Meriter

Ronge, Eric Wilhelm, f 7 juli 1889 i Frykerud, Värml, d 27 maj 1982 i Lidingö. Föräldrar: agenten Per Adolf R o Hilda Christina Öström. Mogenhetsex vid H a l i Karlstad 7 juni 07, elev vid Ombergs skogsskola 1 okt 09, ex där 30 aug 10, elev vid Skogsinst 1 okt 10, jägmästarex där 30 dec 12, anställd vid Kramfors ab:s skogsförvaltn 1 febr 13, skogschef där 24–38, led av styr:erna för Norrlands skogsvårdsförb o för Sveriges skogsägareförb 29–58, av 1931 års skogssakk okt 31–jan 33, av styr för Fören för växtförädl av skogsträd 36–58, av norrländska skogsproduktionsutredn maj–dec 39, skogssakk vid Sv cellulosa ab (SCA) 39–56, ordf i Sällsk för praktisk skogsträdsförädl 41–59, led av styr för Nord skogsunionen 46–59. – LLA 36, LIVA 46, HedLIVA 54, skogsvetensk hedersdr vid Skogshögskolan 63, HedLLA 70.

G 15 aug 1916 i Fjällsjö, Vnl, m Gudrun Kristi Sönsteby, f 20 juni 1893 i Alnö, Vnl, d 26 jan 1982 i Lidingö, dtr till disponenten Kolbjörn Eriksen S o Christi Gundersdtr Trommald.

Biografi

Eric R anställdes vid Kramfors ab 1913 som assistent till företagets skogschef Kolbjörn Sönsteby. R blev också dennes svärson och senare hans efterträdare på chefsbefattningen. Kramfors ab var ett av de större bland de skogsbolag som Ivar Kreuger under R:s chefstid 1929 i ett framsynt strukturgrepp sammanförde i SCA. Tio år senare kallades R till SCA:s dåvarande huvudkontor i Sthlm med uppgift att samordna hela den skogliga verksamheten inom landets då i särklass största privata skogsinnehav, en tjänst han sedan innehade till sin pensionering.

Skogsskötseln var R:s centrala intresse men han gjorde också banbrytande insatser på angränsande områden som virkesteknologi, virkestransporter, arbetsrationalisering, skogsträdsförädling och skogstaxering med långsiktig driftsplanering. På det sistnämnda fältet var hans verksamhet skolbildande bland de större skogsföretagen. R deltog flitigt i den alltid livaktiga skogliga debatten. Han lämnade också en läng rad bidrag till fackpressen, i första hand Norrlands skogsvårdsförbunds och Sv skogsvårdsföreningens tidskrifter. Det var följdriktigt att denne praktiker med forskarsinne också med tiden blev skoglig hedersdoktor.

Som exempel på R:s ekologiska intuition kan nämnas ett försök som åtminstone ett halvsekels jägmästarkurser sedan fick ta del av. På vissa norrländska marker föryngras granen i form av en extremt tät ungskog, kallad stavagran. När denna nått en viss höjd stagnerar tillväxten. R kunde visa att orsaken var låg marktemperatur under växtperioden, tom med tjäle långt in på sommaren. R:s kraftiga bortröjning av storparten stammar satte dock åter fart på tillväxten bland de kvarlämnade.

Ett annat gissel som R redan på 1920-talet tog itu med var det fria skogsbete som var regel i landets flesta skogstrakter. Särskilt skogsbrukets hyggen var begärliga för betesdjuren, vilket effektivt hindrade återväxten och gjorde skogskulturer meningslösa. De största skadorna åstadkom getterna. Med hjälp av både lagstiftning och anläggning av kulturbeten kunde med tiden situationen förbättras till båtnad för alla inblandade parter.

Ett växande problem var de restskogar som efter äldre avverkning allt mer bredde ut sig över Norrland. Länge kunde industrin bara tillgodogöra sig de grövre, sågdugliga träden. Resten lämnades i förhoppningen att skogen skulle växa till sig. Detta skedde dock ofta inte eftersom mycket av den lämnade och tidigare undertryckta skogen torkade eller stormfälldes. För att lösa detta problem tog skogsledningen inom SCA i början av 1940-talet initiativ till en radikal restaurering av restskogarna genom avverkning, bränning och skogsodling av stora arealer. Det var ett krävande program som aktivt stöddes av R från hans position. Snart följde också andra skogsbolag, liksom Domänverket, samma linje.

En skogsförvaltares ansvar omfattade alla arbeten i skogen, från huggning till avslutande flottning. Tusentals huggare och hästkörare, med sina småbruk och familjer, var involverade. R hörde till initiativtagarna till skogsbrukets gemensamma arbetsstudier, ett då helt nytt fält. Denna tidiga forskningssamverkan fick en epokgörande betydelse för all utveckling av arbetsmetoder och redskap i skogen och gjorde Sverige till en ledande nation på området. För att göra ackordslönerna i skogen mer rättvisa införde R "tvåprissystemet". Där togs hänsyn både till stockarnas antal och till deras volym. Det var en enkel idé som kom att tillämpas överallt så länge ackordsarbetet varade.

R insåg tidigt vilka stora möjligheter den skogsgenetiska forskningen innebar för ett land som Sverige. Han var medstiftare av både Föreningen för växtförädling av skogsträd (1936) och Sällskapet för praktisk skogsträdsförädling (1941). Verksamheten fick stor praktisk betydelse. Sålunda kunde SCA ett drygt halvsekel efter det R inträtt i företaget redovisa en mer än dubbelt så hög tillväxt i den välslutna nya skogen som i den glesa gamla, vilket till stor del kan tillskrivas det vitalare genetiska materialet. R hade för övrigt redan på 1920-talet på marker med hårt klimat anlagt ett antal bestånd av den senare så omdebatterade Pinus contorta, en nära släkting till vår egen tall. Dessa små försöksodlingar fick en överraskande god utveckling och bidrog till det stora intresset i Norrland för contortan från 1960-talet.

R hörde dll den handfull skogsmän som under 1900-talet hade ett avgörande inflytande på skogsbrukets utveckling. Han arbetade i den praktiska skogsskötseln men använde forskarens metoder för analys och lösning av problemen. I omfattande praktiska försök sökte han svaren på frågorna. – R var bland vänner och kolleger inte bara uppskattad för sina kunskaper och sin klokhet utan också för sitt glada, rättframma och frejdiga sätt. Skogsfolk som samarbetade med honom har vittnat om hans starka utstrålning.

Författare

Henning Hamilton

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Huggning och körning av timmer (sågtimmer, pappersved m. m.). Pristabell baserad på stycketal och verkl. kub:massa för beräkning av ackordspris och awerkn:kostnad. Sthlm 1919. (4) s. (Tvåprissystem [titelrubr].) 2. tillök uppl: ... Tvåprissystem baserat på... Ljusdal 1920. ("Tvåpristabellen.") – Schematiserade anvisningar ull ledning vid beståndsbehandling å olika marktypsgrupper inom Ångermanälvens och angränsande ådalar. [Rubr.] Kramfors 1936. 6 s [folder].

Källor och litteratur

Källor o litt: H Hamilton, E DN 7 juni 1982); Samzelius.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eric W Ronge, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6827, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henning Hamilton), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6827
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eric W Ronge, urn:sbl:6827, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henning Hamilton), hämtad 2024-04-19.