Meriter

Rudin, Erik Georg Waldemar Napoleon, f 20 juli 1833 i Östra Ryd, Ög, d 2 jan 1921 i Uppsala. Föräldrar: löjtnanten Erik Waldemar R o Lovisa Elisabet König. Elev vid Linköpings elementarskola o gymn 42–51, inskr vid UU 12 sept 51, FK 28 mars 57, disp 22 maj 57, mag 5 juni 57, dimissionsex 31 jan 59, allt vid UU, förest för Evangeliska fosterlands-stiftelsens (EFS) exp, Sthlm, 12 okt 58 (tilltr maj 59)–61 o dess missionsinst (från 1 okt 63 vid Johannelund, Bromma, Sth) 61–april 69, prakt teol ex vid UU 20 maj 64, prästv 5 nov 65, v komminister i Klara förs, Sthlm, 1 okt 69–30 sept 72, TK vid UU 28 okt 71, doc i gamla o nya testamentets exegetik där 21 nov 71, tjänstg e o hovpredikant 5 april 73–92, disp inför teol fak vid UU 29 jan 75, teol adjunkt där o kh i (Uppsala-)Näs' prebendepastorat, Upps, 14 april 75, TD vid UU 6 sept 77, e o prof i exegetisk teologi 6 nov 77, ord prof i detta ämne där o kh i Helga Tref:s prebendeförs, Upps, 16 dec 92 (tilltr 1 sept 93)–31 aug 00, led av allm kyrkomötet 83–08, kontraktsprost i Ulleråkers kontrakt 1 maj 86–92, led av bibelkommissionen april 84-15. – LSA 96, LHVU 97.

G 7 okt 1859 i Sthlm (enl vb för Arboga) m Julia Maria Lovisa (Louise) Maule, f 2 juli 1828 där, Jak o Joh, d 28 jan 1899 i Uppsala, dtr till postmästaren, kammarherre James M o Charlotta Juliana Theresia Hollé.

Biografi

I Uppsala anslöt sig Waldemar R till de studentkonventiklar som hölls hos rådmannen L V Henschen (bd 18). Den som introducerade honom där var faderns officerskamrat, marinmålaren J C Berger (bd 3), enligt R "den förste öppna bekännare av Kristus, som jag mött". I kretsen kring Henschen förenades "läseri" och liberalism och där fick R sitt andliga genombrott. Genom Berger vanns R för Evangeliska alliansens idéer, som R komprimerade i ett föredrag 1854: Bekännelserna äro mångahanda men Herren är en. Han entusiasmerades snabbt för nya idéer, alltför snabbt, sades det med viss rätt, och blev nära vän med den kyrkligt och politiskt radikale H J Lundborg (bd 24). De bägge fann i den reformerta skotska frikyrkan en förebild till en från staten fri sv kyrka och gjorde flera studieresor till Skottland. Vid religionsfrihetsmötet i Sthlm i juni 1853 talade båda för oinskränkt religionsfrihet – då en högst radikal åsikt i konventikelplakatets Sverige. Båda fascinerades också av Søren Kierkegaard; de översatte och spred som traktater utdrag ur dennes skrifter. Budet om Kierkegaards död 1855 blev överväldigande för R: "Mig har aldrig något så gripit, ej ens Nya testamentet."

R kunde inte tänka sig en prästvigning och mottog därför kallelsen som expeditionsföreståndare inom EFS, grundad på Lundborgs initiativ 1856 efter skotskt mönster. Rörelsens bas blev dock smalare än Lundborg tänkt sig, och verksamheten hämmades även av kyrkopolitiska och teologiska olikheter mellan "Uppsala-pietism" och "Stockholms-evangelism", den senare med C O Rosenius (se ovan) som samlande namn. Såväl stiftelsens förste ordförande, friherre Jonas Alströmer, som Lundborg själv och senare även R, vilka alla distanserade sig från "Stockholmsevangelismen", kom därför snart att lämna EFS. R fann hos "Stockholms-typen" – hans eget uttryck – etisk slapphet, "lätt tro", "pjunk-kristendom" och konfessionell trångsynthet.

Inom EFS fick R först ansvar för den inre missionen med dess kolportör- och predikantverksamhet. För honom var inre mission ett uttryck för församlingens diakoni i samverkan med församlingsprästen, "ett evangelii nät av den fria kärleksverksamheten". Dessa skotska lärdomar visade sig dock svåra att tillämpa inom EFS, där man föredrog predikomission. 1861 beslöt EFS att med stöd av det snabbt växande antalet missionsföreningar i landet börja en självständig sv yttre mission. R fick med sina breda språkkunskaper uppdraget att förbereda och leda den. Förebilden för denna första sv mission blev Herrmannsburgermissionens s k bondemission. R syftade till att den av honom ledda missionen skulle ses som sv kyrkans mission. Sällskapsmission betraktade han som en nödlösning i kyrkans kris. Hans egen prästvigning 1865 var en följd av denna syn. Han fick också genomfört ett regeringsbeslut att de mer teoretiskt begåvade eleverna skulle ordineras av biskop efter fyra till fem års studier medan övriga medföljde till missionsfältet som "lekmannaarbetare".

EFS:s missionsfält förlades till Östafrika. R ansåg att bondemissionärerna skulle "bättre passa för Afrikas vilda folk än för det högt kultiverade Indien", Rödahavskusten lockade: det var biblisk mark och Suezkanalen skulle snart öppnas. Utbildningen inleddes 1862 i Sthlm men flyttade redan följande år ut till lantegendomen Johannelund i Bromma där en ny institutsbyggnad med gudstjänstlokal stod färdig 1867. Det var en hård skola – för att pröva kallelsens äkthet. Missionärernas prästvigning väckte dock kritik i en del missionsföreningar. Man ville inte se sina bondemissionärer "som statspräster i prästkragar och kaftanetter". R å sin sida blev alltmer tveksam till sällskapsmission och överhuvud till den sk associationsprincipen som slog igenom på flera plan i samhället. Viktigare än inre och yttre mission blev för R "den innersta missionen", som ställer personligheten och dess andliga mognad i centrum.

