Meriter

Reuterskiöld, Carl Ludvig August Axel, f 12 jan 1870 i Sthlm, Hovförs, d 8 april 1944 i Jonsberg, Ög (enl db för Uppsala, Domk). Föräldrar: översten Axel Magnus Otto R o grev Charlotte Gustava Amalia Matilda Wrangel. Mogenhetsex vid H a l i Västerås 19 maj 88, inskr vid UU 13 aug 88, FK 13 dec 89, FL 28 jan 93, disp 27 maj 93, doc i statskunskap 8 juni 93, FD 6 sept 93, jur utr kand 11 mars 97, doc i statsrätt o folkrätt 23 mars 97, allt vid UU, lär i internat rätt vid Sjökrigshögskolan 1 dec 99–19 jan 12, amanuens i Ecklesiastikdep 9 jan 00, e o prof i juridisk encyklopedi, romersk rätt o internat privaträtt vid UU 7 juni 01, ord 1 jan 09, deltog i utredn ang politisk rösträtt för kvinnor april 09–febr 11, led av stadsfullm i Uppsala 09-25, prof i statsrätt, förvaltn:rätt o folkrätt vid UU 31 dec 09–12 dec 35, led av drätselkammaren i Uppsala 16–25, av Uppsala läns landsting 16–26, av styr för Uppsala sparbank 16, ordf där 24–29, led av FK 19 urt–38 (led av första lagutsk 20, av KU 21–28, ordf där 30–38, led av särsk utsk 24, av FK:s tredje tillf utsk 25, ordf där 33, led av första särsk utsk 25, av andra särsk utsk 27, statsrevisor 35–36, ordf i FK:s enskilda utsk 38), led av neutrala kommissionen ang världskrigets orsaker 21, preses där 22, led av komm ang riksdagens arbetsformer aug 30–okt 31. – LHVU 04, jur utr hedersdr vid UU 24 maj 07.

G 3 dec 1895 i Sthlm, Klara, m Gerda Sofia Christina Odenius, f 17 mars 1870 i Gbg, Domk, d 11 mars 1962 i Jonsberg, dtr dll läraren Johan Fredrik Olsson o Amanda Fredrika v Beetzen.

Biografi

Under sin studietid vid UU:s filosofiska fakultet hade Carl-Axel R sin bostad i det Skytteanska huset och professor Skytteanus Oscar Alin (bd 1) kom att bli hans lärare och personlige vän. R disputerade i statskunskap på avhandlingen Till belysning av den svensk-norska unionsförfattningen och dess tidigare utvecklingshistoria och blev även docent i detta ämne. Genom sitt stora intresse för rättsliga frågor bidrog Alin till att intressera R för juridiken, där möjligheterna att bli professor säkert också var bättre än inom statskunskapen. Även politiskt påverkades R av Alin; båda var starkt konservativa. R tog enligt egen utsago också intryck av Harald Hjärne (bd 19) under sina studier i historia. R hörde till de tretton bildarna av studentföreningen Heimdal i Uppsala 1891. Han var kritiskt inställd till demokratin och till parlamentarismen.

Som nybliven docent i statsrätt och folkrätt i Uppsala erhöll R genom juridiska fakultetens förmedling ett resestipendium. Under en halvårslång studieresa 1898 vistades han i Berlin, Leipzig, Heidelberg, Strassburg, Bryssel och Paris. Ett direkt resultat av resan blev speciminationsskriften Ueber Rechtsauslegung. Eine rechtsdogmatische Principienuntersuchung (1899), i vilken han särskilt tackade tre tyska rättsvetenskapsmän – Carl Ludwig v Bar, Karl Binding och Ferdinand Regelsberger – för deras hjälp. Detta är ett av de fåtaliga exemplen från denna tid på ett sv juridiskt arbete publicerat på tyska. Som ende sökande erhöll R 1901 den nyinrättade professuren i juridisk encyklopedi, romersk rätt och internationell privaträtt, dock först efter två ansökningar, varvid hans kompetens till tjänsten inte godtogs i första omgången. R framförde i flera skrifter en energisk kritik mot de sakkunnigas utlåtanden.

Efter Hugo Blombergs (bd 5) död 1909 bytte R tjänst och efterträdde Blomberg som professor i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt i Uppsala. Huvudområdet för R:s vetenskapliga verksamhet utgjorde stats- och förvaltningsrätten. Den senare gestaltningen av den sv förvaltningsrätten har ansetts stå i tacksamhetsskuld till R:s "banbrytande vetenskapliga gärning" (Erik Fahlbeck). I sin forskning inom detta fält var R påverkad av franska forskare och tyska specialister som Otto Mayer och Georg Jellinek. Vid sidan av Robert Malmgren (bd 24) blev R landets mest kände grundlagsexpert. Härvid spelade också in att han i många år satt i KU, varav en lång period som ordförande.

