Meriter

1. Johan Andersson, f.29 sept. 1820 i Ödestugu socken, d 14 juni 1894 i Växjö. Föräldrar: komministern, sedermera kyrkoherden i Åkers pastorat av Växjö stift Andreas Andersson och Eva Sofia Svalander. Efter studier i Jönköping och Växjö student i Lund 3 okt. 1838; disp. 20 dec. s. å. (Öfningsbok uti fornnordiska språket, d. 6, pres. S. Bring); filol. kand. 12 juni 1841; fil. kand. 4 juni 1844; disp. 18 juni s.å. (Prof på öfversättningar från Torquato Tasso, d. 4, pres. K. A. Hagberg); fil. magister 22 juni s. å.; idkade studier vid Berlins universitet 1845; företog med offentligt understöd en utrikes resa för att inhämta kännedom om undervisningen vid de högre skolorna i Danmark, Preussen och några andra tyska stater sommaren 1861. V. kollega vid Jönköpings h. lärdomsskola vt. 1845; lärare i främmande levande språk vid Växjö gymnasium 29 maj 1846; upprätthöll även lektoratet i historia vid samma läroverk vt. 1848 och i filosofi ht. 1848 och vt. 1849; konstituerades till lektor i filosofi därstädes 23 maj 1849 samt erhöll fullmakt å samma tjänst 24 nov. 1858; rektor vid Växjö h. elementarläroverk 31 aug. 1853–vt. 1863; avlade präst- och pastoralexamen 29 juli 1857; prästvigd 31 juli s. å.; kyrkoherde i Gränna 5 dec. 1862; inspektor vid Gränna pedagogi 9 jan. 1864; censor vid mogenhetsexamina 1865–79; prost över egen församling 20 juni 1867; prästerligt ombud vid kyrkomötena 1868, 1873 och 1878; kontraktsprost i Vista kontrakt 12 nov. 1873; biskop över Växjö stift 6 sept. 1879. LNO 1863; teol. doktor vid jubelfesten i Uppsala 6 sept. 1877; KNO 1880; KmstkNO 1889.

Gift 19 juni 1850 med Elisabet Maria Lindfors, f. 31 mars 1827, d 12 maj 1910, dotter till professorn vid Lunds universitet Anders Otto Lindfors.

Biografi

Under sin studenttid hade A. gjort sig känd för mångsidiga och djupa intressen. Då han efter fullbordade studier återvänt från sin Tysklandsresa 1845 och som en frukt av denna utgivit sin undersökning över den nya kyrkoreformationen i Tyskland, erbjöds honom docentur i teologi av Reuterdahl och i estetik av Hagberg. Han föredrog dock att ägna sig åt skolans tjänst. Som lektor blev han även en verksam och inflytelserik ledamot av Växjö domkapitel. Av sina kamrater valdes han till rektor år 1853, och då efter 1856 års läroverksreform en reorganisationsperiod under brydsamma förhållanden förestod, fick han av K. M:t förordnande till samma post 1857. I skolan gjorde han sig känd för sin stora organisationsförmåga och sin stränga disciplin men ock för stor duglighet som undervisare. Hur stort anseende han åtnjöt som skolman, visas därav, att han, den förste ickeakademiske lärare, under flera år fick tjänstgöra som censor vid mogenhetsprövningarna. Talrika kommunala och andra förtroendeuppdrag kommo honom även till del. Sedan A. 1857 låtit prästviga sig, gick han snart över till prästerlig tjänst. 1862 valdes han till kyrkoherde i Gränna och tillträdde pastoratet 1863. De högkyrkliga synpunkterna fingo i honom en kraftig taleman. Vid kyrkomötet, i vilket han från dess inrättande hade plats, till en början som prästerligt ombud, blev han genast insatt i kyrkolagsutskottet. Ett resultat av hans verksamhet häri kan nämnas. Vid kyrkomötet 1878 framställde han yrkande, att om ett konsistoriellt pastorat finge rätt att å frågodagen kalla fjärde provpredikant, utnämningsrätten för den gången skulle tillfalla konnngen, en bestämmelse, som sedan upptogs i 1883 års prästvalslag. Som stiftschef har A. väl icke satt så många eller djupa. spår. Mest var han kanske känd som vitterlekare. Hans originalarbeten voro dock varken många eller betydande. Hans »Ångbåtsfärder kring Wettern» förtjäna nämnas, emedan han däri bland utvikningar i Jean Pauls stil inflätat några minnen från sin barndomstid i Jönköping. Företrädesvis är emellertid hans nämn knutet vid översättningen av Goethes dramatiska arbeten, särskilt »Fausts» första del, som för sin tid var god, fast den naturligtvis sedan överträffats av Viktor Rydbergs. Tolkningen av Tasso var fullbordad, då hertigens av Östergötland översättning utkom. Hans vittra och kyrkliga intressen i förening drevo honom slutligen till hans sista arbete, granskningen av psalmbokskommitténs förslag.