Vid C O Rosenius' död 1868 väcktes frågan om vem som skulle bli den andlige ledaren i EFS – P P Waldenström eller R. Den förre representerade evangelismen och talade för missionsföreningarnas frihet från sv kyrkan. Vid ett av Lunds missionssällskap arrangerat möte i Uppsala s å gick Waldenström till hårt angrepp mot kyrkan och "den avgudiska efterhängsenheten vid de vigda kyrkomurarna". R replikerade med att peka på den lika stora faran för "den vidskepliga vidhängsenheten vid bönhusen". R anklagades då för att inte vara "evangeliskt sinnad", och flera missionsföreningar hotade med att detta nödår dra in missionsunderhållet. En förtroendeomröstning i EFS:s styrelse 2 febr 1869 slutade med lika röstetal men med ordförandens utslagsröst till förmån för R. Denne valde likafullt att lämna in sin avskedsansökan. Konflikten väckte stor uppmärksamhet i Sverige och även inom utländska missionssällskap. I sin dagbok skrev R att hans tjänst i missionen, "så förvänd och oren i sin rot", var en Guds pedagogiska väg för att han skulle lära känna Gud djupare.

Efter uppbrottet från EFS och Johannelund fick R med hustru och barn en tillfällig uppehållsort hos familjen Bergman (bd 3, s 645 f) på Rosenvik, Djurgården i Sthlm. Här fördjupade han sig i den s k Rosenvik-mystiken. Denna anknöt till en lång Stockholms-förankrad tradition av pietism, schwabisk teosofi, kvietistisk mystik och württembergsk bibelteologi. En "theologia mystica" formades som korrektiv till rådande abstrakt konfessionalistisk skolteologi. R påverkades starkt av dessa traditionslinjer liksom av fördjupade Kierkegaard-studier.

R:s predikoverksamhet, först som vice komminister i Klara församling och sedan som prebendekyrkoherde i anslutning till befattningar vid UU, markerar en höjdpunkt i sv homiletik under 1800-talets senare hälft. Det fanns en märkligt betvingande glöd i den spröde R:s väsen, som fyllde kyrkorummet. Han använde ett nytt predikospråk, som anknöt dll aktuell sv litteratur och som den nya bildningens generation begrep. Sina predikningar lät R publicera under titeln Evighetsvinkar, och de trycktes i en mängd olika utgåvor (1873–99).

Som akademisk lärare fullföljde R den av O F Myrberg (bd 26, s 139) utformade s k bibelteologin. Viktiga inspirationskällor till denna var den württembergska bibelteologin och J T Beck i Tübingen. R och flera andra teologer i Uppsala gjorde studieresor till Beck. En annan inspirationskälla var E G Geijers personlighetsfilosofi och historiesyn. Ett syfte med bibelteologin var att lösgöra teologin från den vid denna tid helt dominerande boströmianismen i Uppsala och hegelianismen i Lund.

I sin bibelteologi rörde sig R särskilt kring tre begrepp: personlighetsbegreppet, det universella gudsriket och den s k frälsningshistorien. Han betonade det etiska i personlighetsbegreppet med viljan och valet i centrum. Samtidigt framhöll han i anslutning till Kierkegaard och Geijer gemenskapskategorin: "intet du – intet jag" och "människan är sig själv och släktet". Linjen drogs inte individ-kyrka (stat) utan individ-det universella gudsriket (mänskligheten). R:s människosyn utgick från utsagan om människans skapelse till Guds avbild. Han vände sig mot "den protestantiska lymmelaktigheten" som bosatt sig i en enkel negation till katolicismen och "bara förkunnar hur syndig människan är, men glömmer hur stor hon är". Gudsbilden är det sant mänskliga, "människan i människan". I det nya begreppet frälsningshistoria drogs hela världshistorien in. Den är "Guds berättelse om hans egna och mänsklighetens sammanflätade vägar".

R:s trosuppfattning bars av romantikens och den schwabiska teosofins organismidé. Han betonade en existentiell kunskapsprincip enligt Kierkegaard. Sanningen var en etisk fråga, inte ett i det förflutna uppnått resultat eller lärosystem utan en framför var och en ställd uppgift som skulle fyllas, en väg att välja och gå. Personlighetsprincipen drev R att vid kyrkomötena argumentera mot prästeden och att under bekännelsedebatterna strida mot uppfattningen att sv kyrkans bekännelseskrifter var den slutliga sanningen i obetingad överensstämmelse med bibeln. Det är också denna princip som gör bibelteologin till "theologia mystica" för R. Mystik är "innerlighet", existensförståelse i Kierkegaards och Geijers mening. Mystik är korrektiv, inte en ny konfession. Mystik är bönens teologi, vördnad för livet, tillbedjan. R kritiserade de låsta kyrkorna i landet och han fick på den punkten se sin vision förverkligad i det 1889 uppförda Mikaelskapellet i Uppsala, det första kyrkorummet i sv kyrkan som stod öppet hela veckan för enskild andakt. Viktigt för R var att det placerades i arbetarkvarteren.

R:s tryckta produktion är mycket omfattande och hans inval i SA efter V Rydberg föranleddes inte bara av den utan också av att han framstod som en vältalighetens och predikans förnyare. I flera arbeten, förutom predikosamlingarna, profilerades särskilt tydligt hans bibelteologi. Det gäller bl a pastoralavhandlingen Om det personligas betydelse vid förkunnelsen af Guds ord (1869), adjunkturavhandlingen Grunddragen till läran om menniskosjälen enligt den Heliga skrift (1875) och inte minst i verket Sören Kierkegaards person och författarskap (1880). Det sistnämnda arbetet är ett av R:s mest betydelsefulla och har setts som en utmärkt totalanalys. Där formuleras hans protest mot varje låst system som förfalskar "den kristliga personlighetsprincipen".

