Meriter

Rydelius, Andreas, dp 24 okt 1671 i Linköping, d 1 maj 1738 i Osby, Krist. Föräldrar: kontraktsprosten Johannes R o Katarina Horneer. Elev i Linköpings skola o gymn, inskr vid UU 12 okt 89, informator hos J Bilberg (bd 4) i Örebro 93, flyttade till Sthlm 95, informator hos C H Grönhagen (bd 17, s 380) o kamreraren J Ruuth där, flyttade till Lund 99, praepositus communitatis där 24 juli 07, fil teor prof där 3 okt 10, erhöll k fullm att förutom professuren förestå Hardeberga o Sandby pastorat, Malm, 6 mars 25, prästv 28 april 25, tredje teol prof vid LU o prebendekh i Stångby o Vallkärra, Malm, 11 dec 30, andre teol prof o kh i Uppåkra o Flackarp, Malm, 22 sept 31, TD vid UU 23 febr 32, förste teol prof vid LU o domprost i Lund 6 sept 32, biskop i Lund o pro kansler vid LU från 18 dec 34. – Ogift.

Biografi

R tillhörde en östgötsk prästsläkt. Han växte upp i Fornåsa prästgård i en gammalluthersk fromhet och visade redan i unga år god studiebegåvning. 18 år gammal kom han till UU där han uppmärksammades av matematikprofessorn Johan Bilberg, som då befordrats till teologie professor. Denne var en av cartesianis-mens främste företrädare. På grund av stridigheterna kring cartesianismen förflyttades Bilberg 1693 till Örebro som kyrkoherde, och R följde då med som informator för dennes söner och erhöll själv fortsatt undervisning av honom. R uppmärksammades nu genom en latinsk oration som han höll på Linköpings gymnasium, och han erbjöds en notariesyssla vid domkapitlet där. I mitten av 1690-talet kom R som informator till Sthlm. Där höll han ytterligare en uppmärksammad latinsk oration på Riddarhuset i kungafamiljens närvaro. Orationen åhördes även av några besökande professorer från LU, som rekommenderade honom hos universitetskanslern som adjunkt i filosofiska fakulteten. Redan 1699 flyttade han till Lund. Någon tjänst var emellertid inte ledig, men kanslern tillät honom 1701 att undervisa privat. Undervisningen kom att omfatta en mängd ämnen och R utvecklades till en polyhistor. 1707-10 fick han inkomster också som föreståndare för universitetets kommunitet, som inte enbart var en utspisningsinstitution för stipendiaterna utan också en plats för undervisning och övningar, särskilt disputationsövningar.

Efter tio års verksamhet vid universitetet utan fast lön utnämndes R till professor i teoretisk filosofi. Han var då i 40-årsåldern, en ganska sen befordringsålder vid denna tid. Han hade själv aldrig disputerat för magistergraden. Som professor blev R mycket framgångsrik, uppskattad av studenterna och en av universitetets främste företrädare. Ehuru en framträdande latinsk vältalare – hans latinska tal utgavs 1778 med titeln Opuscula Latina – ivrade han tidigare än de flesta för att också den akademiska undervisningen skulle ske på modersmålet. Han började själv undervisa och använda svenska i sitt vetenskapliga författarskap. R:s främsta lärobok är Nödiga förnufftz öfningar för all slags studerande ungdom, som vil hafva sunda tankar, vilken utkom i fem volymer 1718–22 med tillägg 1737, samt Sede-bok, hvar vtinnan gifves en kårt anledning til dygder (1731). Under hans presidium som professor ventilerades över 100 tryckta latinska disputationer, i många fall med ett mellan honom och respondenten delat författarskap. R var därtill en inte oäven poet. Hans skaldestycken publicerades långt efter hans död i Sv vitterhetsarbeten.

Vetenskapligt sett var R mer framträdande som filosof än som teolog. Under sin ungdoms studietid i Uppsala hade han influerats av den cartesianska filosofin, som han med tiden dock kom att stå relativt fri från. I stället utvecklade han ett eget filosofiskt tankesystem av tämligen eklektisk art med inslag från den platonskt färgade filosofi som var gångbar i Cambridge på 1600-talet men också från tysk upplysningsfilosofi, bland annat från Christian Thomasius och Johann Franz Buddeus. De senare hade en stark ställning i undervisningen vid LU. Mot olika skolbildningar stod R dock ganska fri och förbehöll sig rätten att själv utvärdera dem och bilda sig en egen uppfattning.