Författare

Bert Möller.

Arkivuppgifter

En del av A:s brevsamling förvaras i Växjö stiftsbibliotek. Hans övriga skriftliga kvarlåtenskap, däribland manuskript till den ovannämnda Tasso-översättningen och början av en tolkning av »Ifigenia», befinner sig i släktens ägo.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Öfningar att formera våra pennor af Tvenne bröder. Jönköping 1843. VI, 94 s. (Anon.; tills, med Anders Anderson.) — Ångbåtsfärder kring Wettern. Pennteckningar på fri hand. Jönköping 1844. 118 s. (Anon.) — Upplysningar rörande den nya kyrkoreformationen i Tyskland. Lund 1845. (6), 125 s. (S. 49—125 upptagas av översättningar av smärre skrifter av J. Ronge och J. Czerski.) — De arte et studio philosophias meditationes. Växjö 1849. 12 s. — Tal vid den fest som Wexjö läroverk firade med anledning af H. K. H. kronprinsens höga förmälning med H. K. H. prinsessan af Nederländerna hållet på Wexjö gymnasium d. 4 sept. 1850. Växjö 1850. 27 s. — Några korta antydningar om filosofiens betydelse för menskliga kulturen i allmänhet (Årsberättelse om läroverket i Wexjö 1855—56, s. 3—11). — Tal vid .. . Christopher Isac Heurlins jordfästning i Wexiö domkyrka d. 27 mars 1860. Sthm 1860. 22 s. — Reseberättelse afgifven till Kongl. Maj: ts ecklesiastik-departementet. Växjö 1862. 134 s. (Bil. till' Årsberättelse om Wexjö högre elementar-Iäroverk 1861—62.) — Om det själavårdande sjukbesöket. Växjö 1874. 109 s. (Prästmötesavh. vid prästmötet i Växjö 1874). — Tal vid domprostinnan Augusta Carolina Wetters jordfästning i Wexiö domkyrka d. 17 juli 1879. Växjö 1879. 14 s: — Till vördiga presterskapet i Wexiö stift. (Herdabrev i Wexiö dom-kapitels cirkulär år 1879, N:o 10, s. 41—51.) — Predikan vid kyrkomötets början d. 4 sept. 1883. Växjö 1883. 16 s. — Två tal hållna i Jönköping. Växjö 1888. 35 s. — Granskning af psalmboks-komiténs förslag till reviderad psalmbok för swenska kyrkan. Lund 1892. 192 s. — Föredrag, tal och ämbetsberättelser vid prästmötena i Växjö 1874, 1881 och 1887 samt åtskilliga vittra och litterära bidrag till Studier, kritiker och notiser och andra tidningar. Utgivit: Årsberättelser och program för läroverket i Växjö läsåren 1853—63. översatt: Göthe's Dramatiska arbeten. 1. Faust. Sthm 1853. 192 s. 2: a förb. uppl. Sthm 1854. 2. Götz von Berlichingen. Stella. [Med ett bihang om Götz von Berlichingen.] Sthm 1854. 166, 18 s. 3. Egmont, Clavigo. Syskonen. Sthm 1855. 168 s. — S e i övrigt: M. J. W. Scheutz, Biogr. anteckningar om lektorer vid Wexiö läroverk, 2 (1880), och Inbjudning till filosofie doktorspromotion i Lund 1894.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 6 sept. 1879; A. H. Lundin, Småländska nationen i Lund (1882); J. A. Sundelin, Minnestal vid prestmötet i Wexiö 1896. — Se i övrigt: Nekrologer i Ny illustr. tidn. 1894, Smålandsposten 15 juni 1894 och Nya Wexiöbladet 16 juni 1894.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Andersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5802, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bert Möller.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5802
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Andersson, urn:sbl:5802, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bert Möller.), hämtad 2024-04-19.