Författare

Bengt Åberg

Arkivuppgifter

R:s stora arkiv (ms, föreläsn:anteckn:ar, korrespondens, handl:ar rör mission o kyrkomusik, översättn:ar, tidn:klipp m m) i UUB. Brev till R även i EFS:s arkiv, SSA. – Brev från R i GUB (bl a till P Wieselgren o A L Kullgren), KB (bl a till E W Dahlgren o U v Feilitzen), LUB (bl a till G Billing, E Bring, Elisabeth Hildebrand, J Lindblom, C Skarstedt o många till Esaias Tegnér d y), RA (bl a till S Hedin), UUB (bl a till J A Eklund, C Annerstedt, F Arvedson, C J Elvers, S Fries, H Hjärne, Maria W Ternstedt, Ingeborg Christina Ulander, G Wennerberg o Signe Wester samt många till N Söderblom o A Kolmodin), SSA (bl a till J Bernström) o i SA:s arkiv (till E A Karlfeldt o C D af Wirsén).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Har vid den inflytelse, romerska literaturen öfvat i sednare tid, språket eller innehållet egt största betydelsen? Akad afh ... Upsala 1857. 31 s. – Om den inre missionen. Tal, hållet vid Stockholms prestsällskaps årshögtid d 31 okt 1861. Sthlm 1862. 39 s. – [Predikningar] (Predikningar öfver Svenska kyrkans nya högmesso-texter... utg af Evangeliska Fosterlands-stiftelsen [utg av R], årg 1, d 1, Sthlm 1862, s 60–80, 140–157, 212–225, 501–519, [enl reg i 1: 2 även ny uppl med ngt annan paginering,] 1:2, 1863,s 267–287, 2: 1, 1863, s 50–70, 2: 2, 1864, s 244–258, 467–495). – Liknelsen om ogräset och hvetet. Predikan på femte sond efter trettondedagen. Sthlm 1863. 24 s. [Anon; enl Linnström.] - En traktat om sabbathen. Sthlm 1865. [Anon; d:o.] – Maningar på vägen och vid arbetet. Afskedsord, talade till utgående missionärer. Sthlm 1867. 36 s. – Den onda andeverldens magt och vanmagt. Högmessopred på andra sond i fastan. Sthlm 1867. 22 s. 2. uppl s å. – Frigörelsen i sanningen. Högmessopred på femte sond i fastan. Sthlm 1867. 26 s. [Ny utg:] Frigörelse i sanningen. Östersund 1892. 24 s. ([Omsl:] Mera ljus! Jämtlandspostens folkbibliotek 5.) – Till minne af fröken Hedda Scheffer. [1. uppl okänd.] 2. uppl: ... Ord talade vid hennes jordfästning ... Sthlm 1867. 10 s. – Om det personligas betydelse vid förkunnelsen af Guds ord. Homiletisk-pastorala antydningar. Sthlm 1869. 32 s. [Konsistorieavh för pastoralexamen, Linköping.] [2. uppl] 1886. 44 s. (Uppsatser i teologiska och kyrkliga ämnen, h 2.) (Jfr nedan, Utgivit, 1893–95.] – Reformationsgrundsatser. Pred vid Stockholms prestsällskaps årshögtid hållen i St. Jacobs kyrka på reformationens årsdagd31 okt 1870. 1870. 27s.-Herrens ljuflighet (Veronica, kristlig kalender 1872, Sthlm 1871, s 1–14; sign W. R.). - Tal vid Linköpings bibelsällskaps årshögtid den 7 maj 1872. Linköping 1872. 42 s. (Berättelse om Linköpings stifts bibelsällskaps 39. och biträdes-missionssällskaps 20. allmänna sammankomst... [: 2].) -Evighetsvinkar. Predikningar öfver kyrkoårets texter. D [l]–2. Sthlm 1872[–73], 1873–75. 691, 730 s. Ny öfversedd uppl 1878. VIII, 712, VI, 661 s. 1, h 1: 3. genoms uppl 1892. 64* s. [Ny följd se nedan 1883.] Utdrag: Den törstande vid Jesus-källan. Pred på fjerde sond efter påsk. Hållen i Upsala 1873. [Omsl.] Sthlm 1873. 16 s. Taget och återgif-vet. Pred på sextonde sond efter trefaldighet. Afskedspred i Clara kyrka 1872. Sthlm 1873. 22 s. Jesus går på hafvet. Pred på fjerde sond efter Trettonde-dagen. Upsala 1873. 15 s. Äktenskapsbryterskan (S L Bring, G v Scheele o R, Trenne synderskor inför frälsaren, Upps 1881, s 45–71; föret). Utdrag i övers: Mikä kuolema on?, Jyväskylä 1881, 19 s; Sydämensuhde va-pahtajaan, Hfors 1882, 24 s. - Ord, talade vid enkefru Julie Elisabeth Charl. Masreliez'jordfästning i Dalarö kyrka d 14 aug 1873. [Omsl.] Sthlm 1873. 7 s. – Ord från altaret. Saml af skriftetal. 1-3.1873-1920.1. Ord till nattvardsungdom. Sthlm 1873. 116 s. 2.-3. uppl [1877,] 1887. 4. genoms uppl 1900. 119 s. 5. uppl Upps 1915. 126 s. [Ny uppl] 1931. [Ej i serien.] 2. Skriftetal. Sthlm 1881. 94 s. 2. uppl 1886. 3. uppl Upps 1915. 104 s. [Ny tr] 1920. [Enl uppg.] 3. Älskar du mig? och andra skriftetal. Upsala 1920. 77 s. Övers av 1-2: Sanoja alttarilta, rippipuheita, Sortavala 1901, 216 s. – Grunddragen till läran om menniskosjälen enligt den Heliga skrift. Akad avh ... Upsala 1875. 120 s. [Föradjunktur.] (UUÅ, 1875, Teologi [: 1].) – Den öfversvinneliga kunskapen. Promotionspred hållen vid filosofie-doktorspromotionen i Upsala d 31 maj 1875. Sthlm 1875. 26 s. – Hvad är att önska af samhället rörande edens begagnande? Sthlm 1875. 20 s. [Undert W. R.; ur NDA 1875, nr 92 o 93.] – Tal vid Svenska bibel-sällskapets allmänna års-sammankomst den 17 april 1878. Sthlm 1878. 15 s. [Svenska bibel-sällskapets 63. årsberättelse jemte Tal ... (omsl) : 2.] [Titelupph] De ord jag säger eder äro ande och äro lif. Tal... – Nykterhetstal hållet på uppdrag af studenternas i Upsala nykterhetsförbund våren 1878. Upsala 1879. 16 s. [Nykterhetsskrifter, utg af Studenternas nykterhetsförbund, 1.] 2. uppl 1900.15 s. ([Omsl:] Ibid, 4.) – Sören Kierkegaards person och författarskap. Ett försök. Afd 1*. Sthlm 1880. 336 s. – Minnesord vid Jacob Axel Josephsons likbegängelse i Upsala domkyrka den 3 april 1880. Upsala 1880. 14 s. – Ord vid en älskad moders graf. [Rubr; omsl:] J Louise Elisabeth Rudin, född König. * d 12 febr 1800. t d 6 dec 1880. Upsala 1880. 8 s. [Anon.] – Innehålls-öfversigt af de särskilda evangelierna samt synopdsk-kronologisk tafla öfver Jesu lif. Upsala 1881. XLVII, 112 s. [Tavlan (från Teologisk tidskr så) i ny utg:] Synopdsk kronologisk tafla öfver Jesu lif. 2. uppl. Upps 1908. 60 s. (Bihang till A. Schlatter, Nya testamentet utlagdt och förklaradt bd 4.) [Även återgiven i: K A Heikel,] Jeestiksen Kristuksen elämä eli neljä evankeliumia, Tampere 1908. – Om det organiskas lag inom Guds rike (Förhandlingar vid den allmänna svensk-lutherska prestkonferensen i Stockholm den 6, 7 och 8 sept. 1881, Sthlm 1881, s 217-235; även sep: ... Föredr vid 21 s). – Omvändelsen. Högmessopred på första böndagen hållen i Upsala katedralskola 1882. [Omsl.] Upsala 1882. 16 s. – Motioner och yttrande i edsfrågan vid kyrkomötet 1883. Sthlm 1883. 40 s. – Minnesteckning öfver H. W. Ulff på begäran af Dalarnes prestsällskap förf o utg. Upsala 1883. 