J Israel Ruong
Född:1903-05-26 – Arjeplogs församling, Norrbottens länDöd:1986-04-06 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Språkforskare, Nomadskolinspektör
Band 30 (1998-2000), sida 759.
Meriter
Ruong, Johan Israel, f 26 maj 1903 i Arjeplog, Nb, d 6 april 1986 i Uppsala, Domk. Föräldrar: nybyggaren Lars Nilsson R o Sara Kristina Johansdtr. Korrespondensstudier, inskr vid Folkskolesem i Luleå 12 juni 23, ex där 2 juni 27, vik lär i Arjeplog periodvis 23–27, vik nomadlär där 1 juli–15 okt 27, ord nomadlär i Jukkasjärvi, Nb, 1 dec 27–29 maj 45, studentex som privatist vid H a l å Östermalm, Sthlm, 15 dec 34, inskr vid UU 17 mars 36, FK 28 maj 38, FL 15 sept 42, disp 14 dec 43, doc i lapska språket 22 dec 43, FD 30 maj 44, doc i lapska språket o lapsk etnologi 6 dec 49–69, allt vid UU, e medarb vid Landsmåls- o folkminnesarkivet, Uppsala, 1 okt 43–31 aug 45, tf nomadskolinspektör 1 sept 45, ord 24 jan (tilltr 1 juli) 47–67, led av styr för Sv samernas riksförb (SSR) 50, ordf där 60–67, led av Nord samerådet o ordf i dess sv sektion 56-71, led av nomadskoleutredn jan 57–nov 60, red o utg av Samefolket 60–73, ordf i rennäringsnämnden 62–71, led av nord samarbetsorganet för samespörsmål o renskötselfrågor 65–71, prof:s namn 27 juni 69.
G 1) 1 jan 1928 (–51) i Jukkasjärvi m Signe Mariana Henriksson, f 30 april 1903 där, d 12 aug 1984 där, dtr till folkskolläraren Erik Anders H o Anna Lisa Tornéus; 2) 24 aug 1951 i Uppsala, Helga Tref (kbf i Gävle, Hel Tref) m Maja Hanna Kristina Gustavsson, f 1 april 1916 i Älmhult, Kron, dtr till lantbrukaren Erik A G o Frida Ulrika Andersson samt tidigare g m agronomen Bertil Gaunitz.
Biografi
Israel R växte upp i nybygget Harrok i Arjeplogs fjällglesbygd. Han mötte tidigt livets allvar då hans far, mor och två yngre systrar avled i spanska sjukan under några vinterveckor 1920. Som 17-åring övertog han då plötsligt huvudansvaret för den återstående familjen. Sin första skolundervisning fick R i den bristfälliga nomadskolan, bl a i samband med moderns arbete som kateket, d v s ambulerande lärare för samebarn i olika samevisten. Han arbetade under ungdomsåren både som rendräng inom renskötseln och på föräldrarnas nybygge. Livet och verksamheten där har han skildrat i Ett samiskt nybygge i Pite lappmark (i Kultur på karrig jord, 1978). R:s läslust och begåvning förde honom 1923, efter korrespondensstudier vid Hermods, till Folkskoleseminariet i Luleå. Sedan han avlagt studentexamen öppnades dörren för honom också till akademiska studier. Vid den tiden var det ännu sällsynt med samer vid universitet och högskolor. R var för övrigt den förste same i Sverige som disputerade för doktorsgraden.
Befattningen som nomadskolinspektör, som R innehade 1945–67, innebar att sysslor som rektor, skolchef och inspektör förenades i en och samma person, direkt underställd Skolöverstyrelsen. R fick på denna post ett avgörande inflytande på arbetet att göra nomadskolan, senare same- skolan, kvalitativt likvärdig med den obligatoriska skolan i övrigt. Därvid tillkom först ett sjunde skolår med fortsättningsskola i form av fältstudiekurs i renskötselns sommarland och därefter en nioårig skolgång, med ett samehögstadium integrerat med skolväsendet i Gällivare och med inslag av samiska ämnen. Sameskolan blev i samband med grundskolans genomförande också en frivillig skolform som ett alternativ för de sameföräldrar som föredrog sameskolan framför hemkommunens skolväsende.