Det finns ett starkt moraliskt drag i R:s filosofi. Människan är förpliktad till ett liv, där hon i allt ärar Gud. Den sanna dygden är ett centralbegrepp. Den kan uppnås genom att alla intellektuella, moraliska och religiösa krafter sätts in. Förnuftets övning leder därför till dygd, som är den ledande själsförmögenheten. Sin yttersta grund har likväl etiken i den kristna tron. I denna är människans bestämmelse fastlagd, och det yttersta beviset på all sanning är Gud.

Ett viktigt inslag i R:s filosofi är vidare tanken på själens "innersta känsel", sensus intimus, så som den kommer till uttryck i hans Förnuftsövningar. Genom sig själv äger själen medfödda idéer, men också dessa idéer har ett sinnligt ursprung. De går tillbaka på förnimmelser hos ett själens eget sinne. Till detta inre sinne räknar också R människans upplevelse av att stå i överensstämmelse med den gudomliga viljan. - Tanken på sensus intimus var inte helt ny, men i R:s utformning kom den att få stor betydelse i sv filosofisk tradition under upplysningstiden.

Teologiskt sett var R ortodox, och han följde här de dogmatiska läroböckerna. För honom fanns ingen spänning mellan förnuft och uppenbarelse. Tyngdpunkten låg i sambandet mellan rätt lära och liv. Den praktiska kristendomen med ett utpräglat kristocentriskt drag är utmärkande. I botten fanns emellertid en mörk syn på människolivet och tiden. Livet var en "korsbörda". Detta kunde också förenas med apokalyptiska stämningar som protest mot, som R uppfattade det, tidens lycko- och nyttighetsideal. Också tidens nya religiösa strömningar var honom helt främmande. Någon förföljelse av nya religiösa minoriteter var det dock inte fråga om från hans sida. R:s mål var i stället att söka övertyga och övertala teologiska motståndare. Så tillkom t ex hans skrifter mot den tyske radikalpietisten J C Dippel (bd 11). R svarade för det teoretiska försvaret av den ortodoxa läran såväl i sina föreläsningar som i skrift. Mest känd är hans Anmerkningar dl Christiani Democriti så kallada Demonstratio evangelica ... uti pu-bliques lectioner på Academien giorda, som utkom i två delar 1732-36. Också mot nya religiösa svärmiska rörelser vände sig R i skrift. Det gällde främst apokatastatiska strömningar om alltings återvändelse. Mot denna lära skrev han 1728 boken Nödige och välmente påminnelser emot den så kallade Apocatastasin panton. Den var till stora delar riktade mot den greve Bengt Frölich (bd 16) på Vollsjö gård, vars mystiskt färgade livssyn gjorde att han öppet separerade från det officiella kyrkolivet och med tiden även landsförvisades. Redan under sin tid som filosofiprofessor hade R deltagit i universitetets undersökningar mot radikalpietistiska studenter. Trogen sin inställning försökte han övertyga dem med förnuftsskäl och avrådde från att ingripa med maktmedel. Det kunde finnas en "from intention" även bakom de felaktigaste radikala religiösa idéer.

R var en mycket uppskattad lärare som ägnade mycket tid åt sin undervisning och sina studenter. Detta hängde samman med hans pedagogiska program att göra vetenskapen mer allmänt tillgänglig, undvika en ensidig fackutbildning och omsätta utbildningen i praktisk handling. Hans undervisning var välbesökt och det växte upp kring honom en stor skara elever som han gav avgörande impulser. Undervisningen var även praktiskt inriktad. Det räckte inte, som R skrev i protokollsboken vid sitt avsked som inspektor för Gbgs nation, att vara "vackert och väl studerad". Det gällde också att "mer och mer polera och pryda sitt leverne med täcka seder, fogligt sinne och med allt det som heter dygd". R samlade sina studenter i sitt hem för övningar där andaktsstunder och bibelutläggning förekom som naturliga inslag.