55 s. – Evighetsvinkar. N F. Predikningar öfver ... D 1–2. Upsala 1883–87, 1889. IV, 515 s, VI, 586 s. 1, h 1: [nytr] 1890 [omsl]. 172* s.... öfver kyrkoårets nya texter. Årg 1-2. 1895–99. 1: d 1–2. 1895–96. IV, 550 s, IV, 575 s. 2: d 1–2. 18[98-]99,1899. VIII, 559 s, VIII, 558 s.... kyrkoårets gamla evangelietexter. D 1-2. 1897. VIII, 616 s, VIII, 556 s. Utdrag: Jesus helbregdagöraren. Pred på tredje sond efter Trettondedagen. Upsala 1887. [Omsl.] 12 s. Utdrag i övers: [Framträngandet till Jesus:] Kilvoittele!, Hfors 1897, 27s (anon).-Inledning till profetian i det Gamla testamentet. Upsala 1884.92 s. – En herdes ord till herdarne. Aftonsångspred på andra sond efter påsk hållen i Upsala domkyrka 1884. Upsala 1884. 16 s. – De mindre profeterna öfvers och utlagda. 1-3. Upsala 1884–87. 1. Obadja och Joel. 1884. 230 s. 2. Jona. 1886. 112 s. 3. Amos. 1887. 248 s. – Är det värdt att undervisa våra barn i Gamla testamentet? (Föreläsn hållna på uppdrag af Föreningen "Svenska folkskolans vänner"). Upsala 1885. 47 s. (Uppsatser i teol och kyrkl ämnen, h 1; även: Folkskolans vän n:o 5: B för den 13 maj 1885.) [Jfr nedan, Utgivit, 1893–95.] – Hvilka äro de vanligaste bristerna i vårt närvarande predikosätt? (Protokoll och handlingar rörande prestmötet i Upsala år 1885, Upsala 1886, 4:o, s 62–64). – Gamla testamentets bibliska historia i öfversigt. Sthlm 1886 [omsl: 1887]. 149 s. – Sädeskorn. Smärre skrifter till uppbyggelse utg. 1–4. Upps 1887–92. 1. Korsets dragningskraft. 1887. 20 s. 2. uppl 1888. 2. Menniskans dubbellif. 1887. 25 s. 2. uppl 1892. 26 s. [Utdrag:] ... Föredr. [Rubr.] Sthlm 1887. 4:o. 8 s. [Närmast ur Vårt land.] Overs: Kahtalai-nen elämä, Sortavala 1905, 24 s, 2. painos: Kahdenlai-nen elämä, 1922, 27 s. 3. Anvisning för nybegynnare på frälsningsvägen. 1887. 32 s. 2. uppl 1892. [Enl uppg. Ny utg se nedan 1913 ...] Övers: Neuvoja asta-al-kaville elämän tiellä, Joensuu 1907, 32 s, 2. painos: En-si askelia elämän tiellä, Sortavala 1923; Ohje västa - al-kaville pelastusden kulkijoille, Porvoo 1913, 47 s. 4. Några lärdomar om bönen. 1892. 16 s. ([2.]-3. uppl se nedan 1903 ...). – Bibelns enhet. Afd 1, 2-3 [omsl]. 1887[–88]. 154 s. (Uppsatser i teol och kyrkl ämnen, 3-5.) [Jfr nedan, Utgivit, 1893-95.] - Förslag till ordning vid den allmänna gudstjensten. Till pröfning vördsamt framstäldt af W. R. Upsala 1888. IV, 28 s. [Sign; från Allmänna kyrkomötets protokoll år 1888.] – Ord vid Pontus Wikners graf Upsala den 25 maj 1888. Upsala 1888. 16 s. – Ord vid Aurore von Haxt-hausens jordfästning af W. R. Stockholm dll febr 1888. [Rubr.] Upps 1888. 8 s. [Sign.] – Sermon at the opening of the Conférence of Y. M. C. A. [Rubr.] Sthlm 1888. 14 s. (Kristliga föreningarna af unge män: Verldskomiténs berättelse öfver dess förvaltning åren 1884-88, framlagd inför den elfte världskonferensen Stockholm aug 1888 [: 28].) – Öfversigt af Israels folks historia af W. R. [Rubr.] Upsala 1889. 4 s. [Sign.] – Små sädeskorn. Utg af V. R. N:o 1–2. [Rubr.] Upsala 1889-91. [Sign.] 1. Daglig morgon-och aftonbön. [Rubr.] 1889. 4 s. [Nya uppl:] 1891, 1893, 1895, 1896, 1900, 1908. [Andra utg se nedan.] 2. Kort sammanfattning af kristendomsläran. [Rubr.] 1891. 4 s.-Et veiledende Ord dl s0gende Sjasle. Kristiania 1890. 31 s. 2. Opl 1895. – Om behofvet af förökad inbördes kärlek mellan vår kyrkas presler [föredr] (Förhandlingar vid den 4. allm sv-lutherska prestkonferensen i Stockholm d 26–28 aug 1890, Sthlm 1890, s 77-88). -Vår heliga troslära. Ledn vid konfirmationsundervisningen. Framställd. Upsala 1890-91. (8), 272 s. 2. öfversedda uppl Sthlm 1891. VIII, 279 s. Utdrag: Daglig morgon- och aftonbön. (I enlighet med doktor M. Luthers anvisning ...) [Rubr.] Nora 1893. 4 s. [Annan utg:] Köping 1893. 8 s. [Anon.] Övers: Pyhäuskonop-pimme, opastus rippikoulu-opetttksessa, Hfors 1892, 273 s. – Uppenbarandet inför Kristi domstol. Universitetspred hållen i Upsala, Mikaelskapellet domsönd 1891. Upsala 1891. 24 s. – Människovärde och dryckenskap. Nyköping 1892. 16 s. Härur: Till ynglingar (Till husmödrar och ynglingar Jönköping 1893, s 3–5). – Ord vid typografen E. D. Zetterborgs m. fks bår Upsala den 15 maj 1892 af W. R. Upsala 1892. 9 s. [Sign.] - Icke viljen vel äfven I gå bort? Pred vid studentmötet i Horten. Kristiania 1892. 22 s. (Foredrag ved det andet nordiske studenterm0de med kristeligt program på Horten august 1892.) – Om prästens förhållande till söndagsskolan (Protokoll och handlingar rörande prestmötet i Upsala år 1891, Upsala 1892, 4:o, s 132-137). – Ord vid Fredrik Bergmans jordfästning ... d 21 dec 1892. Upsala 1893. 8 s. – Ord vid Carl Hammarbergs graf, Upsala d 5 nov 1893. Upsala 1893. 8 s. – Den gudomliga uppenbarelsens förnedringsgestalt i den Heliga skrift. Upsala 1893. III, 60 s. (Uppsatser i teol o kyrkl ämnen, 6.) [Jfr nedan, Utgivit, 1893–95.] [Installationsföreläsn 23/2 1893. Förk o mer populärt hållen utg:] Tal vid Svenska bibelsällskapets allmänna årssammankomst den 27 april 1893 (Berättelse och redovisning af Svenska bibel-sällskapets styrelse för år 1892, [omsl: Sv bibelsällskapets 78. årsberättelse jemte Tal vid allm sammankomsten ...,] Upsala 1893, s 15–50; även sep: Den gudomliga ... skrift. Tal34 s). – Reformationens princip "Förblif-vandet vid Jesu ord", aftonsångspred vid reformationsfesten på den 2. böndagen 1893 (Uppsatser i teol o kyrkl ämnen, utg 7, [se nedan, Utgivit ...,] Upsala 1893, s 41–58). – Ord till ungdomen. Föredr hållna vid andaktsstunder för akad medborgare. D [l]-3. Upsala 1894–1903. [1.] 1894. VIII, 118 s. 2. 1900. IV, 163 s. 3. 1903IV, 178 s. Övers: Sivistyneele nuoristolle, Turku 1898, 125 s; Puheita nuorisolle, osa [l]-3, Porvoo 1903, 1904,1905, 125,147, 200 s, 1 portr. – Herrens dag. Några ord till söndagens pris. [Sthlm, tr] Upsala 1895. 16 s. 2. uppl 1896. [Skrifter utg af Kristliga föreningen af unge män i Uppsala, 2.] 3. uppl 1904. (Ibid, 2 [omsl].) – Första Mosebok och Egypten. Upsala 1895. IV, 32 s. ([Omsl:] Uppsatser i teol o kyrkl ämnen, utg8 [: 1].) [Se nedan, Utgivit, 1893–95.] – Ord vid Viktor Rydbergs graf Stockholm, S:t Clara den 26 sept. 1895. Upsala 1895. 