I sin vetenskapliga verksamhet var R framför allt filolog och etnolog. Doktorsavhandlingen ägnade han sitt modersmål, samiskan i Pite lappmark. Den bedöms som en klassiker inom den samiska språkvetenskapen. R:s praktiska språkarbete innefattade produktion av läromedel till sameskolan, t ex textböcker på samiska, och en omfattande kursverksamhet. Dit hörde också arbetet med att tillfredsställa kraven på en gemensam samisk ortografi. Tillsammans med prof Knut Bergsland, Oslo, åstadkom R en sådan för den nordsamiska språkvarieteten i Norge och Sverige. Den blev senare grunden till den reviderade nordsamiska ortografi som kom att brukas från 1979 och som också omfattade samiskan i Finland.
Sin etnologiska forskning gav R ett brett perspektiv genom att i sin fältforskning dokumentera både social och materiell samisk kultur och att analysera materialet ur såväl etnologisk som språkvetenskaplig och ekologisk aspekt. Genom sina uppteckningar och bandupptagningar för Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala bidrog han till att för eftervärlden bevara ett ovärderligt primärmaterial om de gamla renskötselformerna. Ett uttryck för R:s vetenskapliga anseende är den festskrift han erhöll 1964.
För samerna i Sverige – men också i Norden i övrigt – kom R efter hand att framstå som en av de främsta ledarna och talesmännen. Hans mest betydande insats ligger måhända inom det samiska organisations- och kulturarbetet i vid mening. I Sv samernas riksförbund (SSR), som han var en av initiativtagarna till vid dess tillkomst 1950, lade han stor vikt vid samverkan, inte bara samerna emellan utan också med statsmakterna. R:s tid som ordförande i SSR sammanföll med en begynnande förändring av statens förmyndarattityd gentemot de renskötande samerna. De gamla tjänstetitlarna lappfogde, lappfogdeassistent och lapptillsyningsman ersattes av konsulent, assistent och instruktör och tjänsterna fick en mera rådgivande än kontrollerande karaktär. Myndighetsansvaret för renskötselfrågorna lades centralt på Lantbruksstyrelsen, som till sin hjälp fick en rådgivande, av samer bestående rennäringsnämnd. Till ordförande för denna förordnade regeringen R.
Under R:s tid som redaktör för Samefolket profilerade sig tidskriften som ett organ för SSR och den samiska kulturorganisationen Same Ätnam. Samefolket erhöll från 1960-talets mitt ett årligt anslag via statsbudgeten, en principiellt viktig markering av att tidskriften var en kulturyttring som också angick majoritetsbefolkningen. I Samefolket fick R ett språkrör där han kunde kritiskt granska både det statliga "lappväsendets" åtgärder och den samepolitik som styrdes från regeringskansliet men också ge uttryck för en samisk självrannsakan. Han kände det skrivna ordets makt men också dess svaghet, om man inte var rädd om sans och måtta. R:s goda omdöme och mogna överväganden bidrog till att ge SSR ett viktigt förtroendekapital i dess kamp för samekulturen.
R deltog in i det sista i debatten om samernas framtid. Han gladde sig över en ökad samisk identitetskänsla och över att samarbetet mellan samerna i Norden burit frukt. Om samerna skulle överleva som etnisk folkgrupp måste det enligt R ske på nordisk bas. Statsmakternas tidigare samepolitik hade enligt honom haft stor del i en ökande segregation inom samegrupperna, medan däremot en framväxande multikulturell syn och uppfattning stärkt de yttre förutsättningarna för samekulturen att bestå och vidareutvecklas. I samband med samiska identitetsfrågor talade R ibland om ett dubbelt kulturarv, något som för den enskilde samen kunde bli både en tillgång och en börda. För honom själv blev det en rikedom att förvalta.
Författare
Lars Thomasson
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Arkivuppgifter
Handl:ar efter R dels i Samiskt arkiv i Kautokeino, Norge, dels i Folkminnesenheten, Språk- o folkminnesinst, Uppsala (foton m m).