För R hade all rätt ytterst till uppgift att skapa och upprätthålla den enskildes rättssäkerhet, både vad avsåg enskildas inbördes förhållande till varandra och relationen mellan den enskilde och det allmänna. Ingen rättssäkerhet var enligt R tänkbar utan ett konstitutionellt styre och ett system för maktdelning. Statsrättens uppgift var att bevaka att kravet på rättssäkerhet blev tillgodosett, inte minst i förhållande till faktiskt föreliggande politiska maktförhållanden. Om den statsrättsliga forskningen fann att en förskjutning i maktfördelningen inverkat negativt på rättssäkerheten, kunde denna förorda åtgärder som skulle korrigera förändringen. En möjlig väg utgjorde då domstolarnas lagprövningsrätt, vilken också förordades av R. Även KU:s dechargegranskning av statsrådens ämbetsutövning utvecklades under R:s tid som ordförande till en kontroll över tillämpningen av lagarna, syftande till att skapa större rättssäkerhet. Det kan sålunda hävdas att R:s vetenskapliga och politiska uppfattning stod i nära förening med varandra.

I samband med unionskrisen 1905 anslöt sig R politiskt till professorn i statskunskap Rudolf Kjellén (bd 21). Han var mycket kritisk mot Norge och förespråkade i Göteborgs Aftonblad som villkor för Sveriges godtagande av en unionsupplösning att Norge skulle avträda Trondheim och Nord-Norge samt att landet skulle avväpnas och neutraliseras. Helst ville han ha krig med Norge men fann att detta tyvärr var omöjligt, såvida inte Norge kunde förmås att anfalla Sverige. Efter unionsupplösningen blev valen till AK i sept 1905 en stor liberal framgång. Statsminister Christian Lundeberg (bd 24), som lett en nationell samlingsministär för att lösa konflikten med Norge efter det att unionen upplösts, uppmanades av bl a R att bilda en ren högerregering helt stödd på FK. Man borde enligt R låta "den nya högern" göra ett försök.

När det blev en vänsterseger vid valen till AK hösten 1911, avgick Arvid Lindmans högerministär, som suttit vid makten sedan 1906. Inom högern fanns dock många som ansåg att regeringen borde sitta kvar som en kampregering mot vänstern och parlamentarismen, helst med Ernst Trygger som statsminister. R hörde nu liksom 1905 till förespråkarna för en sådan linje, vilket han framförde i ett personligt brev till Trygger med den eggande frågan: "Varför skulle ej Du kunna taga det ansvaret och med din klara målmedvetna vilja lotsa landet igenom kampåren, när ingen annan vågar och vill?"

R var ursprungligen högerman men kom på 1910-talet, när de nya bondepartierna Bondeförbundet och Jordbrukarnas riksförbund etablerades, att successivt avlägsna sig från högern. Vid nyvalet till FK 1919 blev de två bondepartiernas riksdagsgrupper både numerärt och kvalitativt förstärkta. De tre "bondeprofessorerna" Nils Wohlin, R och K G Westman gjorde nu sin debut som riksdagsmän; av dessa var Westman och Wohlin representanter för riksförbundet, medan R under de första åren i riksdagen var politisk "vilde". Det kan hävdas att han i viss bemärkelse förblev detta under hela sin politiska verksamhetstid, även om han tillhörde bondeförbundet från 1922 och tidvis under 1920-talet spelade en inte oviktig politisk roll.

Det rådde aldrig något gott förhållande mellan de tre "bondeprofessorerna". På något sätt verkade partiet inte kunna rymma dem alla samtidigt; det fanns något av en inbyggd konkurrenssituation dem emellan. Wohlin var den främste av dem under de första åren på 1920-talet men förlorade sin ställning inom partiet, när han blev handelsminister i Ernst Tryggers högerregering 1923. Motsättningarna mellan de två kvarvarande, R och Westman, minskade emellertid inte. På 1920-talet var R den mest inflytelserike, men under 1930-talet fick Westman en allt centralare position inom partiet: R marginaliserades då genom sin roll som ordförande i KU. R utnyttjade gärna de möjligheter denna position gav för att ge den nu mer framgångsrike Westman nålstick i olika sammanhang i riksdagen.

Vid behandlingen av försvarsfrågan 1925 försökte R skapa förutsättningar för en centerlösning, som skulle motverka socialdemokraternas nedrustningsprogram. Utgångspunkten var en gammal tanke hos R att återinföra en reviderad form av indelningsverket och därigenom slopa den allmänna värnplikten. Försöket misslyckades på grund av oenighet bland de liberala och frisinnade, och i stället kom socialdemokraternas nedrustningslinje att segra. I besvikelsen över sitt misslyckande ville R genomföra en folkomröstning i försvarsfrågan innan riksdagen skulle ta ställning till den kompromiss som träffats i utskottet, en linje som talmannen i FK Hugo Hamilton fann ofattbar. Redan under R.s första tid i riksdagen hade Hamilton anförtrott sin dagbok en låg uppskattning av R: "Det värsta är, att han är en ganska god talare, vadan hans idiotismer komma fram med särskilt eftertryck och bliva väl observerade" (Hamilton, s 455). Hamiltons bedömning av R:s omdömesförmåga delades av många andra.

