Meriter

1. Herman Napoleon Almkvist, f. 28 apr. 1839 i Stockholm, d. 30 sept. 1904 i Uppsala. Föräldrar: stadskassören Per Johan Almqvist och Fredrika Vilhelmina Holmström. Genomgick Maria h. lärdomsskola och gymnasium i Stockholm; student i Uppsala 20 maj 1856; fil. kand. 30 maj 1864; disp. 22 maj 1866; fil. doktor 1 juni s. å.; studerade vt. 1867 vid College de France, Ecole des langues, orientales vivantes och Sorbonne i Paris och läsåret 1869–70 vid universitetet i Leipzig; företog aug. 1875–aug. 1878 en vetenskaplig forskningsresa till Ungern, Turkiet,. Syrien, Palestina, Egypten, Nubien och Sudan. Docent i arabiska språket vid Uppsala universitet 19 juni 1866; uppfördes i andra förslagsrummet till professuren i semitiska språk 27 jan. 1876; förordnades 2 maj 1879 att mot särskilt arvode meddela offentlig undervisning i utomeuropeiska språk och föreläste därefter persiska och turkiska; e. o. professor i jämförande språkforskning vid Uppsala universitet 17 dec. 1880; ord. professor i semitiska språk därstädes 10 mars 1892; erhöll avsked med pension 29 apr. 1904. LHVS 1890; RNO 1892; var därjämte ledamot av ett flertal in- och utländska lärda sällskap; svenska regeringens och Uppsala universitets ombud samt v. president i sektionen för semitiska språk vid tionde internationella orientalistkongressen i Genève 1894.

Gift 9 dec. 1881 med Emeli Sofia Axelson, f. 27 mars 1857, dotter till handlanden i Filipstad Nils Gustav Axelson.

Biografi

Utrustad med ovanlig språklig begåvning, utvecklade A. en synnerligen omfattande författarverksamhet, som vittnar om en utomordentlig mångsidighet. Det livliga intresse, med vilket han fördjupade sig i studiet av de mest olikartade spörsmål, vållade emellertid, att han splittrade sina krafter, och hans rent vetenskapliga författarskap på det semitiska området blev därför icke så betydande, som man kunnat vänta. Bland de semitiska språken var arabiskan i främsta rummet föremål för hans intresse; dock voro hans egna bidrag till den arabiska filologins utveckling icke synnerligen talrika, och hans viktigaste arbete på detta område, »Kleine beiträge zur lexikographie des vulgärarabischen», blev aldrig fullständigt utgivet av honom själv. Det var på det hamitiska området, som A. förvärvade sin största vetenskapliga berömmelse, och hans omfattande arbete om bischärispråket, grundat på detaljerade undersökningar å ort och ställe, måste räknas till de förnämsta verk, som den afrikanska språkforskningen kan uppvisa. Under sin vistelse i Afrika studerade han även de olika nubiska dialekterna, men innan han fick tillfälle att bearbeta sina rika samlingar, utkommo ungefär samtidigt två mycket förtjänstfulla arbeten i nubisk grammatik av andra författare, och detta torde hava varit den närmaste anledningen, varför A. själv aldrig kom att publicera sina nubiska studier, vilka först efter hans död fullständigt utgivits. Som professor vid Uppsala universitet utvidgade han betydligt gränserna för det semitiska språkstudiet, och framför allt är det hans förtjänst, att arabiskan kommit till sin fulla rätt och att även assyriologin upptagits på programmet för den akademiska undervisningen. Hans förmåga att bibringa sina elever säkerhet i den semitiska grammatiken var förundransvärd, och som lärare på det mera elementära stadiet torde han hava varit så gott som oöverträffad; däremot utövade han aldrig något egentligt inflytande på sina lärjungars vetenskapliga författarverksamhet. Utpräglat frisinnad till hela sin åskådning, hyste A. alltid det livligaste intresse för dagens brännande frågor och deltog ofta i de offentliga diskussioner, som på 1880- och 1890-talet voro så vanliga i Uppsala.