Inom universitetet hade R därtill en aktad ställning och tycks ha haft god administrativ förmåga. Han var rektor i tre omgångar samt därtill prorektor och inspektor för Västgöta och Gbgs nationer i sammanlagt 16 år. Nationerna var viktiga undervisningsinstrument eftersom det där förekom disputationsövningar under inspektörs eller kurators presidium som en första övning i disputationsfärdighet. Det tycks också ha varit R som till stora delar låg bakom det reformprogram med titeln Oförgripliga tankar som konsistoriet framlade 1723 och som rörde undervisningen i filosofiska fakulteten.

R hade ett personligt förhållande till studenterna. Hans grundsyn uttrycks i det tal, De republica academica, han höll vid rektorsskiftet 1724. Han drar där paralleller mellan föräldrarnas förhållande till sina barn och de akademiska lärarnas till studenterna. Samma endräkt som naturen låter råda mellan föräldrar och barn har de tvingande omständigheterna upprättat mellan de akademiska lärarna och studenterna. Universitetet har därför ett ansvar också för studenternas liv.

R:s övergång till teologisk fakultet 1730 medförde den förändringen att han blev ledamot av Lunds domkapitel och fick ta del i stiftsledningen. Inom två år var han förste teologie professor och domprost. Mot bakgrund av hans verksamhet är det naturligt att han nu började förekomma på biskopsförslag och när Lunds stift i aug 1734 uppsatte sitt förslag angående efterträdare till Jonas Linnerius (bd 23, s 721) erhöll R en närmast självklar röstmajoritet. Kontakten med universitetet bibehöll han eftersom biskopstjänsten var förenad med uppdraget att vara prokansler. Enligt egna uttalanden hade R vid alla biskopsval hållit sig "så passive som en stock". Men sedan han väl blivit biskop tog han genast ledningen av domkapitlet och stiftet. Hans biskopstid blev emellertid kort då han hastigt avled mindre än fyra år efter tillträdet.

I ett programmatiskt Herdabrev til skånska och blekingska prästerskapet som R utsände strax efter sitt biskopstillträde 1735 angav han riktlinjerna: att värna om "den himmelska sanningens bekännelse och försvar" och beflita sig om "ett ostraffbart leverne". Som ortodox teolog ansåg R att den rätta läran skulle förenas med ett rätt liv. Därför uppmanade han prästerna att vara föredömen för sina församlingar. R:s herdabrev är det äldsta bevarade skånska herdabrev som utgetts i tryck. Det utkom först efter hans död 1757 men trycktes senare i nya upplagor.

Under sin korta biskopstid hann R med två prästmöten och var en rätt flitig visitator i församlingarna. De nya andliga rörelserna hade också börjat vinna insteg. Den konservativa pietismen hade en ryktbar företrädare i malmöprästen Peter Murbeck (bd 26). Hans väckelsepredikningar med kritiska uttalanden mot överhet och prästerskap ledde till förhör inför domkapitlet. Ärendet fördes senare vidare till världslig rätt. R utfärdade då ett cirkulärbrev till lundastiftets präster med varningar för pietismens kyrkokritik men också med uppmaningar till en förnyelse av kyrkolivet.

R kom på ett något märkligt sätt i kontakt med herrnhutismen under sin biskopstid. Greve N L v Zinzendorf, rörelsens grundare, var på genomresa från Sverige till Tyskland via Danmark. I Khvn hörde han talas om de pietistiska kretsarna kring Murbeck i Malmö och sökte upp dem i av- sikt att bilda en herrnhutisk krets i staden. På Murbecks uppmaning träffade Zinzendorf våren 1735 R i Lund. De samtalade flera timmar om det religiösa läget. Tankeutbytet ledde inte till något resultat men Zinzendorf efterlämnade anteckningar från mötet. Först många år efter R:s död fick herrnhutismen en integrerad plats i sv kyrkoliv.

Som biskop arbetade R också med ett omfattande program för kyrkoreformer. Bakgrunden till detta var 1731 års kyrkoordningsförslag, som trycktes 1736. Lundastiftets prästerskap hade under 1737 arbetat med detta förslag som väntades bli behandlat vid kommande riksdag. Med sitt stora intresse för praktiska kyrkoreformer var det naturligt att R var den drivande kraften i arbetet.