15 s. – För Herren Jesus. Pred (R ... [m fl], Föredrag vid tredje nordiska studentmötet med kristligt program i Vadstena 1895, Sthlm 1895, s 38-55). – Guds tillbedjan. Pred ... för deltagarne i 1897 ars sommarkurser i Mikaelskapellet tionde sond efter trefaldighet. Upsala 1897. 22 s. – Hvilken är ditt hjärtas konung? Pred på adventsönd 1897 i Upsala, Trefaldighetskyrkan. Upsala 1897. 23 s. – Inträdestal i Svenska akademien, d 20 dec 1896. Sthlm 1897. 103 s. [Ur SAH d 11.] - Yttrande med anledning af ingångna anmärkningar mot Bibelkommissionens öfvers af Pentateuken. Sthlm 1898. 38 s. – En troende familj. Predikan på tjuguförsta sond efter trefaldighet i H. Tref.-kyrkan 1898. Upsala 1898. 16 s. ([Omsl:] Skrifter utg af Kristi fören ... i Upsala, 8.) Övers: Uskovainen perhe, Oulu 1908, 24 s. – Vid professoren Sigurd Ribbings jordfästning i Uppsala domkyrka, månd d 27 febr 1899. Upsala 1899.10 s. – Vissheten om himmelen. Pred på Kristi himmel-färdsdag 1899 i hel. Tref.-kyrkan. Upsala 1899. 20 s. (Skrifter utg af Kristi fören ... i Upsala, 10.) – Ett ord till våra präster. Två föredr vid prästkonferenserna 1899 o 1900. Sthlm 1900. 51 s. – För Santalmissionens närmare vänner (Bref... till Börresen.) [Rubr.] Upsala 1900. 7 s. [Inkl Svar av H. P. Börresen.] – I afskeds-stunden. Ett ord till Uppsala universitets ungdom d 29 sept 1900. Upps 1900. 14 s. – Huru skall en pastor under förvaltningen af sitt ämbete bevara hänförelsen för sitt kall och kärleken till sin församling? (Förhandlingar vid den 7. allm sv-lutherska prästkonferensen i Stockholm d 5–7 sept 1899, Sthlm 1900, s 210–229). – Uppåt eller nedåt. Afskedspred i Trefal-dighetskyrkan i Upsala d. 30 sept 1900. Upsala 1900. 27 s. (Skrifter utg af Kristi fören ... i Upsala, 14.) - Vill du blifva helbrägda? eller Viljans afgörande betydelse. Föredr för akad medborgare i Uppsala första böndagen 1901. Upps 1901. 16 s. (Ibid, 15.) – Det kvinnliga idealet. Ett ord till K. F. U. K. Upsala 1901. 14 s. (Upsala Kristliga förenings af unga kvinnor skriftserie n:o 1 [omsl].) - Om kristendomens väsen. Inledningsfö-redr till en diskussion på föreningen Minervas års-sammantr i Upsala 1901. 32 s. ([Omsk] I vår tids lifs-frågor, Skriftserie n:o 21.) – En människas sedliga värde inför Guds dom. [Rubr; omsk] Föredr hållet inför de studerande vid Lunds univ. Lund 1901. 18 s. ([Omsl:] Skrifter utg af Kristliga fören af unge män i Lund, 1.) - Ungdomsglädje, ungdomskraft och ungdomskärlek. [Rubr; omsk] Föredr hållet vid Malmö K. F. U. M:s tioårsfest. Lund 1901. 8 s. (Ibid, 2.) - Brödfrågan. Pred på midfastosönd i & Matteus' kyrka i Norrköping. Norrköping 1901. 18 s. – Ord vid invigningen af Sophiahemmets kapell allhelgonadagen 1901. Sthlm 1901.15 s. – Jesus Kristus, uppstånden för vår rätlfärdiggörelse, pred i Klara kyrka d 15 okt 1902 (Predikningar ... hållna vid Sällskapets för främjande af kyrklig själavård konferens, 1902, 2 [omsl]. Jesus, vår herre, uppväckt för vår rättfärdighets skull. Predikningar af J. C. Heuch ... [m fl], Sdilm 1902, s 44-65). - Världens rike och Guds rike (Afslutningspred, hållen i Hedvig Eleonora kyrka d 10 okt 1901 ...) (Från Sällskapets för främjande af kyrklig själavård konferens d. 8–11 okt. 1901: Predikningar af C. R. Hasselrot... [m fl], Sthlm 1902, s 50–66). – Vår kärleksskuld. Högtidstal hållet vid den första diakoninvigningen i Sverige d 17 sept 1902 i Gefle församlings kyrka. Gefle 1903.13 s. – Människosjälens odödlighet. Föredr i Folkets hus i Stockholm d 19 okt 1902. Sthlm 1903. 43 s. ([Omsk] Skrifter utg af Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran 1903: n:r 5.) – Huru skall jag åldras rätt? Ett ord särskildt till unga kvinnor. Föredr hållet i Örebro, 1903. Sthlm u å. [Omsk] 19 s. – Vid Robert Dicksons graf i Örgryte kyrka cl. 29 jan. 1903. Gbg 1903. 11 s. – Vid fru Augusta Geijers bår i Mikaelskapellet den 2 april 1903. Upsala 1903. 7 s. – Vid grefve Carl Snoilskys bår i Jakobs kyrka den 26 maj 1903. Upps 1903. 17 s. – Ett stycke ur Jesu bergspredikan. Föredr hållet på sjette sond efter trefaldighet 1903 i Dalarö kyrka. Sthlm 1903. 29 s. – Idealitet. Föredr vid K. F. U. MS årshögtid i Lund 1903. [Lund, tr] Malmö 1903. 16 s. (Skrifter utg af Kristi fören ... i Lund, 4.) – Några lärdomar om bönen. Pred på bönsönd. [2. uppl] Upps 1903. 16 s. [1. uppl se ovan 1887: Sädeskorn, 4.] (Skrifter utg af Kristi fören ... i Uppsala, 24.) 3. uppl 1918. 19 s. (Sveriges kristliga studenuörelses skriftserie n:r 79.) -Skriftetal ([E. K. Böös & R,] Tvenne tal till nattvards-ungdomen hållna i Lunds domkyrka den 17 och 19 april 1903, Lund 1903, s 6-13). – Krisd kyrka, den heliga allmänneliga och apostoliska, i hennes förhållande till de bestående kyrkosamfunden. 1. Inledare ... (Sällskapet för främjande af kyrklig själavård: Minnen från konferensen 1902. K. H. Gez. v Schéele ... [m fl], Samtliga inledningsföredr o förhandlingar Sthlm 1903, s 99–116). – Tankens rätt på det religiösa och krisdiga området. Föredr inför akad medborgare i Uppsala (Skrifter i teologiska och kyrkliga ämnen ull-ägnade domprosten C. A. Torén Upps 1903, s 163-181). – Är det lätt eller är det svårt att tro? Pred i Eskilstuna kyrka på d 21 sond efter trefaldighet. Eskilstuna 1904. 15 s. – Vid fröken Maria Charlotta Hagbergs jordfästning i Östermalms kyrka, d 7 dec 1903. Sthlm 1904. 10 s. – Vår ansvarighet. Föredr. Sthlm 1904. 32 s. (Skrifter utg af Svenska nykterhetssällskapet, 1904: 5.) [Ny utg Sthlm, tr] Malmö 1911. (Sveaförbundets ströskrift n:r 9.) 2.-3. uppl s å. -Kristlig manlighet. Föredr vid K. F. U. M:s i Örebro årshögtid 1903. Örebro 1904. 16 s. Övers (tills med Vår ansvarighet o Människosjälens odödlighet): Kol-me esitelmää [Tre föredr], Porvoo 1906, 107 s. – Dödsbetraktelse vid riksarkivarien C. T. Odhners jordfästning den 15 juni 1904. [Omsl.] Sthlm 1904. 7 s. – Tillvarons problem. Föredr. Sthlm 1905. 25 s. (Skrifter utg af Sv sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, 1905: 3.) – Lidandets problem. Pred hållen i Trefaldighetskyrkan på botdagen 1903 (R ... [m fl], Lidandets bättringsrop till vårt folk Upps 1905, s 3–26). – Lefvande stenar. Pred på 4:de böndagen 1906 i Jakobs kyrka [omsl (rätt): Oscarskyrkan]. Upps 1906. 