En av de stora frågorna på 1920-talet gällde skolans utformning. Vid behandlingen av skolfrågorna vid 1927 års riksdag var R den ene av bondeförbundets två representanter i det utskott som behandlade den frisinnade-liberala regeringen Ekmans proposition i ärendet. Bondeförbundet hade tidigare knappast visat något större intresse för skolfrågans lösning. R hade också en negativ syn på förbättringar av kvinnornas studiemöjligheter, något som han inte var ensam om i sitt parti, som delvis var präglat av kulturkonservatism. I denna delfråga stod han till höger om högern.

Ursprungligen stod R på samma linje i skolfrågan som de frisinnade, men han ändrade sig genom ett närmande från socialdemokraternas skolexpert Värner Rydén. En kompromiss mellan R och Rydén i slutet av april 1927 löste frågan om hur övergången mellan folkskola och realskola skulle ordnas. Kompromissen innebar som huvudalternativ att på fyra års folkskola skulle följa fem års realskola. Bondeförbundet fick dock igenom att ett alternativ innebärande sex års folkskola följt av tre års realskola skulle få konkurrera med huvudalternativet. Därmed skapades en säker majoritet i riksdagen för skolfrågans lösning. Både Wohlin och Westman var dock kritiska mot R i skolfrågan. Wohlin lämnade också bondeförbundets riksdagsgrupp och gick över till högern. Hans och Westmans kritik tycks ha styrts av fruktan för att en överströmning från produktiva yrken – främst jordbruket – till improduktiva verksamheter skulle underlättas genom den av R förordade lösningen av skolfrågan.

R:s roll som ordförande i KU under nästan hela 1930-talet var omstridd. Många riksdagsledamöter hyste respekt för hans stora kompetens inom offentlig rätt, andra fann honom odräglig som ordförande och sökte sig bort från KU. Inom bondeförbundet lyssnade man på den vältalige och "ärlige formalisten" R, "om hans konstitutionella paragrafrytteri passade in i de politiska önskemålen" (v Heland, s 124).

Särskilt efter det att R lämnat riksdagen ökades hans kritiska inställning till den politiska utvecklingen i Sverige och även till tidigare partivänner, som han anklagade för undfallenhet inför socialdemokraterna. 1939 hörde R till dem som agerade bakom kulisserna i syfte att förmå Gustav V att ersätta Per Albin Hansson (bd 18) som regeringschef med någon – som man ansåg – mer kraftfull person. R:s konservativa grundinställning och hans förkärlek för korporativa inslag i samhällslivet medverkade till att han sent i livet attraherades av fascistiska och nazistiska åskådningar. Förutom att han redan tidigare ibland medarbetat i Stockholms-Tidningen och Aftonbladet kom R under sina sista levnadsår också att regelbundet lämna bidrag till den nazistiska dagstidningen Dagsposten. Ännu några veckor före sin död satte han sitt namn under ett upprop för att rädda kvar Dagsposten. Nästan än mer anmärkningsvärt är att R så sent som 1942 skrev en kort uppsats med titeln Klassische und moderne Neutralität, som publicerades i den av den ledande nazistiske partijuristen Hans Frank särskilt omhuldade tidskriften Zeitschrift der Akademie für deutsches Recht.

R var omstridd både som akademisk lärare och politiker. Han var beundrad och respekterad av många men starkt kritiserad och/eller intensivt avskydd av andra. Även om han var en god talare och föreläsare var innehållet ofta tveksamt för många lyssnare. R jämte Rudolf Kjellén bibringade Herbert Tingsten "tron att vetenskap var ett slags organiserad och privilegierad galenskap" (Tingsten, 1, s 133). – Till det yttre var R en dekorativ person, ständigt klädd i jackett och med en lång guldkedja om halsen. Hans eleganta talekonst vittnade om en andlig släktskap med vältaligheten på det gamla riddarhuset men också om ett starkt inflytande från fransk kultur och språk. Det var nog inte utan att R med tiden framstod som en udda person, både inom det akademiska men framför allt det politiska livet. Skillnaden mellan honom och de vanliga jordnära bondeförbundspolitikerna måste ha varit påfallande men partiet "ansåg tydligen, att det kunde kosta på sig denna prydnadsfågel inom sin eljest så nyttobetonade djurpark" (Wistrand, s 99).