R:s memorial rörande reformerna blev hans andliga testamente. Det innehåller i huvudsak förslag på tre områden: en förbättrad kyrkotukt, ordnad folkundervisning med en skola i varje församling och en skolinspektör i varje stift samt rättvisare befordringsgång för prästerna. För den senare frågan föreslogs lottdragning mellan tre präster. Det finns stora likheter - i många fall verbala överensstämmelser -mellan R:s memorial och det samlade yttrande stiftets präster avgav över kyrkoordningsförslaget. R har uppenbarligen i hög grad påverkat prästernas utlåtande.

Det var R:s mening att vid riksdagen arbeta för detta reformprogram. Han hann dock själv aldrig skriva ut det; på väg till riksdagen dikterade han det från sin dödsbädd i Osby prästgård i slutet av april 1738. I tidigare forskning har det ibland förväxlats med ett i radikalpietistiska kretsar författat Andligt memorial som trycktes i Danmark och som felaktigt på titelbladet tillskrevs R. Däremot finns hans egenhändiga koncept till riksdagspredikan bevarad och har också tryckts.

R levde ogift men hade ändå ett stort hushåll. Under professorsåren bodde han i det gamla medeltida stenhus i Lunds centrum som en gång innehafts av Samuel von Pufendorf (bd 29). Hans mor och flera systrar ingick i hans hushåll tillsammans med tre systersöner, som där fick sin uppfostran. Här tog R också emot studenter och bedrev sin privata undervisning. Hans enkla levnadsvanor tillät honom att också ekonomiskt hjälpa andra. I sin bostad byggde R upp ett omfattande bibliotek, som han emellertid förlorade i en brand 1711 tillika med sin manuskriptsamling. Han började emellertid omedelbart bygga upp ett nytt bibliotek som med tiden blev omfattande. Det såldes efter hans död -auktionskatalogen omfattar omkring 2 000 nummer - och var vid auktionen värt nära 800 dlr smt, en då avsevärd summa.

R:s bror Magnus R (1676-1742) väckte tidigt uppmärksamhet då han som ung vid Linköpings gymnasium utan koncept föredrog en grekisk oration. 1694 skrevs han in vid UU, men på initiativ av brodern och Andreas Stobaeus knöts Magnus R till LU där han blev professor i historia och poetik 1715, i vältalighet och poetik 1730 och i teologi 1735. Han stod dock uppenbarligen i skuggan av sin berömde bror. Emellertid presiderade han vid ett stort antal disputationer av vilka en del hade lokal-historisk inriktning och förebådade dem som senare ventilerades under hans efterträdare Sven LagerBrings (bd 22) presidium. Filosofiskt och teologiskt stod Magnus R på samma linje som sin bror. Från 1740 var han domprost i Lund.

