Meriter

1 Rådström, Karl Johan, f 2 juli 1893 i Sundsvall, d 7 febr 1958 i Sthlm, Gust Vasa. Föräldrar: konditorn Jonas Wilhelm R o Eugenia Lovisa Dahlberg. Studentex vid H a l i Sundsvall 6 juni 13, inskr vid UU 17 sept 13, bedrev affärsverksamhet 15–22, korrespondent i Finland o Haparanda för Sthlms dagbl 16–18, medarb i Sv handelstidn, dir o led av styr i ab KJ Rådström & Co 20, medarb i Sv morgonbladet 21, anställd där 22–24, förlagsred hos Åhlén & Åkerlunds förlag 24-28 o från 30 (bl a red:sekr på Vecko-journalen sept 26–maj 27, chefred o ansv utg för Allt för alla 27-28, andrered för Vårt hem 31–44, red för Hemmets årsb 33–49, Min tidn 34–35 o Trevligt sällsk 37–38, chefred o ansv utg för All världens berättare, AVB, 45–52), reklamchef vid förlaget 28–30, förlagsred hos Tidens förlag 28–30, förf.

G 2 aug 1918 i Karlstad m Berta Genander, f 16 dec 1895 i Blidö, Sth, d 22 mars 1980 i Sthlm, S:t Göran, dtr till distriktsföreståndaren Otto Wilhelm G o Lydia Emilia Karlsson.

Biografi

R avbröt sina studier vid UU och begav sig till London för att förkovra sig i trähandel. Efter hemkomsten livnärde han sig bl a som kontorist vid ett speditionskontor i Haparanda 1916-18. Han grundade 1920 ett aktiebolag vars syfte var att driva import- och exportaffärer samt köpa och sälja värdepapper och fastigheter. Då framgångarna uteblev sadlade han om för att istället på heltid ägna sig åt journalistik. Han hade under sina sju år som affärsman sporadiskt medarbetat i olika tidningar och anställdes våren 1922 i Sv morgonbladet, närmast för att deltaga i tidningens förbudsvänliga propaganda inför folkomröstningen i alkoholfrågan s å.

1924 övergick R till en bättre avlönad befattning som förlagsredaktör hos Åhlén & Åkerlunds förlag. Inledningsvis resulterade hans kreativitet endast i inhiberade projekt som aldrig nådde tryckpressarna (en ny tidskrift, en encyklopedi), men efter ett par år blev han redaktionssekreterare på förlagets flaggskepp Veckojournalen och avancerade därefter till chefredaktör och ansvarig utgivare för Allt för alla. Samtidigt redigerade han förlagets jultidningar och fungerade som reklamchef.

I okt 1928 knöts R till Tidens förlag, där han dels skapade en ny tidskrift, Tidens magasin, som utgavs 1928–29, dels fungerade som litterär rådgivare efter magasinets nedläggande. I dec 1930 träffades en överenskommelse mellan R och Åke Bonnier om anställning inom det av Bonniers 1929 förvärvade Åhlén & Åkerlund. Ganska omgående placerades R som andreredaktör för Vårt hem samtidigt som han medverkade vid redigeringen av bl a Hemmets årsbok och förlagets till ungdomen riktade Min tidning och Trevligt sällskap. Från 1945 utgav han en ny tidskrift åt förlaget, All världens berättare (AVB), vilkens chefredaktör och ansvarige utgivare R var fram till våren 1952.

AVB kan beskrivas som en i periodisk form utkommande fortlöpande novellantologi, där stor möda lades ned på presentationen av de i Sverige ofta okända författare och verk som lyftes fram. En del av dessa presentationer, som delvis hade R till upphovsman, omtrycktes i den av R redigerade volymen Bli Du med litteraturen (1950). Såväl i arbetet med AVB som med övrig periodika kan sägas att R tycks ha uppfattat rollen som folkbildare som en väsentlig sida av sin uppgift. Exempelvis skriver han i ett försvar för ett par planerade, men inhiberade, artiklar i Vecko-journalen 1933 till Tor Bonnier att han vill att tidskriften skall vara "den ledande aktuella veckotidningen ifråga om annat än ytligheter".

R motiverade sin avgång som redaktör för AVB med att han ville ägna sig åt sitt eget författarskap. Därav blev emellertid intet. Sjukdom och ekonomiska bekymmer hindrade honom från att realisera de romanprojekt han hade. Däremot återgick han så småningom till sin invanda funktion som antologiredaktör, när han under sina sista levnadsår för Albert Bonnier omgestaltade Lisa Tetzners Das Mär-chenjahr: Märchen der Welt fur 365 und einen Tag (1956) i sv form till All världens vackra sagor (1956–58). Bortåt hälften av materialet hade bytts ut av R, främst för att öka det nordiska inslaget.