Författare

Jan-Olof Sundell

Arkivuppgifter

Handl:ar efter R i UUB.^[1] – Brev från R i GUB (till V Lundström), KB, LUB (bl a till P Fahlbeck o J Thyrén samt många till P Liljeqvist), RA (bl a till S Clason o E Trygger), UUB (bl a till O Alin o H Hjärne) o i SSA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om de ministeriella ärendena och formerna for deras behandling i Sverige-Norge. Ett bidr af R. C. A. Upsala 1891. 69 s. [Sign.] – Till belysning af den svensk-norska unionsförfattningen och dess tidigare utvecklingshistoria. Akad afh ... Upsala ... Sthlm 1893. 195 s. Även: ... utvecklingshist. En statsrättslig-historisk undersökn. – Tal å Upsala studentkårs Gustaf II Adolfs-fest den 9 december 1894. Upsala 1894. 8 s. [Ur Fyris s å, nr 146.] – "En rättshistorisk kontrollanalys". Upsala 1895. 18 s. -Några ord till belysning af rättsförhållandet mellan Uppsala studentkår och dess Allmänna sångförening af C. A. Rid. Upps 1896. 40 s. [Sign; d:o, nr 42-44, 46.] – Öfversigt af den svenska riksdagens sammansättning och verksamhetsformer efter 1809. Sthlm 1895. 191 s. – Tal vid universitetsfesten i Uppsala till Gustaf Vasas minne den 12 maj 1896. Upsala 1896. 31 s. [Ur Fyris s å, nr 55.] – Om stater och internationella rättssubjekt. En komparativt stats- och folkrättslig principundersökning från positiv rättsståndpunkt. Upsala 1896. 92 s. [UUÅ, 1896, Juridik, 2.] – Om den moderna representationsrätten, särskildt i vissa länder med allmän rösträtt. Sthlm 1896. 36 s. (I rösträttsfrågan, 4; [omsl:] Svenska nationalföreningens skrifter, 9.) – Finlands landtdagar. Upsala [1897]. Fol. (1) s. [Undert. C. A. R.] (I skilda ämnen. Föreningen Heimdals uppsatser 5.) – Om kyrkans bekännelseskrifter enligt svensk rätt. En rättshist undersökn. Upps 1897. 24 s. ([Omsl:] I vår tids lifsfrågor 4.) – [S. Almquist, Vetenskapernas bildningsvärden (diskussionsinlägg)] (ibid, 12, Upps 1899, s 42 f). – "Pacta de contrahendo". Spridda studier i romerskrättslig ohligationslära. Upps 1899. 56 s. – Inledning till den svensk-internationella obligationsrätten. Upps 1899. 36 s. – Ueber Rechtsauslegung. Eine rechtsdogmati-sche Principienuntersuchung. Mit Berticksichtigung des römischen und des schwedischen Rechts sowie der neueren insbesondere der deutschen Rechtslitte-ratur. Upsala 1899. 92 s. [UUÅ, 1899,Juridik, 1.] – Bidrag till läran om aftal särskildt mellan frånvarande. En komparativ rättsstudie. 1*. Allmänna rättsgrundsatser och främmande rätt. [Akad avh.] Upsala 1900. XX, 221 s. Även: XXII, 260 s. [Ibid, 1900, Juridik, 1.] – Kritik och motkritik. Ett inlägg i en fråga rörande kompetens till professorsbefattning inom juridisk fakultet o till bemötande af framstälda anmärkningar mot särskilda förut utg skrifter. Sthlm 1900. 91, XXII s. – Några ord som efterskrift till boken "Kritik och motkritik" i anledning af förnyade sakkunnigbetän-kanden år 1901. Upps 1901.15 s. – Strödda uppsatser. 1*. Statsrätt och politik. Upps 1901. 79 s. – Statskunskap eller historia? Några ord om den Skytteanska lärostolens i Upsala ämnen o forne innehafvare. Upps 1901. 16 s. – Vägledning rörande examensfordringar och kurser i juridisk encyklopedi, romersk rätt och privat internationell rätt till tjänst för juris studerande vid Uppsala universitet utg. Upps 1901. 13 s. 2., ändr o öfversedda uppl 1903. Ils.- Föredrag (Svensk förening för internationell sjörätt. 1. Protokoll vid föreningens allm möte d 13 maj 1901 jämte bilagor, Sthlm 1901, s 26–34). – Utkast till ett rösträttsförslag från svensk högerståndpunkt. Upps 1902. 32 s. – Kyrkofrid. Några ord om ett ecklesiastikt besvärsmål rörande valbarhet till kyrkoråd. Gbg 1903. 13 s. [Ur Göteborgs Aftonblad s å, nr 48.] – Handbok i internationell rätt för svenska flottans befäl. Utarb inom flottans stab. Sthlm 1905. VII, 127 s. [Föret; tills med flera.] [Nyomarb utg:] Handbok i internationell rätt för marinen. Utarb inom marinstaben. Sthlm 1911. VIII, 150 s, 1 pl + Rättelsehäfte till Handbok ... 1914, 30 s. [Anon.] – Föreläsningar öfver privat internationell rätt. 1: 1*, 2. Upps 1905–09. 1. Om äktenskap, äktenskapsskillnad och förmynderskap enligt svensk-internationell rätt. 1*. Bidrag till tolkningen af konventionerna af 12 juni 1902 och 17 juni 1905 samt lagstiftningen af 8 juli 1904. 19[05-]09. XI s. 2. Handbok i svensk privat internationell rätt (process-, utlämnings-, straff- o privaträtt). 1907. VI, 216 s. 2. upp] 1912. VI, 214 s. – Om proportionalismen, dess anspråk och berättigande. Några ord i en politisk principfråga. Upps ... 1907. 20 s. –Föreläsningar i juridisk encyklopedi. Grunddragen af den allmänna rätts- o samhällsläran särskildt med hänsyn till positiv sv rätt jämte grundlinier till rättsutvecklingsläran o rättsvetenskapens hist. Upps ... 19[08-]12. XXII, 435 s. -Om neutralitetsidéens förverkligande i Sveriges nyaste historia (Historiska studier tillägnade professor Harald Hjärne ... Upps 1908, s 621-644). - Några anmärkningar i anledning af professoren Davidsons reservation mot det större konsistoriets beslut rörande väckt förslag om ändring af ämnesfördelningen mellan juridiska fakultetens professorer. Upps 1910. 11 s. [Undert; tills med B H Dahlberg.] – Om utvecklingen och tillämpningen i utlandet af idéen om kvinnans politiska rösträtt. Upps 1911. 