Författare

Ingmar Brohed

Arkivuppgifter

Biografica, anteckn:ar, ms till skrifter m m efter Andreas R i LUB; liknande handkar även i UUB, ms m m i KB. - Brev från R i KB (varav ett tr i KÅ 1900, s 290-301), RA, UUB o i LSB (till E Benzelius d y).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Panegyricus, natali quinto decimo ... Caroli, Svecorum ... principis hereditarii ... sacra-tus. Holmia: [1698?]. 4:o. (8), 48 s. [Förf 1696.] - Ora-tio panegyrica natali secundo & vicesimo, seculo duo-devicesimi tertio magni principis ... Caroli XII.mi Svecorum ... consecrata. Londini Gothorum [1703]. 4:o. 76 s. - Gudz barns lust, män Belials barns olust öfver den store och underbare Herrans dom, som ... har öfvergått den ... pålske augustiske chronan, i enfaldig sång under melodie: af en drag: marche. Före-stäld af en gammal soldat under Apollinis Regiment. U o 1706. (8) s. [Sign vers.] - Skåne siunger och qvil-ler under person af en dygdig dame, som lijdervåld af en envijs courtisan, men är likväl och förblifver emot sin rätta herre och konung Alujd Redelig. U o [1710]. (8) s. - Oratio paraenetica, qua, cir-ca initium consulatus sui academici an: 1714. ... co-natus ... Lundini Gothor. [1714]. 4:o. (36) s. -Gram-matista philosophans seu Colloquia & sermones, quorum argumento brevis primum & adolescenti in- genio accommodata naturae historia traditur, tum Lä-tina^ quoq'; orationis genuina constructio, cujus ex-empla in ipso sermonis contextti qvasi vivunt, exemp-lisq'; in margine respondent reguke syntacticEe ... Accedit ob methodi similitudinem oratio ... Lundini Gothorum 1714. 4:o. (8), 107 s. [2 var.] [Nya uppl:] Norcopia; 1726. 4:o. (8), 84 s. 1733.1741. Gothoburgi u å [mellan 1745 o 1767]. ... denuo editus opera & sumtu H Sjögren ... Wexionia: 1780. (16), 144, 39,9 s. 1813.137,40,3,9 s. ... exeditione H Sjögren recensi-ta Scarre 1832. 36 s. Calmarise 1844. Grammatista phi-losophans ... P 1. Septem colloquia ... Wexionire 1851. 45 s. - Oratio parentalis qua singularis & rarissi-mi viri Andreas Stobpei, in Academia Carolina historiarum & poéseos professoris ... d. 22 Juni a. 1715 adumbrare conatus est ... Londini Gothorum 1715. 4:o. 48 s. [Medföljde akad program avj Linnerlus.] -Syndens och bönens, straffets och nådens vanckel-vicht, vid Hans kongl: may:tz ... konung Carl dån tolfftes ... ankomst till sina nordiska länder ... på Lu-ciae-dag a:o 1715 ... uti en enfaldig vijsa ... uthgifvin. Lund [1715], 4:o. (24) s. [Vers; 2 var.] - [T Gowan,] Thomse Goveani Britanni Artis sciendi, pars specialis 8c praxi propior, in summam breviorem coarctata. Lundini Goth. [1716?]. 110 s. -Imago vitas eruditse si-mul & Christianae ... Olai Langelii, ante hac pastoris et archi-praepositi Lincopensis ... Lincopiae 1717. 4:o. 40 s. - Oratio funebris in månes inclytos viri ... theo-logiae professoris primarii dni Haquini Stridsbergii habita 11 Februarii 1718. Lundini Gothor. [1718]. 4:o. 42 s. - Nödiga förnufftz öfningar ... [2-5 med endast rubriktitel]. [1-5,] 6. Linköping 1718-22, 1737. 4:o. 1. Nödiga förnufftz öfningar för all slags studerande ungdom, som vil hafva sunda tankar, och fälla ett billigt omdöme om de högste och vichtigste ting i världen ... Hvar af ett stycke hvart fiärdedehls åhr, ... nu meddelt 1718 åhrs första qvartal ... Linköping [1718]. (42) s. [Dedik; gällde för 3 kvartal.] 2. Nödige förnufts öfningar. Sidsta qvartalet för år 1718. Hvar uti gifves en geen och oförmörkad kunskap om alla våra lärda discipliner eller vettenskaper ... [1718]. 47 s. 3.... Första / andra / tredje och fiärde-qvartalet för åhr 1719. Hvar uti innehålles ämbne til ett litet stu-dent-biblioteque uti alla åfvanbeskrefne vettenskaper. [1719.] 