Meriter

4 af Sheldon, Francis, före adl Sheldon, son till S 3, f 29 juni, dp 1 juli 1755 i Karlskrona, Amiralitetsförs, d 7 maj 1817 i Stiilm, Ad Fredr. Intagen i timmermansrullan vid örlogsvarvet i Karlskrona 62, elev vid kadettskolan 70–73, lärling i skeppsbyggen o kvartersman, extra underskeppsbyggmästare 11 febr 75, ord 31 aug 78, allt i Karlskrona, företog uti studieresa 81-84, bitr (vice) skeppsbyggmästare vid Arméns flottas stockholmseskader 9 maj 85, skeppsbyggmästare (major vid örlogsflottans konstruktionsstat) där 9 dec 90, åter i Karlskrona 94, chef för örlogsflottans konstruktionsdep där april 95, uppförd på flottornas konstruktionsstat från 98, överstelöjtn på denna stat 16 nov 99, förflyttad till flottornas konstruktionskontor i Sthlm 10 sept 00, sekundchef för flottornas konstruktionsstat där från 4 aug 14, tituläröverste 7 dec 14, adl 11 febr 17. – LPS 88, LÖS 98, LFrKA 02, LKrVA 15. – Ogift.

Biografi

S var tidigt bestämd att bli skeppsbyggare och han utbildades under fadern Gilbert S (S 3) samtidigt som han fick utbildning vid kadettskolan i Karlskrona. När den äldre brodern underskeppsbyggmästaren Carl S (1739–76) avled, blev S faderns återstående hopp om en sheldonsk succession inom skeppsbyggeriet. Han visade sig vid unga år ha både praktisk och teoretisk begåvning och god förmåga att hävda sig i tal och skrift. S blev engagerad i faderns slutstrid om rätten att få bygga linjeskepp enligt egna ritningar. Varvsamiralen C Tersmeden och S:s far kom överens om att den senare skulle uppge sig förhindrad av sjukdom och låta S föra familjens talan inför den certdeputation som under hertig Karls ledning våren 1780 skulle fatta beslut om flottans framtida fartygstyper. I denna kommitté, där en rad av den gustavianska regimens ledande personer ingick, kom den 24-årige S att gå i polemik med F H af Chapman (bd 8) och argumentera för de sheldonska konstruktionerna. Detta hade ingen effekt men inget tyder på att det skadade S:s karriär.

af Chapman visade sig efter sitt "maktövertagande" i Karlskrona 1780–81 påtagligt intresserad av att utjämna gamla motsättningar samt att bygga upp en samman- hållen kader av välutbildade skeppsbyggare. S drog nytta av detta. 1781–84 kunde han genomföra en längre utländsk studieresa med stöd av ett stipendium. Äter i Sverige kommenderades han till Sthlms station för att biträda den åldrande galärbyggmästaren J Acrell i ledningen av den tekniska verksamheten och fem år senare efterträdde han denne. Hans erfarenheter vidgades därmed till att omfatta den allt viktigare skärgårdsflottan, och han lade ned stor energi på dess utrustning och utökande under det svensk-ryska kriget 1788–90. 1794 återgick S till Karlskronavarvet och året därpå blev han chef för konstruktionsdepartementet, dvs han fortsatte faderns och farfaderns arbetsuppgifter att leda nybyggnader och reparationer.

af Chapmans insatser och prestige liksom den pågående samhällsförändringen hade under 1700-talets slut förstärkt skeppsbyggmästarnas sociala status. Från 1793 formaliserades detta genom att de blev konstruktionsofficerare. En grupp hantverksmästare som sedan länge utgjort en oumbärlig teknisk elit tilldelades nu den traditionellt och formellt prestigefyllda rollen som officer. Fram till 1810-talet var S, af Chapmans systerson och medarbetare L Nordenbjelke (bd 27) och den av af Chapman utbildade F L af Klinteberg (bd 21), de ledande inom denna kår. Det är signifikant för dess höga status att alla tre adlades. Från 1800 inrättades ett centralt konstruktionskontor i Sthlm för att leda kåren och flottans tekniska verksamhet. När Förvaltningen för sjöärendena bildades 1803 som flottans centrala överstyrelse inordnades kontoret i denna.