116,368 s. (Politisk rösträtt för kvinnor, utredn anbefalld genom nådigt beslut d 30 april 1909, 1.) - Professuren ijuridisk encyklopedi, romersk rätt och internationell rätt vid Upsala universitet 1901–1911. Några ord i anledn af väckt förslag om denna professurs upphäfvande. Upps 1911. 16 s. – Utlåtande angående statens rätt att föreskrifva upphörande med lagligen bedrifven näring. Sthlm 1911. 12 s. [Undert; omsl: Konfidentiellt.] (Betänkande och förslag angående reglering af tobaksbeskattningen, afgifven d 2 sept 1911 ... [omsl: Utlåtande i tobaksmonopolfrågan ...], d 1, Sthlm 1911, s 354–360; Bilaga 1 till herr Jeansons reservation.) – Utlåtande (Handlingar rörande tillsättandet af professorsämbetet i statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt och folkrätt vid Universitetet i Lund 1911, Lund 1911, s 34–50). – Kommittéförslaget till departementalreform kritiskt belyst. Upps ... 1913. 48 s. – Kriget, Sverige och neutraliteten. Ett väckelseord. Upps ... 1914. 14 s. [Anon.] – Föreläsningar i svensk stats-och förvaltningsrätt. 1,2: 1* o Bihang, 3: 1, 3: 2, h 1*, 3: 3, h 1*. Upps 1914-33. 1. Statsregementet. 1914. 328 s. 2. Förvaltningen. 1919-33. [1. Inledning, se nedan.] 1*. Öfversigt af den materiella förvaltningsrätten (social-, förvaltnings-, ekonomiförvaltnings-o politiförvaltningsrätt). 1933. 284 s. Bihang, 1. Inledning om förvaltningsrätt, 2. Repressiv politiförvaltningsrätt. 1919. 104s,Tillägg (1) s. [Förstutgsom 2: 1 med undertitel: Inledning, 1. Politiförvaltningsrätt.] 3. Samhällsförfattningen. 1–3. 1919-21. 1. Inledning. Hemlandsrätt [omsl h 2:] och riksdagsrätt, h 1-2. 1919. 274 s. 2. Kommunalrätt. [Omsl: H 1*.] 1921. 80 s. 3. Korporations- och kyrkorätt. 1919. [Omsl: H 1*.] 1919. 113 s. - Kyrkolag och borgerlig lag särskildt med afseende å äktenskapsrätten. Upps & Leipzig (tr Upps) 1915. 43 s. (Även: SHVU, 17: 4.) -Om handelssjöfarten under krig (Redogörelse för det sjunde nordiska sjöfartsmötet i Malmö den 27–29 juli 1914, Malmö 1915, s 192–205; även sep; Handelssjöfarten ... 1914, 13 s). – Sanktionsrätt och vetorätt (Festskrift till Pontus Fahlbeck Lund 1915, s 171–186). – Sockerregleringen och förfogandelagarne. Några anm huru en konsumtionsreglering icke bör ske i strid med gällande rättsprinciper - vederbörande till begrundande -. Upps 1916. 56 s. – Om varuexpropriation enligt speciella förfogandelagen. Några anm om lagligheten af verkställighetsförordningen till speciella förfogandelagen o sättet att tolka undantagslagar. Upps ... 1916. 14 s. – P. M. till riddarhusutskottet angående verkningarna af adliga privilegiernas eventuella upphäfvande på Ridderskapet och Adelns rättsliga ställning ([Ridderskapet och Adelns protokoll vid urtima adelsmötet år 1916, Sthlm 1916, [6.] Bilaga till riddarhusutskottets utlåtande nr 3, s 12–23). – Den svenska grundlagens förutsättningar (Till professorn Robert Hermanson Hfors 1916, s 58-78). – Beslagens och maximiprisens fördärf för folkhushållningen. Upps 1917. 14 s. [Anon.] Öfversedd uppl s å. 14 s. [Ej anon.] – Två politiska tal 1917. Upps ... 1917. 28 s. – Utlåtande (Handlingar rörande tillsättandet av professuren i statskunskap med statistik vid Göteborgs högskola. Meritförteckningar o sakkunniges utlåtande, Gbg 1917, s 65-83). - Tal i Skara den 30 november 1918. [Rubr.] Sköfde 1918. 7 s. – Om kyrkas och prestbords jord efter 1910 (Festskrift för friherre R. A. Wrede Hfors 1921, s 57-68). – Försvarsfrågan enligt bondeförbundets förslag jäm-fördt med öfriga förslag vid 1924 års riksdag. Karlstad 1924. (Tills med H Uddgren.) [Enl uppg.] – [Vad bör vara strävan för Sveriges högerungdom? (enkätsvar) ] (Ungsvenska förbundet i Göteborg, Minnesskrift 1905-1925, Gbg 1925, 4:o, s 48). – Landstingsvalets vikt. Några ord till belysn. Upps 1926.14 s. – Hvad är, vill och gör bondeförbundet? Några punkter till vänners o motståndares begrundande i valtider. Upps 1926. 15 s. – Den svenska statsstyrelsens organisation. Några grundlinier för stats- o förvaltningsrättsliga studier. Upps... 1927. 129 s. – Den svenska förvaltningsrättens system. Upps & Leipzig (tr Upps) 1927. 57 s. (SHVU, 24 [Festskrift tillägnad Uppsala universitet vid dess fyrahundrafemtioårsjubileum d 15 sept 1927], 1.) – Kommunalskattefrågan 1927. [Rubr.] [Västerås, tr] Upps 1927. 4 s. – Skolreformen 1927. Några synp o erinringar. [Västerås, tr] Upps 1927. 18 s. – Stridsmetoder i skolfrågan. [Rubr.] [Västerås, tr] Upps 1927. 4 s. [Undert.] – Skolfrågan 1927. [Rubr.] [Västerås, tr] Upps 1927, 4s. [Undert.] – Folkrätt särskildt såsom svensk publik internationell rätt. D 1–2. Upps & Sthlm 1928-29. XII, 288 s. – Institut de droit international. Session de Stockholm 1928. Premiére commission: Nationalité. Rapport supplémentaire présentée. [Rubr.] Upps 1928. 13 s. [Undert.] – Statsförvaltning genom enskilde (Festskrift tillägnad Axel Hägerström Upps 1928, 4:o, s 62-70). - Den svenska kyrkorätten och äktenskapet. Upps 1929. 24 s. (UUÅ, 1929, [Juridik,] Juridiska fakultetens minnesskrift [Minnesskr utg av Jur fak i Uppsala 1929 till hågkomst av dess första doktorsprom 1629], 12.) - [Droit international privé de la Suéde,] Titre 1. La condition des étrangers en Suéde (A. de Lapradelle &J. P. Ni- boyet, Repertoire de droit international.... T 7, Paris 1930, s 123–133). – Rechtskontrolle im Staat nach schwedischem Staats- und Verwaltungsrecht. Königs-berg 1931. 