60 s. 4.... För åhr 1720. Hvar uthi alle våre naturlige täncke-gåfvor, kännedoms-gåfvor, och snille--gåfvorutförligenbeskrifvas. 1720 [utg 1721]. 122s, 1 vikt tab. [Gällde för 1720 o 1721. Ur denna o följande:] Välgrundade och solide tankar öfver de största och allmännaste fördomar och förnufts-svek, sam-mandragne utaf ... för åren 1720, 1721 och 1722. Sthlm 1765. 4:o. 141 s, s 142 [= 143]. 5. ... Hvarvti de störste och allmännaste förnuffts-svek, utaf hvilka verlden aldragemenligast låter sig ifrån sannings-vägen förleda, varda uptächte, och med tienlige exempel förklarade. [1722.] 234 s. [Härur:] Saga, om den förvandlade hjorten, med anmärkningar och sann-sagor. Sthlm 1765. 4:o. (8) s. [Anon; utg o anm: B P Holmen.] ... 2. vplaget, åkt med siette delen som nu är i ordningen then femte ... Linköping 1737. 4:o. (48), 422 s. [1. upplagans d 1 här räknad som företal.] Nödiga förnufts-öfningars sjette eller sidsta del ... på latin utkastad, men nu ... öfversedd o på sv öfvers med någon förbättring. [Ny utg] Sthlm 1766. 4:o. 100 s. - Förspråk (J S Strimesius, Historisk- geographisk-och genealogiske anmärkningar öfver MDCCXXIV års Post-tidningar, i Königsberg samma år vecketals utg. [2,] Sthlm 1726,4:o,s [3-10]).-Nödige ochväl-mente påminnelser emot den så kallade Apocatasta-sin panton, heller Alla fördömdas ändteltga återställning i sitt förlorade salighets stånd ... Norkiöping 1728. 148 s. [Ny uppl] 1736. - En kort begynnelse til vederläggning af then så kallade Christiani Democriti grofva villfarelser uti philosophien, igenom en vid Kongl. universitetet i Lund den 19 Martii innevarande åhroffenteligen hållen disputation ... på sv öfvers. Sthlm 1730. 75 s. [MotJ C Dippel.] - Oratio funebris in månes ... Haqvini Stridsbergii, habita ... XI. Feb-ruarii 1718 (C. N. R. D. [Nettelbla], Memoria viro-rum in Svecia erudilissimorum rediviva seu semi-de-cas 3, Rostochii & Lipsia; 1730, s 33-58). - Guds faders-hierta, i anledning af psalm. 68. 20, 21 ... Carls-crona u å. 4:o. (40) s [inkl Personalia]. [Likpredikan över prosten i Rönneberga o Harjagers härader, kh i Landskrona, Asmundtorp o Tofta landsförsaml Petrus Qviding 25/2 1731.] - Anmerkningar ... St 1/2. Linköping 1732-36. 4:o. 1. ... til Christiani Democriti så kallada Demonstratio evangelica ... Vti publiques lec-tioner på Academien giorda, och nu ... til önskeligit hemmande af thenna så vidt kringfrätande Dippelska fahr-soten ... stycke-talsvtg ... 1732. (8),94s. [Övers:] Anmerckungen fiber Christiani Democriti Demonstratio evangelica ... St 1. Stralsund 1736. 141 s. [Ny uppl:] [St 1.] 1737. 2. ... öfver then så kallade Christiani Democriti Demonstratio ... tillika med ... Eric Benzelii bref angående Dippels osanferdiga berättelse ... 1736. (12) s,s95-158.-Sententia?philosophicse fundamentales, quas olim in usum auditorii philoso-phici in chartam conjecit... Londini Gothorum 1733. 108 s. [2 var.] [Nya utg:] Upsaliae 1736. 108 s. Londini Scanorum 1741. 96 s. [Övers:] Philosophiska grund-sanningar, från det latinska på det svänska språket öfversatte, alla sanningens älskare til tienst. Sthlm 1741. (8), 104 s. - En rätt andelig stridz-mans sorg och ther påfölljande glädie ... Lund [1734]. 