Som förlagsredaktör skördade R framgångar som introduktör av tidigare okända inhemska och utländska författarskap. På hans meritlista från verksamheten på Tidens förlag kan nämnas besluten att antagajan Fridegårds debutdiktsamling Den svarta lutan (1929), Robert Graves' Farväl till alltihop (på svenska 1930) och Michail Sjolochovs Stilla flyter Don (på svenska i tre band 1930-31 och 1934). Hos Bonniers fungerade han fortlöpande som litterär rådgivare och textredaktör; bl a var det han som drev fram och i detalj utformade utgivningen av en rad samlingar av Johan Rudolf Sundströms populära humoristiska bygdeberättelser om norrlänningen Janne Vängman. Det var också R som bearbetade berättelserna till filmmanuskript. Det ligger något för R karaktäristiskt i dessa åtaganden: genomgående kan man hos honom finna en lyhördhet för det som han uppfattade som "folklivsorienterat".

R skrev i ungdomen två diktsamlingar, Lust och längtan (1912) och Brinnande skepp (1913), som refuserades av Albert Bonniers förlag. Brinnande skepp utkom emellertid 1914 hos Wahlström & Widstrand och det är troligt att åtminstone delar av Lust och längtan nått offentligheten i volymen Sommarår, delvis skriven i London och utgiven på det socialdemokratiska Framtidens förlag i Malmö 1916. Båda hör till den sekelskiftesdekadenta traditionen. Sålunda är anslutningen tydlig till R:s lyriska husgudar: Heidenstam, Karlfeldt, Sigurd Agrell, Bo Bergman, Sven Lidman, Bertil Malmberg, Sigfrid Siwertz, Anders Osterling och Ture Nerman. Nerman var för R även en politisk mentor, med vilken han fått kontakt redan under gymnasieåren i Sundsvall. Även K G Ossian Nilssons tidiga taktfasta socialistiska diktning tycks ha spelat en väsentlig roll för honom, kanske i första hand ideologiskt. Framför allt märks dock influensen från Levertin, den författare R för egen del tillmätte störst betydelse, en kärlek som varade livet ut.

I båda diktsamlingarna utnyttjade R på det formella planet ortografisk och grammatisk nyenkelhet ("jus", "järta" etc enligt Karl-Erik Forsslunds och Ture Nermans mönster; singularisform på verb i pluralis), medan det på det innehållsliga planet främst var nostalgiska barn- och ungdomsminnen som bearbetades. Materialet hade delvis tidigare publicerats i periodika, bl a i Idun. Understundom ironiserade R över sin egen jagcentrerade och förment självutlämnande romantiska diktarattityd, vilket bl a framgår av avdelningsrubrikerna Överord och illusioner och Vi riddare av sorg och suckan i debutsamlingen. Dikterna i Medan jag lever (1929) gav prov på en vemodig förgänglighetsstämning; nästan alla behandlade enkelt och rättframt döden. Familjemotiv spelade en framträdande roll i R:s diktning: barndomsreminiscenser med kärleksfulla minnesbilder av föräldrarna varvades med skildringar av det egna familjelivet. I alla tre samlingarna lyste en diskret religiös ton fram.

Uppvuxen i Sundsvall kom R att som prosaist i första hand skildra norrländska förhållanden. I novellsamlingen Norrlandsgulasch (1918), som utspelar sig i Haparanda, exploaterade han ett vanligt motivkomplex i samtiden: det sk gulascheriet, dvs de exceptionella handelsförhållandena som rådde under första världskriget med möjligheter för skrupelfria affärsmän att skapa sig förmögenheter på valutatransaktioner och utnyttja varubristen för att driva upp priserna på ofta undermåliga leveranser. R:s tre romaner utkom under loppet av några år: den självbiografiskt färgade Patient hos livet (1942), där läsaren får följa hans alter ego Holger Furuviks karriär och utveckling, Sundsvalls- och solidaritetsskildringen Vänskapsgatan (1944) och Vinterbadaren (1949), som är en brottslingsmonolog å la Tolstoys Kreutzersonaten, där R valt en blandform mellan kriminalromanen och den psykologiska berättelsen. Sammanfattningsvis kan sägas att det i romanerna är sociala och psykologiska motiv som dominerar.