18 s. – Ord vid grafven (A Boman o R, Vid fru Maria Wilhelmina Lundborgs jordfästning, d 17 nov 1906, Upps 1906, s 11–15). – Svar på anmärkningar i hr Waldenströms motion. [Rubr.] Sthlm 1908. 41 s. [Omtr från (Bihang till Allmänna kyrkomötets protokoll år 1908, saml 3:) Betänkande af Kyrkomötets prästerliga ledamöter n:o 11, Sthlm 1908, s 13–45.] – Genmäle med anledning af mot Bibelkommissionens öfversättning framställda anmärkningar. Sthlm 1908. 58 s. [Omtr från d:o, s 46-77.] – Ord vid Hans Magnus Nordlindhs bår. Sthlm 1908. 14 s. – Om församlingens renhet. [Rubr; omsk] Pred på femte sond efter Trettondagen 1908. Upps 1908. 16 s. – Om beundran. Föredr. Sthlm 1908.18 s. (Skrifter utg af Sv sällsk för nykterhet 1908: 1.) Övers: Beundring, Odense 1910, 16 s. - Svaromål på pedtionen om Bibelkommissionens nyaste proföfversättning. [l]-2. Sthlm 1908. 32, 16 s. [Ur Stockholms Dagblad.] -Människans behof af religion. Föredr. Malmö 1908. 40 s. (Apologetiska föredrag hållna i Malmö vintern 1907–1908, 1.) – Rättfärdighet och frälsning för alla folk. (Mössebergskonferensen 1908: Föredrag af H Daneli ... [m fl], Upps 1908, s 118-149; även sep, 32 s). -Jordens elände och himmelens kärlek. Pred på 12:te sönd. e. trefaldighet, hållen i Kristine kyrka, Göteborg. Gbg 1909. 15 s. - Själaro. Pred på Trettonde sönd efter Trefaldighet, hållen i Huskvarna 1909. Jönköping 1909. 16 s. - Kristi församlings enhet. Föredr vid aftongudstjänsten i Uppsala domkyrka d 21 sept 1909 i anl af den engelska kyrkobeskickningens besök. Upps 1909. 13 s. Övers: Unity in the Church of Christ. Sermon preached at Upsala Cathedral ... on the occasion of the visit of the Anglican Church commission Tuesday evening, Sept 21, 1909. [Marquette 1909.] (12) s. - Skriftetal (Förhandlingar vid den 10. allm sv-lutherska prästkonferensen i Stockholm den 5-7 okt. 1909, Sthlm 1909, s 165–174; även sep, 12 s). – Peter Wieselgren. En lefnadsbild. Gbg 1910. 41 s. – Solidaritet och individualitet. Sthlm 1910. 15 s. (Skrifter utg af Sv sällsk för nykterhet 1910; 1.) - Konungen. Pred på första adventsönd. Upps 1910. 28 s. [Ur Vår lösen s å.] – Varför svärjer du? Sthlm 1910. 14 s. 2. uppl s å. 3. uppl:... Ett ord till Sveriges folk. 1911. 4.-5. uppl 1915, 1925. – Medlidande vid Jesu fötter (Minnen från gudstjänststunder, stenografiskt upp-teckn predikningar af E Andras ... [m fl], Sthlm 1910, s 113–129). – Nykterhet och kristendom. Sthlm 1911 [omsl]. 21 s. (Skrifter utg af Sv sällsk för nykterhet 1911: 1.) – En människa. Ett ord dll Sveriges ungdom. Sthlm 1911. 15 s. – Hvad världen behöfver. Pred i Sophiahemmets kapell på allhelgonadag 1911. Sthlm 1911. 19 s. – Verkligt människovärde. Pred på första sond i fastan i Östermalms kyrka. Sthlm 1912. 23 s. – Vid fröken Lotten von Kraemers bår i Östermalms kyrka den 30 dec. 1912. Upps 1913. 15 s. [Inkl Vid grafsättningen i Uppsala den 9 jan 1913.] – Hvad innebär Herrens andra tillkommelse? Pred på andra adventsönd 1913. Upps 1913.14 s. – Ungdom och ålderdom. Ett ord särskildt UU unga kvinnor. Upps 1913. 16 s. (Uppsala Kristi förenings af unga kvinnor skriftserie 5.) – Sädeskorn. Anvisning för nybegynnare på frälsnings-vägen. Sthlm 1913. 32 s. [2.]-3. uppl 1914, 1928. - Salt och ljus. Pred på allhelgonadag 1914 i Uppsala Trefaldighetskyrka. Upps 1914. 16 s. – Se jag kommer snart! Upps 1914. (4) s. [Undert.] – Betyda våra ord något? Sthlm 1914. 4 s. (Småskrifter utg av Sv sällsk för nykterhet... 4.) 2. uppl 1927. – De som bida efter Herren, de hämta ny kraft. Upps [1915]. (4) s. [Undert.] - Heliga ord. Med betraktelser på årets alla dagar. D 1–2. Upsala 1916. VIII, 603, 626 s, 1 portr. [Ur d 1:] Profhäfte ... [Rubr.] 1915. 96* s. – Tillkomme ditt rike! Upps 1917. (4) s. [Undert.] – Vad bör världskrigets hemsökelse lära svenskarna? Allvarsord till Sveriges folk. Sthlm 1917. 8 s. 2. uppl så. – Den heliga lidandesvägen. Passionsbetraktelser. Upps 1918. IV, 259 s. – Morgonlandets aftonstjärna och Östroms första timmar. [Rubr; omsk] Kyrkoläraren Johannes Krysostomus. Ref ur E. Melanders Morgonlandets aftonstjärna. Sthlm 1918. 29 s. [Ur Post-och inrikes tidningar så.]- Kristi uppståndelse. Några tankar. Sthlm 1919. 15 s. – Försoningen. Några belysande synpunkter. Sthlm 1920.19 s. – Brev och brevutdrag i urval utg av N. Boman. Upps 1921. 135 s, 1 portr. – Tankar ur det inre livet. Utg af N Boman. D [l]–3. Sthlm 1923–25. [1.] 1923. 171 s. 2. 1924. 236 s. 3. 1925. 165 s. – Vid fru Söderbergs graf den 21 nov. 1886 ... [Rubr; omsk] Tal vid fru Charlotte Söderbergs jordfästning Upsala kyrkogård den ... Upps 1925. 7 s. – Yttranden i Allmänna kyrkomötets protokoll år 1883, 1888, 1893, 1898, 1903, 1908, o Motioner i resp Bihang .... Sthlm; förord i bl a: För sargade hjärtan, Upsala 1895, J Dillner, Betraktelser till bruk vid daglig andakt, utdrag, Sthlm 1895, övers: Uskonnollisia mietel- miä jokapäiväistä hartautta varten, Porvoo [1898–] 1900, S Lundequist, Dikter Sthlm 1896, 4:o, J A Bengel, Rukouksiaja huokauksiajokapäivälle vuodes-sa Sortavala 1902, o A Schlatter, Nya testamentet utlagdt och förklaradtbd 1, Sthlm & Upps 1906. -Bidrag i: Väktaren, tidskr för stat o kyrka, 1864:46, 1865:9 (sign W. R.), 1868:6 o 7 (sign -n), 1869:15, Bihang (sign W. R.), Sthlm, fol, Teologisk tidskrift, 1873, 1876–77, 1881, Upsala, Läsning för hemmet, valda skrifter..., årg l.bd 2, 1879, 2, [1880,] [3,] 1881, Upsala, Tidskrift för kristlig tro och bildning, 1884, 1886, Upsala, 1887, 1889-90, 1892-93, Visby, Bibelforskaren, tidskr för skrifttolkning o praktisk kristendom, 1884–86, 1905–06, 1908, 1914, Upsala & Sthlm, Boliar" eller "Helsning" från Santalistan, missionstidn 1888-89, Upsala (anon, enl uppg), Vårt land, 1887, 1898, Sthlm, Uppbyggelsebladet Hemlandsvännen, 1890, 8:o, 1892–95, 4:o, Sthlm, Verdandi, tidskr för ungdomens målsmän o vänner, 1892, Sthlm, Kyrklig tidskrift, 1895, Sthlm, 1896, 1899, 1900, 1902-04, 1908, 1915, Upsala, SAH ifrån år 1886, d 11, 1896, 15, 1900, 20, 1905, Sthlm 1897–1906, 'Varde ljus!", nordisk missionskalender, 1903, Sthlm 1902, Vår lösen, 1910, 1913, Upps, 4:o, Svensk missionstidskrift, 1913, Upps, Vintersol, illustr kalender, 1913, Sthlm 1912 (sign W. R.), Post- och inrikes tidningar, 1912–13, 1915, 1917–18, Sthlm, Korsblomman, kristlig kalender, 1915, Sthlm (d:o).