Författare

K. V. Zetterstéen.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ibn Batutahs resa genom Maghrib. Upps. 1866. XV 80 s. (Gradualavh.; även i UUÅ.) — Hebreiska grammatikens hufvud reglor med åtföljande conjugations- och declinationstabeller af J. C. Lindberg. 4:e uppl., öfversedd och tillökt. Upps. 1866. (6), 97, (38) s. 5:e uppl. Upps. 1873. 132 s. — Hebreisk läsebok med anmärkningar och ordregister af O. F. Tullberg. 2: a uppl., omarb. och tillökt. Upps. 1869. VI, 64, 166 s. — Svenskt språk och rättstafning (Svensk tidskr., 1870, s. 489—524; undert.: —v—). — Den semitiska språkstammens pronomen. Bidrag till en jämförande semitisk grammatik. 1*. Inledning, om det jämförande studiet af de semitiska språken och deras förhållande till de ariska och hamitiska. Upps. 1875. 111 s. (UUÅ.) — Persiska texter i urskrift och omskrift af —k—. Upps. 1879. 23 s. (Autografi.) — Om det sanskritiska a h a m. Upps. 1879. 18 s. (UUÅ; provföreläsning.) — Table des matiéres du [arabisk skrift] par Sid Mohammed Bin Abd-el-Kadir. Traduite de l'arabe avec un resumé succinct par —K—. Upps. 1879. 23 s. (Tr. i 10 ex.) — Die Bischäri-Sprache tu-Bedäwie in Nordost-Afrika beschreibend und vergleichend dargestellt. Bd 1— 2. Upps. 1881, 85. 4: o V, 302; V, 114 s. (Nova acta reg. societ. scient. Upsaliensis, Ser. 3, Vol. 11, 13.) -- Nordostafrika och dess folk i våra dagar (Ymer, Årg. 5, 1885, s. 15—37, 57—70 +. 2 kartor). — Koranen. Muhammedanernas bibel. Sthm 1888. 29 s. 3: e uppl., genomsedd af K. V. Zetterstéen. Sthm 1906. 34 s. (Studentfören. Verdandis småskrifter, 3.) — Kleine Beiträge zur Lexikographie des Vulgärarabischen. 1 (Actes du-8:e congrés des orientalistes, Leiden 1891, s. 261—469; även sep. 211 s.) — Mechilta Bo, Pesachtraktaten. Med parallelställen ock förklarande noter översatt. Lund 1892. II, 147 s. — Mechilta Bo, Pesachtraktaten. Med textkritiska noter, parallelställen ur Tälmud ock Midrasch samt inledning ock glossar... utg. Lund 1892. XVI, 158, 128 s. (Skrifter utg. af K. human, vetensk.-samf. i Upsala, Bd 2: 3.) — De semitiska folken. En kulturhistorisk skizz (Nord. tidskr., 1893, s. 213—235). — Israels älsta historia från den kritiska forskningens ståndpunkt. Upps. 1893. 27 s.  (Sommarkurserna i Upsala 1893. Grundlinjer till föreläsningar.) — Ein tiirkisches Dragoman-Diplom aus dem vorigen Jahrhundert in Faksimile herausg. und iibers. Upps. 1894. Jämte: Nachträgliche Bemerkungen. Upps. 1895. 16 s., 1 pl. (Skrifter utg. af K. human, vetensk.-samf. i Upsala, Bd 3: 2.) — Ein samaritanischer Brief an König Oscar, in Faksimile herausg. und iibers. Mit einer Schrifttafel von J. Euting. Upps. 1897. 10 s., 2 pl. (Ibid., Bd 5: 2.) — Den semitiska språkforskningens strid mot gällande dogm. Föredrag samt tal till promovendi d. 29 maj 1903. Utg. av D. W Myhrman. Sthm 1905. 23 s. (Studentfören. Verdandis småskrifter, 133.) — Nubische Studien im Sudan 1877—78. Aus dem Nachlass Prof. Herman Almkvisfs herausg. von K. V. Zetterstéen. Upps. 1911. 4: o XXXVIII, 281 s. — Bokst. O, P, Q i Engelsk-svensk ordbok, utg. av L. G. Nilsson, P. F. Widmark och A. Z. Collin, Sthm 1875; avdeln. Arabisk filologi och Ural-altaisk (turkisk) filologi i Sveriges offentliga bibliotek, Accessionskatalog, för åren 1889 och 1890 (även utg. i särtr.); översättningar huvudsakligen från ryska, däribland elva band av Turgenjev; recensioner av språkvet. arbeten i Nord. revy, Finsk tidskr., Athensum m. fl. tidskr. samt mer än 400 artiklar i Nord. familjebok (1: a uppl. jämte suppl. och 2: a uppl., Bd 1—2). Handskrift: Lexikografiska samlingar, innehållande Kleine Beiträge zur Lexikographie des Vulgärarabischen, av K. V. Zetterstéen).

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 10 mars 1892 (meritförteckn.); rektors inbjudningsskrift till A:s professorsinstallation 9 apr. 1892; Ups. univs matrikel 1896; K. V. Zetterstéen, Herman Almkvist. (Nord. univ.-tidskr Arg. 5, 1904).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Herman N Almkvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5684, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. V. Zetterstéen.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5684
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Herman N Almkvist, urn:sbl:5684, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. V. Zetterstéen.), hämtad 2024-04-24.