uppl 1950 (särtr ur: Nutidsmänniskan och konsten). Särtr ur: Studiekamraten, 27, 1945, s 261–268, ill. Omtr i: Nutidsmänniskan och konsten (1948), s 115–152, ill.] – Konstnärsförbundet efter 1890. 1948–1949. Sthlm 1948. (Norstedt). 35, [1] s, [8] pl-s, ill. (Vandringsutställning. Riksförbundet för bildande konst, 59). [Företal av S, Konstnärsförbundet 1890–1920, s 3–18. Sannolikt har han sammanställt även katalogdelen, s 19–31.] – Konstnärsförbundet 1891–1920. Februari – mars 1948. [Verso:] Katalogen redigerad [och författad] i samarbete med B Wennberg. Sthlm 1948. (Kungl. boktr). 144, [2] s, [40] pl-s, ill. (Nationalmusei utställningskatalog, 142). [Med bilaga: Tillägg II: 23 s (omfattar katalognummer 646–799).] – Leander Engström. [Omsl.] Sthlm: Tidningen Studiekamraten; Seelig (distr), u å [1948]. 24 s, ill. [Särtr ur: Nutidsmänniskan och konsten (1948), s 211–234, ill. Tidigare publ som: Leander Engström. Till tjugoårsminnet av konstnärens död. För Studiekamraten av S S (Studiekamraten, 29, 1947, s 121–125, ill).] – Nutidsmänniskan och konsten. Utg av tidningen Studiekamraten. Sthlm: Seelig & Co [distr], 1948. 278, [2] s, ill. [Även utg s å som festskrift med inledande essä av R Hoppe, förteckning över S:s skrifter jämte hyllningsförteckning: 39, 278, [2] s, ill. De essäer av S som ingår i boken har samtliga tidigare varit publicerade, främst i Studiekamraten, och redovisas under respektive titel.] – Nationalmusei mästerverk. Med företal av E Wettergren. Sthlm: Bonnier, 1949. [4] s, s 7–280, [1] s, ill. [Övers till engelska: Masterpieces of the Swedish National museum. With a preface by E Wettergren. [Verso:] Translated from the Swedish by W Cameron. Sthlm: Bonnier, 1951. [4] s, s 7–280, [1] s, ill.] – Fem Vasaporträtt ur Axel Oxenstiernas samling. [Omsl.] Gbg: Börjessons konsthandel, 1952. 11 s, ill. [Undert: S S.] – Konstnärsförbundet. Utg: Tidningen Studiekamraten. Sthlm: Seelig & Co (distr), 1952. [2] s, s 5–43, [1] s, ill. [Särtr ur: Nutidsmänniskan och konsten (1948), s 153–192, ill. Tidigare publ som: Konstnärsförbundet. Erinringar till Nationalmuseums stora utställning. För Studiekamraten av S S (Studiekamraten, 30, 1948, s 28–35, ill).] – Axel Erdmann. Konstnären – folkbildningsmannen. Sthlm: Tidningen Studiekamraten; Seelig & Co (distr), 1955. 23, [1] s, ill. [Tills m C Norell. S S har skrivit avsnittet Axel Erdmann – konstnären (s 3–13, ill); C N avsnittet Axel Erdmann – folkbildningsmannen (s 15–24). Bägge artiklarna utgör särtryck ur: Studiekamraten, 36, 1954, s 110–117, ill (vari artikeln av S finns på s 110–113).] – Bonnierska porträttsamlingen på Nedre Manilla. Kortfattad förteckning utarbetad av S S. Sthlm: Bonnier, 1958. 20, [1] s. – Bergsgårdens konstsamlingar. Beskrivande katalog. Sthlm u å [cop S 1967]. (Norstedt). 72, [3] s, [65] pl-s (vissa i färg), ill. – Georg Stoopendaal. [Utg av] Gruppen för Georg Stoopendals minne. [Omsl.] Lund 1968. (Rahms boktr). [8] s, ill. [Rubr: Georg Stoopendal, en sedan länge bortglömd konstnär.] – Georg Stoopendaal, illustratör och reportertecknare, 1866–1953. Minnesutställning. Jönköping: Jönköpings läns museum, [1969]. 21 s, ill. – Konstnären Ragnar Ljungman 1883–1907. Minnesteckning. Utg av Uddevalla stadsfullmäktige. Uddevalla 1970. 