16 s. (Offentlich-rechtliche Vbrträge und Schriften, hrsg E Wolgast H 5.) – Om statsregleringen som svenskt rättsinstitut. Upps 1932. 35 s. (UUA, 1932, Program, 6; även: Inbjudan till Uppsala universitets Gustav II Adolfs-fest... 5 nov 1932 ävensom inbjudning till doktorspromotionerna ... [: 3.] Inbjudning till juris doktorspromotionen vid Uppsala universitet lörd d 5 nov 1932 Bifogad skrift.) – Sveriges rikes lag 1734 och 1934 ur rättssystematisk synpunkt (Minnesskrift ägnad 1734 års lag, av jurister i Sverige o Finland d 13 dec 1934, 200-årsdagen af riksens ständers beslut, 1, Sthlm 1934, s 404-423). – [Utlåtande] (Sakkunnigudåtanden rörande professuren i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt 1934, [Upps 1934,] 4:o [duplic], bl 1–25). – "Tredjemanslagen". Några synp. [Rubr.] Upps ... 1935. 23 s. – Riksdagssessioner och kammarplena efter 1866 (Sveriges riksdag, historisk o statsvetensk framställn utg enl beslut av 1926 års riksdag, bd 10, Sthlm 1935, s 5–237 [i avd 2. Riksdagen från 1866]). - Från 90-talets studieår: Harald Hjärne – Oscar Alin – Heimdal (Hågkomster och livsintryck, [saml] 17. Den eviga ungdomens stad Upps 1936, s 245-253; 2. uppl s å). – P. M. ([Bihang till Riksdagens protokoll vid lagdma riksdagen i Stockholm år 1936, saml 5,] Konstitutionsutskottets utlåtande nr 32 [rubr], Sthlm 1936, s 5–88). – La Suéde (K Strupp, Bibliographie du droit des gens et des relations internationales, Leyde 1938, s 419–423; sv arbeten i internationell rätt 1933–36). – Utredning rörande stadens rätt till Riddarholmen. Sthlm 1940. 425 s, 3 bil. (Tills med H. G. F. Sundberg; [Stockholms stadsfullmäktiges handlingar 1940, 5. Bihang till] Stadskollegiets utlåtanden och memorial, Bihang 1940: 55.) - Kunskapsfordringar [för juridisk encyk-lopedi ... 1904(-09), för statsrätt... 1910(-35)] (Studiehandbok för de studerande inom juridiska fakulteten vid Upps univ, [1.] (-16.) uppl 1904-35), Juridiska seminariets afdelning för juridisk encyklopedi och romersk rätt 1906/07(–1918/19) o d:o för stats- och förvaltningsrätt 1909/10(–1918/19) (UU, Redogörelse för det akademiska året 1906/07 (–1919/20), Upps 1907–19); yttranden, motioner o reservationer till riddarhusutskottets utlåtanden vid adelsmötena 1905, 1907, 1908, 1914, 1916, 1917, 1920, 1923, yttranden, motioner o interpellationer i FK1919-38 samt reservationer till utskottsutlåtanden o -memorial 1921–28 o 1930–38 i Riksdagens protokoll; artiklar i Nordisk familjebok, Ny ... uppl, bd 1–38, 1904-26 (sign Rid), 3. ... uppl, 1–20, 1923–34; art o rec i: Svensk tidskrift, 1893, Sthlm (rec), NJA, afd 2: Tidskrift för lagstiftning m. m., 1897, 1900, Sthlm, Statsvetenskaplig tidskrift, 1897/98-1906, 1908-09, 1911–15, 1917-20, 1922, 1925, 1927, 1929-32, 1934, 1936–38, 1940–43, Upps, Archiv fur öffentliches Recht, 1899, Tübingen, Journal du droit international privé, 1899, 1900, 1902, 1906, 1911, Paris, Kyrklig tidskrift, 1900, 1902, 1904–05, Sthlm, Tidsskrift for Retsvidenskab, 1902, 1904–05, 1908, 1911–12, 1915, Christiania,... Retsvitenskap, 1927, 1929, 1931, 1933, 1938,1943, Oslo, Finsk tidskrift, 1903,1919, Hfors, Almanack för alla, 1905, Sthlm 1904, Nordisk tidskrift... utg af Letterstedtska fören, 1905 (rec), Det nya Sverige, 1907–09,1915–19, Sthlm, Årsbok 1910 utg af Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet Jahrbuch des öffentlichen Rechts der Gegenwart, 1911, 1913, 1922, Tübingen, 4:o, Vår lösen, 1913, Upps, 4:o, Från svenska statsförvaltningen, 1913, 1923, Sthlm, 4:o, Annuaire de lTnstitut de droit international, 1913, 1927-28, Gand, Svenska stadsförbundets tidskrift, 1914, 1918, 1938, Sthlm, 4:o, "Scientia", rivista di scienza, 1916, 1918, 1926, 1928, Bologna, Svensk lösen, 1917, Sthlm, 4:o (anon), Svensk kyrkotidning, 1931–32, Upps, 4:o, Svensk humanistisk tidskrift, 1917, 1919, Gbg, 4:o, Landsstaten, tidskr 1919, Vänersborg, 4:o, Nordisk administrativt Tidsskrift, 1921, 1929, 1939, Khvn, Nationell tidskrift, 1923, Sthlm, 4:o, Ergo, tidn för Uppsala studenter, 1925, 1928–29, Upps, 4:o, Die Kriegsschuldfrage, Beiiiner Monatshefte fur internationale Aufklärung, 1927, Deutsche Juristen-Zeitung, 1927, Berlin, 4:o, Svenska landsbygdens årsbok, 1927, 1929–31, 1933–34, Sthlm, SvjT, 1927, 1930–31, 1936–39, Sthlm, Revista de drept public, 1928, Bucu-resti, Zeilschrift fur öffentliches Recht, Bd 9, 1929/30, Wien & Berlin, Revlie de droit international et de législation comparée .... 1930, 1933, Gand, Kiilugyi szemle, 1935, Budapest, Die Friedenswarte, 1935, Geneve, 4:o, Förvaltningsrättslig tidskrift, 1938, Sthlm, Svensk statsförvaltning, 1939, Sthlm, 4:o, Tidskrift utg av juridiska föreningen i Finland, 1939, Hfors, Allsvensk samling, 1940, Gbg, 4:o, Scandia, 1941, Sthlm, Zeitschrift der Akademie fur deutsches Recht, 1942, München, 4:o; vidare Fyris 1894-96, Upps, Göteborgs Aftonblad 1903, NDA 1915: 16/8 (Sthlmsupp! 188), tidn Upsala 1922: 7/11, Svenska morgonbladet 1937: 24/4, StT 1938–42 (65 st), Aftonbladet 1939–42 (8st), Dagsposten 1942–44 (23 st); se vidare Bibliografi ... (Skrifter utg av Institutet för offentlig och internationell rätt [:1], Skrifter åt minnet av C. A. Reuterskiöld, Sthlm (tr Hfors) 1945, 4:o, s 21–44).