4:o. 162 s [s 41-162 bilagor]. [Likpredikan över biskopen i Lund Jonas Linnerius 1/3 1734.] - Olika embets--bröder, en siäle-sörgare och en siäle-förgätare i Guds försambling, effter then H. Skrifts anledning sins emillan jämförde, tå ... probsten och kyrkioherden uti Aby och Ödeshögs sochnar ... mag. Daniel Arvidsson ... lemnade sin usla kropp åt jorden ... then 17 Junii 1716, sedan hans saliga siäl, then 24 Maji s å var gifven i Guds hand ... giord af en sanningens älskare Aldeles Redeligen. Lund u å. (8) s. [Sign; vers. Annan utg:] A Rydelius, Olike ... församling, efter ... emellan jemförde ... uti Aby- och Ödeshögs-sochnar ... Ar-visson ... U o o å. (8) s. [Senare omtr:] Olike ... (AJ Rydén, Christeligitföräldra-minne, uti tvenne lik-predikningar, dien förra öfVer salig probsten i Aby o Ly-sings härad, magister Daniel Arvidsson, then senare öfver ... fru Helena Enander Linköping 1735, s 47-52). Bihang af en grafskrift. Olika ... af A|ndde. rleeV Reyddel:l1i'guesn ••• Fordom tr i Lund ... och nu å nyo uplagd (Vidimerade acter och protocolier, rörande den fiscaliska action, som fördes ifrån den 18 april 1734 dl och med 21 oct. 1741; emellan vener, consist. Holmense och fordom kyrkoherden mag. EricTolsla-dius ... samladt o uti en specie facti författadt, af C. M. von Str[okirch], Sthlm 1768, [1,] s 311-319). Tvänne olika ... Aldeles Redeligen ... nu å nyo upl. Gefle 1784. 22 s. [Sign; inkl C Schriver, Välgrundade tankar...] Sthlm 1835.8s. [Anon.]-Then Pauliniske kors-trappan med thess tre-trappsteg tålamod förfa-renhet och hopp. Lund u å. 4:o. 64 s. [S 1-8 felaktigt pagin.] [Likpredikan över prosten o kh i Malmö Samuel Friederick Corvin 21/6 1736.] - Nonnullas ora-tiunculse argumenti theologici ad prelum postulatas & exhibiue. [Lund 1737.] 4:o. 42 s. [Tal 1731, 1735 o 1737.] - Sede-bok, hvar vtinnan gifves en kort anledning til dygden, så väl then osynliga och i hiertat förborgade; som then synliga. Vtur ett sundt förnuft vthämtat och vpsatt, hvarjom och enom, men i synnerhet vngdomen och anbetrodde lärjungar : til tienst och vpbyggelse i dygden, såsom thet högsta menniskians goda ... Til trycket befordrad af en dyg-denes älskare, och med register tilökt. Sthlm 1731 [!]. 69, (11) s. [S 8 från slutet daterad 1737.] 2. ggn vpl o tr 1743. 69 s. 2.[!] ggn upl 1764. 72 s. Sedo-bok. Å nyo till tr befordrad ... Calmar 1764. (8), 72 s. Sede-bok ... Å nyo upl ... Upsala 1770. 68 s.Jönköping 1834. 71 s. Ny [omarb] uppl: Christeliga lefnads-reglor för ungdom. Skara 1830. 60 s. - Riksdagz-predikan som ... Skåne och Blekingz stiftshögtberömelige biskop ... är-nat hålla vid början af nästförledne riksdag anno 1738, om icke den allstyrande guden under vägen till samma riksdag ... hädankallat väl bemälte biskop ... uti Osby prästegård i Giönge-härad den 1. Maji anno 1738. Lund [1738]. 4:o. 34 s. - Compendium logices brevissimum ... in lucem editum a S. H. S. Francofur-ti et Lipsias 1739. (8), 119 s. - Decas prima et secunda dissertationum selectiorum ... imprimi curavit J Baxkstroem. Holmia; 1740. 4:o. (8), 472 s (s 393-443 felpagin). [Ny utg av 20 avh.] - Epistola testamentaria. Quam ... sub tittilo; Prrefationis mortis, conscripserat ... in lucem publicam prodire curavit G L. Brantingh. Londini Gothorum 1742. 4:o. 24 s. ... iterum prodire curavit ... Hafnia: 1744. 4:o. 15 s, (8) s bil. [Övers:] Testamente, ifrån latinen öfVers på sv. Sthlm 1745. 4:o. 28 s. [Nya uppl:] 1751. 1777. En döendes sände-bref till jordens blinde vandringsmän. [Förtitel: Sän-debref.] ÖfVers. Wexiö 1861. 29 s. — Erlandus Lagerlöf. Oratio funebris ... (J J v Döbeln, Historias Academias Lundensis continuatio Londini Gothorum [1742], 4:o, s 112-131). - Tractatum theologi-cum anti-Dippelianum de canone fidei scripto ... edi-dit, explicuit, defendit et absolvit G E å Bildstein ... P 1-2. Londini Gothorum 17[33]-44. 4:o. [Bokhan-delsutg 1746 med nya titelark av 2 akad avh 1733 o 1744, tills med en tredje 1746 utg av dennas förf.] 1. 