Meriter

2 Rosenius, Johan Anders Martin Paul, brorson till R 1, f 12 mars 1865 i Gbg, Domk, d 5 juli 1957 i Malmö, S:t Petri. Föräldrar: professorn Martin Gabriel R o Martina Henrietta Wennerberg. Mogenhetsex vid H a l i Lund 9 juni 83, inskr vid LU 27 aug 84, FK där 31 jan 87, inskr vid KI jan 88, MK där 31 jan 91, ML vid LU 19 jan 95, prakt läk i Malmö från 20 maj 95, initiativtagare till Fören till skyddande af Måkläppens fogelfauna 99. Ornitolog. – Fil hedersdr vid LU 31 maj 44.

G 27 april 1896 i Solna (kbf i Sthlm, Hedv El) m Nanna Alfhild Pyk, f 14 febr 1873 i Gbg, Domk, d 16 nov 1964 i Malmö, S:t Petri, dtr till grosshandlaren Anders P o Johanna Pihl.

Biografi

Paul R deltog flitigt i studentlivet i Lund där han tillhörde kretsen kring Bengt Lidforss (bd 22) och den kulturradikala studentföreningen D.U.G. (De unge gubbarne). Föreningen arrangerade diskussionsaftnar om filosofiska problem och liberala frihetsfrågor men hade till en början ingen kontakt med socialismen och den spirande skånska arbetarrörelsen. I samband med att R förlade sina studier till Sthlm väcktes dock hans intresse för dessa strävanden, och det var han och Lidforss som 1891 sammanförde socialistledaren Axel Danielsson (bd 10) med den radikala studentopinionen i Lund. R har i skilda sammanhang lämnat bidrag till historieskrivningen om 1880- och det tidiga 90-talets Lundaradikalism, bl a i nyckelromanen De unge gubbarne (1909) som han skrev i samarbete med Lidforss.

I en artikel i DN 1907 riktade R en rad anklagelser mot Lidforss och den sv arbetarrörelsen; särskilt vände han sig mot den negativa inställning till kristendomen som dessa krafter företrädde. Artikeln väckte livlig anklang i borgerliga tidningar och markerade R:s brytning med socialdemokratin. Den följdes av en långvarig polemik i religionsfrågan mellan honom och Lidforss, för den senares del avslutad med skriften Moderna apologeter (1911). R ägnas där en uppsats vars ledmotiv är kristendomens fördummande inverkan på sina anhängare. R å sin sida samlade sina kristendomsvänliga artiklar i en 1912 utgiven broschyr. Detta offentliga meningsutbyte rubbade dock aldrig deras vänskap, som bestod till Lidforss' bortgång 1913.

R:s medverkan i DN inskränkte sig inte till inläggen i religionsdebatten. Med början 1906 skrev han, som tidningens "kulturambassadör" i Malmö, ett stort antal artiklar om konst, teater, litteratur och naturskydd. Han var också själv utövande konstnär med oljemålningar, bl a av landskapet kring Kullaberg, reliefer och statyer i sin produktion.

R:s stora passion och livsverk gällde fåglarna och naturen, medan hans mångåriga läkargärning närmast kommit att uppfattas som en av fadern framtvingad födkrok. En anförvant har vittnat om att R:s naturstudier tog så mycket tid från läkarpraktiken att han periodvis hade ekonomiska problem. Han sågs sällan ta emot patienter – utom i samband med en smittkoppsepidemi på 1930-talet (Andersson). För allmänheten blev R mest känd som naturskildrare, och han kan utan tvekan räknas till pionjärerna i denna senare så populära genre. Han skaffade sig en avancerad kamerautrustning och var en av Sveriges allra första naturfotografer.

R:s första bok i genren var Naturstycken (1897), magnifikt illustrerad av Bruno Liljefors (bd 23). Sedan följde första delen av verket Min jakt med kamera (1912). Samtidigt planerade R utgivningen av det som under många år tog det mesta av hans tid och formade sig till hans livsverk: Sveriges fåglar och fågelbon. Detta arbete blev med tiden vårt lands största ornitologiska verk, omfattande sex stora band och publicerat 1913-49. Sista delen utkom två år efter R:s död. Staten bidrog med 4 000 kr om året men det krävdes också stora insatser av Gleerups förlag och R själv för att genomföra den gigantiska utgåvan.