79, [1] s, [32] pl-s, ill. – Beträffande särtrycken ur Studiekamraten kan som allmän kommentar göras att även om texten i artikel och särtryck normalt är identiska har särtrycken oftast försetts med ett mer omfattande illustrationsmaterial, vilket i vissa fall även innefattar avbildningar av enskilda konstverk med kommentarer av S S till dessa. Detta gäller bland annat de bägge skrifterna Den gustavianska konsten (1943) och Den svenska åttiotalskonsten (1947). Samma förhållande gentemot tidigare publicering gäller vidare i många fall för de artiklar som tryckts om i samlingsverket Nutidsmänniskan och konsten (1948). Dessa förhållanden har ej noterats ovan, utan en text har bara betraktats som reviderad i det fåtal fall då själva grundtexten ändrats. Beträffande utställningskatalogerna ovan är attribueringen i vissa fall oklar. Detta gäller särskilt katalogerna rörande Riksförbundet för bildande konsts vandringsutställningar (1930, 33, 39–42, 47) där endast uppgift om att S skrivit förorden har kunnat fastslås medan upplysningar saknas om vem som sammanställt katalogdelarna. I brist på uppgifter som talar emot S som ensam upphovsman har dessa kataloger tagits med under egna verk.

Tryckta arbeten (bidrag): Bidrag nämnt i biografitexten ovan: Alexander Roslin. Världsberömd svensk målare (Fem stora gustavianer … Sthlm 1944, s 162–216, [3] pl-bl i färg, ill). [Även red av S, se nedan under utgivit.] – För övriga bidrag av S 1906–48 se B von Malmborg, Förteckning över Sixten Strömboms tryckta skrifter (S, Nutidsmänniskan och konsten, 1948, s 21–30). Kompletteringar och rättelser till Malmborg: Utgrävningar på Nya Lödöse mark sommaren och hösten 1915 (Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift, 1915, Gbg 1916, s [31]–46, ill). – Tavlor på moderna väggar. För Vår bostad (Vår bostad, årg 2, 1925, n:o 6, s 1). – Sveriges femte kulturmässa hålles i Kalmar den 12–16 juni 1926 (Svenskt turistväsen, årg 3, 1926, s 9–12). – Margareta Leijonhufvuds bild på Gripsholm. En porträtthistorisk notis (Festskrift till Hjalmar Wijk den 10 mars 1927 av vänner vid Göteborgs museer, Gbg 1927, s 73–75). – Folkhögskolan och konsten. Inledningsanförande vid mötet i Axvall (Tidskrift för svenska folkhögskolan, årg 8, 1927, s 259–270). – Leander Engström (Västerbotten, 1927, s [77]–89, ill). – Hälsingborgs nya konstmuseum (Svenska stadsförbundets tidskrift, årg 21, 1929, s 501–505, fotogr). – Det svenska konstlivets ekonomi (Skandinaviska museiförbundets möte i Lund och Malmö 31 maj–4 juni 1932. Berättelse över mötet samt referat av förhandlingarna avgiven av det svenska arbetsutskottet, Sthlm: Nordisk rotogravyr, 1932, s 23–28). [Återger S:s föredrag som ett avsnitt i Berättelse över mötet och referat av förhandlingarna, s 4–32.] – Konstintresset (Röster om radio. Intryck och erfarenheter av tio års svensk rundradio, Utg: Radiotjänst, Sthlm: Norstedt, 1934, s 163–164). [Ett av 120 enkätsvar under rubr: Vi – kring högtalaren (s 128–256). Omsl: Röster om radio. Kring högtalare och mikrofon. Radiotjänst, 1925–1935.] – Dalarne i konsten (Dalarna i konsten. Medborgarhusets konsthall, Falun. Invigningsutställning. Katalog, [Verso:] Katalogens red: S Lundwall, Falun: Dalarnas konstförening, 1936, s 3–9). – Ett nytt blad i den svenska konstens historia? (Folket