R:s verk mottogs genomgående väl av recensenterna. Inflytelserika anmälare som Bo Bergman, Walter Dickson, Helmer Grundström och Thorsten Jonsson lovordade hans arbeten, och hans romaner översattes dll danska, finska och tyska. Icke desto mindre tycks han ha haft svårt att på bokmarknaden nå den stora publik som var hans på tidnings- och tidskriftsarenorna.

R skrev och redigerade en rad minnesskrifter för Åhlén & Åkerlund, exempelvis Ärkebiskop Nathan Söderblom (1931), Gustav V: konungen - människan (1933) och Vår kungafamilj (1940), samt ett par antologier som utnyttjade det skönlitterära materialet i AVB: All världens berättare (1948) och Berättelser om kärlek (1951).

R var initiativtagare till och organisatör av Sveriges författareförenings under titeln Svenska diktarröster genomförda dokumentationsverksamhet 1930-31, som gick ut på att på grammofonskiva föreviga bl a Heidenstams, Karlfeldts och Hjalmar Bergmans röster.

Försynt, vänlig och oförtröttlig som "sjösättare av andras båtar" (Lagercrantz) hände det att R i sina olika simultana funktioner som förlagsman och författare, som representant för arbetsgivare och arbetstagare, hamnade mellan olika stolar. Han kände sig missgynnad hos Bonniers som författare därför att han var fast anställd på förlaget i annan kapacitet och han fick 1950 utträda ur styrelsen för Sveriges författareförening därför att han i sin egenskap av förlagsman ansågs kunna "antagas företräda ett mot författarna stridande intresse". Detta beslut förbittrade givetvis R som i decennier berett sv författare publiceringsmöjligheter och ådagalagt ett starkt författarfackligt engagemang.

R kallades ibland skämtsamt för "den svenska litteraturens fader". Uttrycket anspelade på hans centrala ställning under ett kvartssekel som redaktör för olika tidskrifter som tryckte stora mängder skönlitteratur och dit följaktligen författare som ville se sina verk publicerade med fördel kunde vända sig.

Författare

Dag Hedman

Arkivuppgifter

Brev från R i GUB, KB (bl a till Stig Carlson, Klara Johanson, Eyvind Johnson o Sällsk Bokvännerna), LUB (bl a till S Lindström o KG Ossiannilsson), UUB (bl a till J Fridegård), Wahlström & Widstrands arkiv o i Albert Bonniers förlagsarkiv (även brev till R), båda Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Brinnande skepp. Dikter. Sthlm 1914. 106 s. - Kretsgång (Idun, årg 28, 1915, Sthlm, 4:o, s 232 [i nr 15]; dikt). - Lek och dansa (ibid, s 654 [i nr 41]; d:o). -Sommarår. Vårs. Malmö 1916. Tv-8:o. 83 s. - Norrlandsgulasch. Satirer o humoresker från gränsstaden av Holger Ekeland. Sthlm 1918. 190 s. [Pseud.] Utdrag i omtr: Bra karl men djävligt arg (All världens berättare, 1953, Sthlm, s 631-643; även pseud). Overs: Haparandaliv, fra Nordlands-Gulla-schensjagtmarker, Khvn 1919, 148 s. - På svampjakt. Strövtåg i skog o mark (Bonniers veckotidning, årg 5, 1928, Sthlm, 4:o, nr 43, s 20 f, 53; pseud: Karl-Johan). - Medan jag lever. Dikter. Sthlm 1929. 59 s. - Den svenska diktens dag. Texter o notiser. Svenska diktar-rösters första intalningar. Sthlm 1930. 32 s. [Program för presentation av resultatet vid Stockholmsutställningen.] -Namnsdagsvers till Anna, Ulla, Karin, Britt och Elsalill samt till 143 flickor till. Verser av Rimsnickaren ... [Omsl.] Sthlm 1941. 39 s. [Anon; även red.] - Patient hos livet. Roman om fyrtio svenska år o en människas liv. Sthlm 1942. 305 s. - Vänskapsgatan. Roman. Sthlm 1944. 386 s. [Ny utg] 1948. 349 s. (BFB, Kvartalsbok.) Overs: Venskabsgaden, Roman, Khvn 1946, 336 s; Ystävyyden katu, Hfors 1947, 390 s. -Jag skäms inte alls! (Vecko-journalen, årg 35, 1944, Sthlm, 4:o, nr 49, s 5 f, 46 f; kapitel ur föreg). - Sanning och dikt i en sundsvallsroman (Från stad och bygd i Medelpad, årg 1 (= Medelpads hembygdsbok, årg 4, o Sundsvalls Gilles årsbok, årg 6), 1945, Sundsvall, s 11-18). - Vinterbadaren. Roman. Sthlm 1949. 166 s. [Nya tr] s å. Övers: KJ Radström, Rausch in Moll, Roman, Hamburg [1953], 224 s. - Minnen ur ett journalistliv. 1-5 (FIB, Folket i bild, årg 19, 1952, Sthlm, 4:o, nr 26, s 10 f, 38, 27, s 16 f, 40, 28, s 18 f, 42 f, 29, s 19, 36 f, o 30, s 19, 43). - Epiktetos och Storgården (Bokvännen, årg 8,1953, Sthlm, s 6 f).