Utgivit: Handlingar rörande väckt förslag om ändrad ämnesfördelning mellan vissa professurer inom juridiska fakulteten. Upps 1910. 36 s. [Anon.] – Nya handlingar i frågan om ... mellan professurerna inom Upsala juridiska fakultet. Upps 1910. 29 s. – H Blomberg, Ur föreläsningar i svensk statsrätt. 2. uppl efter förf:s död utg i delvis förk form. Upps & Sthlm 1911. X, 204 s. [Föret.] – Större akademiska konsistoriets yttrande i frågan om ämnesfördelning mellan vissa professurer inom juridiska fakulteten vid Uppsala universitet ...jämte inl o några randanm. Upps 1912. 15 s. – Utdrag af kanslersämbetets yttrande i frågan om ändrad ämnesfördelning mellan vissa den juridiska fakultetens i Uppsala professorer. Upsala 1912. 3 s. [Anon.] – Främmande grundlagar samt vallagar och parlamentariska arbetsanordningar [förtitel:] i sv övers efter Riksdagens beslut... 2-3, 5-6 [av planerade 1-7.] [3 o 6: anon.] Upps 1918-21, Sthlm 1926–31. (Tills med V. A. Rinander.) 2. V. A. Rinander, Amerikas Förenta Stater. 1921. VI, 437 s. 3. Nederländerna, Danmark, Norge och Island. 1926. VII, 379 s. 5. Dens, Tyska stater. 1918. VIII, 476 s. 6. Frankrike och Belgien. 1931. X, 312 s. – Sveriges grundlagar med därtill hörande författningar och konstitutionell sedvanerätt samt vissa internationella överenskommelser m.m. utg med anm. D 1–3 + Bihang. Upps ... 1924-26. 4:o. (D:o.) 1. Regeringsformen och successionsordningen. 1924. VIII s, s 1–199. 2. öfversedda uppljämte ett tillägg till tredje delen. 1934. VI, 243 s. 2. Folkförbundsakten jämte internationella öfverens-kommelser och stadganden af konstitutionell art. 1925. VI s, s 201-424. 3. Riksdagsordningen med vallagen samt tryckfrihetsförordningen. 1925. S 425-668. 2. öfversedda uppl. Jämte ett inledande tillägg till första delens 2. uppl. 1937. 277 s. [RO:s o TF:s textändringar efter 1925.] Bihang. 1926. S 669–1038.