i bild, årg 3, 1936, nr 11, s 2). [Om ett förslag från ecklesiastikministern om konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader.] – Orfevs. För Studiekamraten av S S (Studiekamraten, 18, 1936, s 219, ill). [Om C Milles skulptur framför Sthlms konserthus.] – Vi behöver konsten (Vi behöver konsten. Några ord om samhället och konsten, Sthlm: Riksförbundet för bildande konst, 1945, s 3–6). – Färg och form. Till dess första vandringsutställning (Utställning Färg och form, Sthlm 1946, (Iikatr), s 3–9). [Det framgår inte av S:s förord till katalogen om han även varit ansvarig för att sammanställa verkförteckningen, s 11–15.] – Evald E:son Uggla in memoriam (Svenska museer, 1946, Karlshamn 1947, s 52–54). – Tintoretto, Susanna i badet (Berömda konstverk på Wienutställningen. Radioföredrag 1948, [Sthlm:] Radiotjänst, 1948, ([Förtitel:] Radiobiblioteket, 14), s 11–18, ill). [2. uppl 1949.] – Jan ver Meer van Delft, Målaren och hans modell (Ibid, s 59–68, ill). – Camphuysens målning av Stockholms slott. En presentation (Samfundet S:t Eriks årsbok, 1948, s [9]–16). [Målningen återges på s {17}.] – Konsten åt oss alla. För Studiekamraten av S S (Studiekamraten, 30, 1948, s 73–77, ill). – Elias Brenner i unga år (Nordisk numismatisk årsskrift, 1947, Sthlm 1949, s 176–177). [Om en porträttbild av M Dahl från 1680.] – Govert Camphuysen: Stockholm slott 1661 (Stockholmsminnen i Stadsmuseet, [Verso:] Utg under red av O Byström och T O:son Nordberg, Sthlm: Nordisk rotogravyr, 1950, s 41–46). – Kring några 1600-tals porträtt (Svenska turistföreningens årsskrift, 1950, s 267–277, ill). [Tema: 1600-talet.] – För och emot estetisk fostran (Skola och samhälle, årg 32, 1951, s 107–115). – Nya Lödöse-konturen på David Lydinghielms karta av 1677 (Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift, 1949/50, Gbg 1952, s [68]–71). [Uppsatsen ingick i en samling Göteborgsstudier, tillägnade S Roth den 28 mars 1950, och överlämnades som manuskript.] – En porträtthistorisk kuriositet (Årstryck, Göteborgs museum, 1951/52, Gbg 1952, s 114–115). [Om en skruvdaler från 1632.] – A Flemish painter at the Swedish court, 1561 (Actes du XVIIme Congrès international d’histoire de l’art, Amsterdam, 23–31 Juillet 1952, La Haye: Imprimerie Nationale des Pays-Bas, 1955, s [361]–364, ill). [Om ett porträtt av Erik XIV av S van der Meulen.] – Liljevalchs konsthall 40 år. En märklig minnesutställning. För Studiekamraten av S S (Studiekamraten, 38, 1956, s 142–145, ill). – Åtta Grünewaldporträtt (Grünewald. En portfölj med åtta porträtt, Sthlm: JB-förl, u å [1959], [4] s). [Portföljen består av åtta lösa planschblad (porträtt av I Grünewald) samt ett texthäfte (av S).] – Ett tack från konstbildningsfronten (Studiekamraten, 41, 1959, s 204–205). [Om I Dahlberg och S:s samarbete med honom.] – Kritikernas val. Måleri, skulptur, grafik, valda av S S m fl. [Katalogen red av S Johansson.] Sthlm 1962. (Björkmans Eftr). 16 s. (Vandringsutställning. Riksförbundet för bildande konst, 237). [S redogör för sitt urval av konstverk som ägs eller har ägts av honom på s 5–6 (totalt 14 nummer.] – Han sökte en källa… Till minnet av P. L. Orgård (Hälsingerunor, 1967, s 158–160). – Göteborgs minnesutställning 1923 (Göteborg förr och nu, 6, 1970, s 9–25, ill, fotogr).