Verket omfattar drygt 2 400 textsidor i stort format och 950 fotografier. Varje fågelart presenteras med fotografi av bo och ägg, med en målad färgplansch av fiskeriintendenten Gustaf Swenander samt med en "litterär" inledning följd av en vetenskaplig beskrivning. Under den långa produktionstiden blev dock R:s skrivsätt en smula föråldrat och en del fackfolk ansåg att den litterärt utformade delen av texten skymde det vetenskapliga innehållet. I den sist utgivna delen finns bilder som tagits av andra fotografer men i övrigt stod R själv för hela fotomaterialet, en enorm prestation med tanke på att han samtidigt hade ett borgerligt yrke. Under mer än 50 år ägnade R varje vår och försommar åt att fotografera fågelbon och häckningsmiljöer runt om i Sverige, och inte minst landskapshistoriskt är hans terrängbilder av stort värde. R:s samling av fotoplåtar förvärvades efter hans död av Vänersborgs museum.

En annan uppmärksammad insats av R på naturfotografins område var den vackra boken Måkläppen (1926) om den lilla sandreveln utanför Falsterbo. Genom sitt starka engagemang lyckades han genomdriva att den fågelrika ön redan 1899 förklarades som naturvårdsområde – det första i sitt slag i landet. R var också den förste som pläderade för att Kullaberg skulle inköpas av staten och förvandlas dll nationalpark.

R var en ivrig äggsamlare, vilket var legitimt när han började vid sekelskiftet 1900. Hans noggrannhet som oolog kan ingen ifrågasätta, men det fanns de som ansåg att han gick väl hårt fram i fågelmarkerna. R försvarade dock äggsamlandet med hetta. Otvivelaktigt gjorde också den vetenskapligt inriktade R en insats som fick stor framtida betydelse – t ex när det gäller att undersöka vissa miljögifters inverkan på skaltjockleken hos rovfåglarnas ägg.