17[33-]44. (8), 52 s. 2.1744. (12) s, 53-80, 91-166 [= 81-156]. - Herde-bref til skånska och blekingska prästerskapet, jämte hans korta afhandling om själen, dess verkan och egenskaper, samt kännemärken på men-niskjornas temperamenter. Sthlm 1757. 4:o. 19 s. [2 var. Utg av B Bergius.] [Delvis omtr 1786, se nedan. Utg efter en sämre avskr:] Bref til vener, clerum i Skåne och Blekingen i jan. 1735. [Rubr.] Upsala 1768. 4:o. (8) s. - Bref ... til riksrådet m. m. hr. grefve Carl Gyllenborg [23/8 1751, om en synsk gosse Gabriel Kihlgren] (Den svenska Mercurius, årg 3, 1757-58, Sthlm, s 680-685). - Opuscula Latina, collecta et edi-ta a J H Liden. Norcopia? 1778. (16), 563 s. - Ordinations-tal, hållit ... då han för första gången ordinerade 16 nya prester i Lunds dom-kyrka; jämte utdrag af des första herde-bref. Ny upl. 1786. 11 s. - Svenska vitterhets-arbeten. Utg af F Braune. Lund 1868. VIII, 125 s. (Samlade vitterhetsarbeten af svenska förf från Stjernhjelm till Dalin ... utg af P Hanselli, 11 [: 2, även som: Bidrag till det carolinska tidehvarfvets vittra literattir, Ur Lunds universitets handskrift-samling, 2].) - Rektorsprogram i Lund 1714, 1716, 1723-24 o 1732-33 se Sjöbeck, s 28-30, 36, 41-43, 93 akad avh i Lund 1709-37 se Liden, 2, s 140-147, o Suppl, 1820, s 33, 35, 2 synodalavh där 1729 o 1737 ibid, 5, 1830, s 29, samt 6 gratulationer i akad avh 1717, 1719, 1723, 1723, 1726, 1732, o ett 20-tal verser i d:o 1696-1734 (jfr även Bring, nedan anf arb); tillfällesvers, bl a: bröllopsvers till revisionssekr Johannes Lillienstedt o Margareta Törnflycht 9/10 1698, u o o å, fol, (4) s (ulls med M Rydelius), prof Magnus Rydelius o Elisabet Stobasa 6/4 1716, Lund ti å, fol, (6) s, prof o bibliotekarie Joannes Steuchius o Elisabet Spegel, 1705, u o o å, fol, (4) s, begravningsvers över Daniel Arvidsson 1716 (se ovan), prosten o kh i Fornåsa Johannes Rydelius 1718, fol, (4) s, o kh i Veta o VibyJonas Rydelius 1719, fol, (4) s, Margareta Sparre, g Boije af Gennäs, u o o å [1720?], fol, (4) s, stenstil över Magnus Stenbock, u o o å [1719?], 4:o, (4) s (anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: K G Almqvist, A R:s' etiska åskådn (1955); E SBring, Minne öfver A F ... (1806); J A Eklund, A Ro hans lifsåskådn (1899); H Ekman, Vilka akad disserationer har A R författat? (Saml 1925); O Herrlin, Sensus communis (1942); G Johannesson, LU:s hist, 2, 1710-1789 (1982); R Lindborg, Descartes i Uppsala (1965); Lunds hm, 2:1 (1980) o 2:4 (1952); H Lundström, Biskop Rydelius' omtvistade memorial till 1738 års riksdag (KA 1900); C-E Normann, Lun-dastiftets prästerskap o 1731 års kyrkoordmförslag (1954); C Papke, likpred över A R jämte personalier (1738); H Pleijel, Herrnhutismen i Sydsverige (1925); dens, Karolinsk kyrkofromhet, pietism o herrnhutism 1680-1772 (Sv kyrkans hist, 5, 1935); A Thomson, A Rydelii memorial vid 1738-39 års riksdag (KÅ 1926); dens, Fortsatta studier i frihetstidens prästvalslagstiftn 1731-1739 (1974); S Wermlund, Sensus internus o sensus inumus: studier i A R:s' filosofi (1944). - Magnus/?: G Johannesson, LU:s hist, 2,1710-1789 (1982); Lunds hm, 2:4 (1952).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Andreas Rydelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6274, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingmar Brohed), hämtad 2024-11-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6274
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Andreas Rydelius, urn:sbl:6274, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingmar Brohed), hämtad 2024-11-10.