Redigerat: Evangeliska fosterlands-stiftelsens 2.(-12) årsberättelse, 1857(–1867), Sthlm 1858–68 (anon); Barnens tidning, utg af Evang fosterlands-stiftelsen, årg 4-11,1862-69, Sthlm, fol (anon); Tidning för söndagsskolan, 1866–68, Sthlm (anon, tillskr), "Johar" eller "Helsning" från Santalistan, missionstidn utg af Upsalakomitéen för San talmissionens vänner i Sverige, 1889–1906 (anon), Upsala (anon).

Utgivit: Predikningar öfver Svenska kyrkans nya högmesso-texter... utg af Evangeliska Fosterlands-stiftelsen. Årg 1–2. Sthlm 1862–64. 1: d 1-2. 1862–63. 538, 490 s. [Enl uppg även en ny uppl.] 2: d 1–2. 1863–64. 520, 518 s. [Anon.] – S Kierkegaard, "Öf-versteprästen" – "Publikanen" - "Synderskan", trenne skriftetal. Utg under passionstiden 1867 af W. R. Sthlm 1867. 34 s. [Sign.] – Valda smärre skrifter till väckelse och näring för det inre lifvet ... H 1–3. 1877-93.1–2. Sthlm 1877-78. 222 s. 3. Utdrag ur doktor [S] Collenbusch's dagbok. Upsala 1893. XVI, 113 s. [Med förord.] 2. uppl 1895. XI, 67 s. [Ej i serien.] – [S Kierkegaard,] Sjukdomen till döds. En krisdig psykologisk utveckl till uppbyggelse o uppväckelse. Af Anti-Climacus. Utg af S Kierkegaard ... Sthlm 1881. XXII, 19 s. [Med förord.] - Om bönen (Läsning för hemmet, valda skr ... utg af E Kjellberg, årg 3, Upsala 1881, s 225–256, anon; även sep, 38 s, sign W. R.). – Meddelelser om Santal-missionen. N:o 1-7. [Rubr.] Upsala 1882–87. 1. 1882. 16 s. 2. L. O. Skrefsrud, Två missionsföredrag. [Rubr.] 1883. 40 s. 3–5. 1886. 36, 24, 24 s. 6–7. 1887 [omsl]. 40 s, 64 s, 1 vikt pl. - Sabbatstoner. Saml af sånger till gudstjenstligt bruk. Upsala 1885. 101 s. [Sign W. R.] 2. öfversedda uppl utg af W. Rudin. Sthlm 1889. 160 s, [även:] Musik och text, VII, 119 s. [3.-4. uppl] 1893, 1896. 107 s. – Uppsatser i teologiska och kyrkliga ämnen. 7–8. Upsala 1893–95. [Förf av R (se ovan): 1–6, 7: 2 o 8: 1, 1885–95.] 7: 1-2. 1893. 1. C. F. Lundin, Upsala möte i världshistorisk belysning. 2. W R, Reformationens princip ... 58 s. 8: 1-2. [Omsk] 1895. 1. R, Första Mosebok och Egypten ... IV, 32 s. 2 [omsl]. F Godet.Jesu lif intill tiden för hans offentliga uppträdande. Ett föredr. 36 s. – J F Oberlin, Blickar in i evigheten. Tankar ... meddelade af G H v Schubert... Utg med förord o afslutn. Upps 1913. 48 s, 1 tab. 2. uppl så.