Författare

Gunnar Brusewitz

Arkivuppgifter

R:s arkiv (ms o brev) i LUB. – Brev från R i GUB (bl a till J Furuskog), KB o i UUB (bl a till D Bergström o B Knös).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Naturstycken. Sthlm 1897. 97 s. – Lungsoten och dess bekämpande. Sthlm 1897. 24 s. (Svenska folkets öreskrifter, n:r 6.) – Under skilda himmelstreck. Malmö 1903. 314 s. – Sund mjölk. Malmö 1905. 20 s. – De unge gubbarne. Sthlm 1909. 171 s. – Skydda våra sällsynta fåglar. Lund (även Gbg) 1910. [Omsl] 4:o. 7 s, 2 pl. – Ornithologiska iakttagelser i Algeriet. [Rubr.] Upps 1910. 38 s, 6 pl. ([VA,] Arkiv för zoologi, bd 7, n:o 11.) – Mitt inlägg mot prof. Bengt Lidforss' Kristendomen förr och nu. Malmö 1912. 74 s. – Min jakt med kamera. Saml l-[2]. 1912. 1. Sthlm 1912. 4:o. 165 s. [2.] Ny saml. Lund 1924. Stor 4:o. 243 s. 2. uppl s å. – Geschichte der Naturdenkmalpflege in Schweden (Beiträge zur Naturdenkmalpflege, hrsg v H Conwentz, Bd 2, Berlin 1912, s 269–292). – Sveriges fåglar och fågelbon. Bd 1–6. Lund (färgpl tr Berlin) 1926-49 [1913–54], Fol. [Utkom i 255 h.] 1. 19[13-]26. (13), 512 s, 169 pl. [Titelbl för uppdeln i d 1–2 tr senare.] 2. 19[21–]29. (8), 420 s, 161 pl. 3. 19[27–]39?. (8), 423 s, 172 pl. 4. 19[27–]37. (7),428s, 113 pl. 5. 19[36–]42. (8),467 s, 136 pl. 6.1949 [1943–54]. 261 s (+ div tillägg o nya register, s 257-269), 65 pl. [Antalet pl enl bandens register. I tr finns även flera svartvita pl utan text o ett fåtal i färg avsedda för bd 4; färgpl kom dock att helt saknas i bd 4–6.] – Om fågelskyddet i Sverige. Lund 1915. 63 s, 3 pl. – Naturkunnighet i gamla Lund (Under Lundagårds kronor [saml 1,] Lund 1918, s 293–312). – Vandringar och färder. Lund 1919. 184 s, 20 pl. – Några erinringar med anledning av sakkunniges betänkande rörande jakt- och fågelskydd. Lund 1922. 46 s. – [Minnen och hågkomster från studenttiden] (Bengt Lidforss, en minnesskr ... red av E Sjövall, Malmö 1923, 4:o, s 35–37). – Resan till Tunisien. Lund 1925. 144 s. – Thure Petrén, den 20 mars 1926. Lund 1926. (6) s. [Undert.] – Måkläppen. Fågelriket på Falsterbo rev. Sthlm 1926. 4:o. 249 s, 8 pl. – Min socialism (Hågkomster och livsintryck av svenska män och kvinnor, saml 8, Upps 1927, s 82-89). – Vildmark och fåglar. Malmö 1929. 270 s. – Äventyr och fröjder vid Lunds katedralskola (När jag gick i skolan, skol- o ungdomsminnen från 1800-talets senare hälft, berättade av 34 sv män o kvinnor, Upps 1934, s 97–109; ur S-T, Söndagsbilaga, s å). – Ett besök på Måkläppen. [Rubr.] Malmö 1935. (4) s. [Undert.] – Konstnären Axel Ebbe. Trälleborg 1937. 43 s. [Nya uppk] Trelleborg 1949. 44 s. 1956. – Mitt gamla Lund och andra minnen. Lund 1952. 212 s. ^[1] – Livserinringar. "Ett försök till en uppbyggelseskrift för mig själv". Efterlämnat manuskr ... ordnat av E Sjövall ... [Malmö] 1959. 185 s, 4 pl. – Bidrag i OoB 1892–95, 1897, 1899–1900, 1902, 1911–12, 1918, 1940, 1942–44, STFÅ 1895, 1901, 1906, 1908, 1919, Fauna och flora 1908, 1909, 1911, 1913, 1916, 1927, Sveriges natur, Sv naturskyddsföreningens årsskr, 1910, 1913, 1928–29, 1931, 1935, 1937, 1944, o dess Årsbok 1944, allt Sthlm; vidare bl a Höganäs tidning 20, 23, 25, 27 o 30/4saml2/5 1895, SvD 28/9 1913o 11/2 1921, DN 11, 17 o 21/2 samt 10/8 1913, S-T 14/3 1938, SDS 11/11 1946 o 13/7 1953, Arbetet 11/6 1953.

Källor och litteratur

Källor o litt: I Andersson, Äreräddn för R (Sydsv Dagbl 19 okt 1989); N Beyer, Bengt Lidforss; en levnadsteckn (1968); I Ljungquist, Kampen om läsarna (Ur DN:s lust, 2, 1953); 1 Rydzén, R:s stora fågelbok dyrgrip (Sydsv Dagbl 15 okt 1989); SKL; SLH 3: 4 (1897) o 4: 4 (1937); SMoK; S U[lfstrand], P R (Vår fågelvärld 1958); E Vendelfelt, Den unge Bengt Lidforss (1962); A Werin, Vilhelm Ekelund: 1880–1908 (1960); E Wibeck, P R 80 år (SvD 11 mars 1945). – Nekr över R i SvD 6juli 1957.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J A M Paul Rosenius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6937, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Brusewitz), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6937
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J A M Paul Rosenius, urn:sbl:6937, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Brusewitz), hämtad 2024-04-18.