Chef (formellt sekundchef) för konstruktionsstaten (konstruktionskåren) blev Nordenbjelke. S kommenderades emellertid i sept 1800 till Sthlm för att biträda honom. Placeringen av flottans i rang främsta konstruktionsofficerare på samma tjänsteställe är anmärkningsvärd men synes ha varit betingad av att Nordenbjelkes hälsa inte var den bästa. S blev i mycket den drivande kraften i verksamheten och han efterträdde sin chef vid dennes död 1814. Bland de uppgifter konstruktionskontoret hade var att förvara ritningar, modeller och teknisk dokumentation om flottans fartyg, vilket innebar att huvuddelarna av släkterna Sheldons och af Chapmans samlingar förenades i dess vård. Nordenbjelke och S ägnade mycken tid åt att driva den nya konstruktionskårens intressen: löner, pensioner, rangfrågor och chefens ställning inom Förvaltningen av sjöärendena. 1816 lyckades S, trots motstånd från förvaltningens chef, amiral V v Stedingk, få K M:t att bevilja kontorets chef rätt att själv föredra ärenden vid förvaltningens plenarsammanträden, ytterligare ett steg i uppvärderingen av konstruktionskårens status.

S:s insatser ter sig till skillnad från hans förfäders något konturlösa eftersom hans namn inte är knutet till några betydande fartygskonstruktioner. Han hade emellertid goda förutsättningar för den ledande roll han fick genom att företräda en väl avvägd kombination av teori och praktik samt lång erfarenhet av flottans två huvudkomponenter, segelfartyg och roddfartyg. Hans förmåga att uttrycka sig tydligt och koncist i skrift torde även ha varit verkningsfull i en byråkratisk miljö. Inom flottans centrala förvaltning hade han under dessa år att handlägga en mängd ärenden som sammanhängde med Sveriges deltagande i Napoleonkrigen, vilket krävde omfattande sjömilitära rustningar, nybyggnation av roddkrigsfartyg och förhyrning av privata fartyg.

Det nära och synbarligen konfliktfria samarbete som rådde mellan af Chapmans systerson och S 3:s son är intressant. De båda släkterna hade i grunden haft mycket gemensamt i synen på hur linjeflottans teknik borde utformas, och när af Chapman efter krigserfarenheterna 1788-90 började konstruera mer konventionella linjeskepp än tidigare fanns inget kvar att strida om. De nya konstruktionerna representerade flottans samlade erfarenheter och af Chapmans mognande teori, och S gjorde inga försök att föra fram kritik eller egna konstruktioner som alternativ. Inget tyder på att det berodde på resignation – den unge S hade visat förmåga att opponera sig. Flottans teknik hade övergått från att vara släktanknuten till att bli institutionell och baserad på en generell och internationellt sett avancerad teori. S förefaller ha varit nöjd med att från en ledande befattning förvalta detta institutionella arv och föra det vidare till yngre generationer. De nya konstruktionsofficerarna skolades in i hur linjeskepp, fregatter och roddkrigsfartyg skulle byggas samt i skeppsbyggarnas övriga traditionella roller som arbetsledare på varv och skogsinventerare. Byråkratisk ordning och stabilitet blev förhärskande.

Sett mot bakgrunden av de gångna årtiondenas uppslitande strider och de många motsättningar och ofta förödmjukande konflikter som S:s förfäder fått utstå gentemot flottans officerare var det en stor förändring, och S var en central aktör i framväxten av denna konsensus. Han var därmed en mycket betydelsefull gestalt i den utveckling som ledde till att den sv flottans teknik blev nästan oförändrad från omkring 1790 till ångans och järnets genombrott efter 1800-talets mitt.

Författare

Jan Glete

Arkivuppgifter

Brev från S i RA (bl a i M 1684 o 1790).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En ny sorts slussportar, eller damm--sättning med 2:ne stora portar, att öpna och sluta, såsom enkel sluss, uti en fri ström. Beskrifne (VAH, 1811, Sthlm, s 68-72, 1 vikt pl-bl). - Åminnelse-tal öfver öfversten, sekund-chefen för flottornes construc-tions-corps... Lars Nordenbjelke; af... F S. Vid dess inträde i Akad. den 13 nov. 1815 (Tal, hållne i Kongl. krigsvettenskapsakademien, åren 1811, 1812, 1813 och 1815, Sthlm 1816, s 141-159; även sep, 1816, 20 s).

Källor och litteratur

Källor o litt (utom a a:n under släktarts Källor o litt, Allmänt, även): M 1744, 1813, 1837 samt ÄK 297 (1780 års kommission om fartygscerter), RA. Amiralitetskoll: Överskeppsbyggmästaren o Förvaltn av sjöärendena: K Flottornas konstruktionskontor, KrA.

Amiralitetskolks hist, 3, 1803-1877 (1977); G Halldin, Skeppsbyggmästare, mariningenjörer: kring ett jubileum 1948 (1948); J H Kreüger, Åminnelse-tal ... öfver ... F S (Tal hållne i RrVA..., 1817 o 1818, 1819).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Francis Sheldon, af, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5887, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Glete), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5887
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Francis Sheldon, af, urn:sbl:5887, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Glete), hämtad 2024-04-24.