Översatt: R Baxter, De heligas eviga ro, Sthlm 1860, 378 s (anon), 2. uppl 1864, 384 s, [annan utg] New york u å, 380 s; M. F. Roos, Soldat-samtal, afsedda att bland krigareståndet befordra gudaktighet, Sthlm 1860, 223 s (anon), 2. uppl 1862; Augustini Bekännelser, bok 1–2 (Läsning för hemmet årg 1, bd 2, 1879, s 185–216, o årg 2, 1880, s 377–392; även sep, Sthlm 1880, 48 s); Marci evangelium i öfvers efter be-rigtigad text utg, Upsala 1883, XIV, 60 s; Gamla testamentet, de apokryfiska böckerna, proföfvers ... utg af B Risberg oj Lindbom, Sthlm 1915, 307 s (under inseende av R Ulls med J. Personne).

Källor och litteratur

Källor o litt: N Boman, W R: en livsbild ur Andens värld (Julhälsn:ar till förs:arna i Ärkestiftet, 1921); Evangeliska fosterlands-stiftelsen genom 75 år, ed E Levander, 1 (1931); J Källmark, En bedjare bland De aderton (Dagen 20 jan 1965); E Leufvén, W R som predikant (1919); E Liedgren, Präster o poeter (1933); D Rudin, W R (1922); H Schück, Anteckn:ar till SA:s hist 1883–1912 (SAH från år 1986, 19 o 22–24, 1994 o 1996–98); T T Segerstedt, SA i sin samtid, 3 (1992); SMoK; N Söderblom, W R:s inre liv (1923); dens, Svenskars fromhet (1933); UUM ht 1916 (1917); B Åberg, Individualitet o universalitet hos W R jämte en teckn av hans kyrkohist bakgrund (1968); dens, W R: en mystiker o hans referensram (Gnosis 1990, s 285–294); C Åhfeldt, Några ord om W R:s homiletiska förf:skap (Bibelforskaren 1917).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E G Waldemar N Rudin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7020, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Åberg), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7020
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E G Waldemar N Rudin, urn:sbl:7020, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Åberg), hämtad 2024-04-16.