Redigerat (utgivit): Statsvetenskaplig tidskrift för politik, statistik, ekonomi. Årg 1–3, 1897–1900. Upps. (1–2: utg tills med P E. Fahlbeck, O Alin o H Blomberg, 3: red.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 7 juni 1901, nr 14, o 31 dec 1909, nr 34, RA.

I Anderson, Arvid Lindman o hans tid (1956); dens, Otto Järte – en man för sig (1965); dens, Åsyna vittne. Människor o händelser i press o politik 1914–1940 (1968); J Bergman, Hågkomster (1943); J Bratt, Minnen från min studietid i Uppsala (Jur fören [i Uppsala] 125 år, ed H Westin o G Fischer, 1969); E Brtiel, Prof C A R in memoriam (Nord tidsskr for international ret 1944); H Elliot, Ur en domares liv (1958); N Elvander, Harald Hjärne o konservatismen. Konservativ idédebatt i Sverige 1865–1922 (1961); R Erich, nekr över R (Tidskrift, utg av Jur fören i Finland 1945); Fören Heimdal 1891–1931 (1931); B Hagård, Nils Wohlin, konservativ centerpolitiker (1976); H Hamilton, Dagböcker 1917–1919, ed G Gerdner (1956); E v Heland, Optimismens o besvikelsens år, 1922–1952 (1969); G Hellström.Jordbrukspolitik i industrisamhället med tyngdpunkt på 1920- o 30-talen (1976); N Herlitz, Tidsbilder (1965); G Herrström, 1927 års skolreform. En studie i sv skolpolitik 1918–1927 (1966); G Hägglöf, Möte med Europa (1971); A W Johansson, Per Albin o kriget. Samlingsregeringen o utrikespolitiken under andra världskriget (1985); M Kihlberg o D Söderlind, Två studier i sv konservatism 1916–1922 (1961); W Kleen, Ur skuggan av min dal (1954); C Lindskog, Bokslut (1949); G Lindskog, Med högern för Sveriges framtid (1954); R M[almgren], C A R (SvJT 29,1944); O Nyman, Sv parlamentarism 1932–1936 (1947); dens, Högern o kungamakten 1911–1914 (1957); S Oredsson, LU under andra världskriget. Motsättn:ar, debatter o hjälpinsatser (1996); Skrifter åt minnet av C A R, ed Inst för offendig o internat rätt (1945); SMoK; V Spångberg, Banbrytare, hövdingar, tyranner (1939); N Stjernqvist, Statsrätt o statskunskap (Festskr til prof, dr juris Poul Andersen 12 juni 1958, ed E A Abitz, 1958); S G Svenson, Erland Hjärne. En historikers livsöde (1994); H Tingsten, Mitt liv, 1–2 (1961–62); R Torstendahl, Mellan nykonservatism o liberalism. Idébrytn:ar inom högern o bondepartierna 1918–1934 (1969); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 1 (1988); UUM ht 1936 (1937); KG Westman, Polit anteckn.ar april 1917-aug 1939 (1987); H Wieslander, I nedrustn:ens tecken. Intressen o aktiviteter kring försvarsfrågan 1918–1925 (1966); K Wistrand, Hört o upplevat (1962).-Nekr över R i SvD 11 april 1944.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl-Axel Reuterskiöld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6618, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan-Olof Sundell), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6618
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl-Axel Reuterskiöld, urn:sbl:6618, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan-Olof Sundell), hämtad 2024-04-18.