Redigerat: Ärkebiskop Nathan Söderblom 15-1-1866-12-7-1931. [Omsl: Till minnet av ärkebiskop N S.] Sthlm 1931. 4:o. (72) s. - Minnesalbum över Gustav II Adolf till 300-årsdagen av hans död vid Lätzen. Sthlm 1932.4:o. 63 s. (Tills med S Lindberg.) - Gustav V, konungen - människan. Till 75-årsdagen ... Sthlm 1933. 4:o. 71 s. - Sverige från luften. En bilderbok över vårt vackra land ... med fotografier av O Bladh. H 1-2*, 13*. [Omsl.] Sthlm 1937-38. 4:o. 1. Stockholm. Med inledningstext av S Selander. 1937. 31 s. 2. Göteborg. ... av T Segerstedt. 1938. 29 s. 13. Skåne. ... av A Österling. 1938. 26 s. - Vår kunga familj. Ett minnesalbum i bild o ord om vår kungafamilj i vardag o fest från 1858 till 1940. Sthlm 1940. 4:o. 62 s. [Även text.] - All världens berättare. Ny [omsl: 2.] saml. En episk bukett sammanställd. Sthlm 1948. 631 s. (Tills med S Siwertz.) - Bli Du med litteraturen. Porträtt o presentationer av 150 förf ur All världens berättare. [Omsl.] Sthlm 1950. 65 s. - Hj. Bergman m fl, Berättelser om kärlek ... En antologi sammanställd ... Sthlm 1951. 292 s. ([Skyddsomsl:] Svalan, jubi-leumsserien 1951.) 2. tr s å. - All världens vackra sagor saml av L Tetzner. [1-4.] Sthlm 1956-58. [Bearb.] 1. 1956. 330 s. [Ny tr] 1958. 2. 1957. 359 s. 3.1957. 306 s. 4. 1958. 314 s. - Periodica: Allt för alla. 1927: nr 23 -1928: nr 44. Sthlm. 4:o. (Chefred o ansv utg.) - Tidens magasin. 1928 (Introduktionsnr), 1929, nr 1-13*. Sthlm. 4:o. 12 X 98, 50, 50 s. (Huvudred.) - Vårt hem. 1931-44. Sthlm. Fol. (Andre red; i red även för:) Hemmets årsbok, årg 15-31, 1933-49, tr 1932-48, Min tidning, 1934-35, 4:o, o Trevligt sällskap, 1937-38, 4:o. - AVB, All världens berättare. 1-8, 1945-52. Sthlm. - AVB. Julnummer 1945-52. Sthlm. 128,128,111,112,111,110,110,110 s. (Red.)

Översatt: L S Pålen, Svarta havets fasa, Upps 1927, 253 s; A Smedley, Bara en kvinna, mitt livs roman, Sthlm 1931, 305 s, 2. uppl s å.

Källor och litteratur

Källor o litt: B Ejve, Det var på Tiden (1962); J Geh-lin, Floden o virvlarna: linjer o episoder ur hundra års författarfacklig hist (1993); O Lagercrantz, KJ R död (DN 8 febr 1958); E Peurell, En förf:s väg: Jan Fridegård i det litterära fältet (1998); P Rydén, Att komma hem: Vårt hem 1945 (Veckopressen i Sverige: analyser o perspektiv, 1979); Sv filmografi, 4-5 (1980-1984); G T-mer, Sundsvallsroman bland nyheterna på bokdisken (Sundsvalls tidn 16 sept 1944).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl Johan Rådström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6294, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dag Hedman), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6294
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl Johan Rådström, urn:sbl:6294, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dag Hedman), hämtad 2024-04-19.