Redigerat: Femte svenska kulturmässan, Kalmar 12–16 juni 1926. Program och kataloger. [Omsl.] U o u å. 94 s. (Nationalmusei [utställnings]kataloger, 22). [Anon.] – Svenskt måleri. Realism och stämningskonst. Katalog 1935–1936. [Verso:] Katalogen red av S S och G Valby. Biografiska notiser av G Valby och F Holmér. Sthlm 1935. (Kungl. boktr). 25 s. (Vandringsutställning. Riksförbundet för bildande konst, 7). [2. uppl 1936.] – Konstmuseet i Ystad. Skulptur- och målningssamlingarna. Beskrivande katalog. 1936. Ystad 1936. (Aurora). xv, 106 s. [Tills m F Holmér. Företalet (s iii–xiii) är undertecknat av S.] – Modernt svenskt måleri. Urval ur aktuella strömningar. Katalog 1935–1936. [Verso:] Katalogen red av S S och G Valby. Biografiska notiser av F Holmér. Sthlm 1936. (Kungl. boktr). 28 s. (Vandringsutställning. Riksförbundet för bildande konst, 8). [2. uppl s å. Existerar även i en version som enbart består av katalogdelen: Sthlm 1935, (Norstedt), 8 s. 3. uppl 1937 (7, [1] s) med undertitel 1935–37. 4. uppl 1938 (7 s) med undertitel 1935–38.] – Gripsholm. Slottet och dess samlingar 1537–1937. Utgiven av Föreningen för Gripsholmsjubileet 1937. Sthlm: Nordisk rotogravyr, 1937. 145 s, [96] pl-s, ill. [Även i numrerad bibliofilupplaga: 238 s, ill. Med bidrag av S: Porträttsamlingen på Gripsholm (s [125]–145, [32] pl-s, ill).] – Västsvenskt måleri. Katalog 1937. [Verso:] Katalogen red av S S och G Valby. Biografiska notiser av S Lundwall och G Valby. Sthlm 1937. (Kungl. boktr). 20 s. (Vandringsutställning. Riksförbundet för bildande konst, 9).

Utgivit: Index över svenska porträtt 1500–1850 i Svenska porträttarkivets samlingar. På uppdrag av stiftelsens arbetsutskott och Nationalmusei chef utg av S S. Sthlm: Nordisk rotogravyr, 1935–43. Bd I–III. [Omsl bd I–II: Svenska porträttarkivet, d I–II. D III endast med titel: Index över svenska porträtt, bd III.] Bd I. Medarbetare: B von Malmborg. Redaktionssekreterare: M Upmark-Landegren. 1935. xxvi, [1], 456 s, [11] pl-bl, [96] pl-s, ill. Bd II. Medarbetare: E E:son Uggla, B von Malmborg och L Sandberg. Redaktionssekreterare: M Upmark-Landegren. 1939. xvii, [1] s, s 457–968, [16] pl-bl, [96] pl-s, ill. Bd III, Svenska kungliga porträtt i Svenska porträttarkivets samlingar. Medarbetare: B von Malmborg. Redaktionssekreterare: M Upmark-Landegren. D I, Gustav I–Karl XII. 1943. xviii, [1], 396 s, [156] pl-s, ill. [Någon d II utkom ej.] – Fem stora gustavianer. Studier från Nationalmusei utställning hösten 1943. Med företal av E Wettergren utg av S S. Författare: K Asplund m fl. Sthlm: Norstedt, 1944. 296, [1] s, [8] pl-bl i färg, ill. [Även med bidrag av S, se inledningen av bidrag ovan.]

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 13 febr 1948, nr 47a, o 26 aug 1948, nr 2, RA.

P Bjurström, NM 1792–1992 (1992); GHM 1942–1954, ed N Sandberg (1957); S Karling, S S död: storverk i sv porträttforskn (SvD 7 april 1983); SMoK; S S död: skapade SPA: förde ut konsten till folket (DN 7 april 1983); M-B Wadell, S S in memoriam: levde intensivt med o för sina studenter (DN 11 april 1983); L E Åström, S S 70 år (SvD 22 maj 1958). – Art om S i DN 22 maj 1963.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sixten G M Strömbom, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34598, Svenskt biografiskt lexikon (art av Inga Lena Ångström Grandien), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34598
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sixten G M Strömbom, urn:sbl:34598, Svenskt biografiskt lexikon (art av Inga Lena Ångström Grandien), hämtad 2024-04-20.