Tryckta arbeten
Tryckta arbeten: Fjällapparna i Jukkasjärvi socken. Upps 1937. 4:o. 76 s, 2 kartbl. (Geographica, skrifter från Upsala universitets geogr institution, n:o 3.) – Om rennomadens rätt till jorden och gårdsbrukarens (Norlandica, skriftserie utg av Norrlands nation i Uppsala, 2, Upps 1942, s 71–83). – Lappische Verbal-ableitung dargestellt auf Grundlage des Pitelappischen. [Akad avh.] Upps 1943. IX, 307 s. (UUÅ, 1943: 10.) – Något om den gamla skogsrenskötseln i Arvidsjaurs socken (Geographica nr 15. Geografiska studier tillägnade John Frödin Upps 1944, 4:o, s 92-101). – Studier i lapsk kultur i Pite lappmark och angränsande områden (Svenska landsmål och svenskt folkliv, Tidskr, årg 66–67, 1943–1944, Sthlm 1945, s 123–194, 1 kartbl). – Samernas ungdom inför det dubbla kulturarvet. Föredr vid Samernas folkhögsk i Sorsele d 2 mars 1945. [Luleå, tr] Upps 1946. 14 s. – Renskrivning for det felles-samiske skriftspråket. Oslo 1947. [Duplic] 9 s. (Tills med K Bergsland.) [Enl uppg.] – [Lappland:] Ortnamn (Svensk uppslagsbok, 2. omarb o utvidg uppl, bd 17, Malmö 1950, 4:o, sp 841 f; ny tr 1956). – Nomadskolorna i Sverige (Sameliv, Samisk selskaps årbok – Sami asllin, Sami saervi jak-kigirjl, [1,] 1951/52, Oslo 1952, s 14–27).-En konferens och en resolution (Bland Sveriges samer ... årsskrift utg av Svenska missions-sällskapet, 1952–53, Sthlm 1953, s 21–27). – Poronhoidon eri tekijöistä [resumé: On the different factors of reindeer-keeping] (Virittäjä, 57, 1953, Hfors 19[53–]54, s 67–75). – Om renmjölkningen på sydlapskt område (Scandinavica et Fenno-Ugrica, studier tillägnade Björn Collin-der [även Svenska landsmål och svenskt folkliv, Tidskr76-77, 1953–54,] Sthlm 1954, s 277–301). – Om samerna i Sverige (Samerne, et folk i nord, Slagelse 1954, s 13–18). – Samer. [Sthlm, tr] Vänersborg 1955. 32 s. (Klassbiblioteket, [red: S Orrgård m fl,] 10 [omsl].) 2. uppl Sthlm 1958. – Types of settlement and types of husbandry among the Lapps in northern Sweden (Studia ethnographica Upsaliensia, ll.Arcti-ca [även: Essays presented to Åke Campbell 1. 5. 1956] ... ed by A Furumark ... [m fl], Sthlm, Upps 1956. 4:o, s 105–132). – Låkkamusat såmiid månåide. [Läsning för samernas barn.] 1–3. [Tr omsl.] Sthlm 1957–59 [duplic]. [1 med endast sv titel:] Lapsk grammatik [tromsk] för nomadskolorna. 1. Ljudlära. 1957. LV, 33 s. 2. 1957. IV, 97 s, Bilaga ... (3) s. [Ny uppl] 1961. 3. 1959. 92 s. – Om sambandet mellan kultur- och näringsfrågor i lappmarken (Såmiid dilit. Föredr vid den nordiska samekonferensen Jokkmokk 1953, red: K Nickul, A Nesheim, I R, Oslo 1957, s 222–230 o sammandr på finska s 326–328; eng övers se nedan 1960). – Samerna och naturtillgångarna i deras område. Föredrag (Nordiska rådet, 5 sessionen 1957 Helsingfors, Hfors 1957, s 338-340, tills med G Park; även i sep härur: Ärenden som beröra samerna, s 49–51; d:o). – Berättelse över nordiska samekonferensen i Karasjok den 16–18 augusti 1956 (ibid, s 718–735, tills med HansJ. Henriksen o K Nickul; i sep härur s 4-18). – Om kurser för samisk ungdom. Föredr ... (sammandr) (ibid, s 809-811, i sep härur s 40-42; eng övers se nedan 1960). – Yttrande av Nordiska samerådets kontaktmän (ibid, s 907 f, tills med desamma; i sep härur s 109 f). – Samerna (Arktiska folk, Gävle 1959, s 80–112; övers i Arktiske folk, Oslo 1966, s 80–125: Samene). – Kap. 2. Samerna i Sverige (SOU 1960: 41, Ecklesiastikdep. Samernas skolgång. Betänkande avgivet av 1957 års nomadskoleutredning, Sthlm 1960, s 10–27; föret). – En talesman för samerna av idag (Svensk dramatik-Alléteatern [omsl, programhäfte till: Jojk, erinringens sång, skådespel av Göte Wilks], Sthlm 1960, s 9 f). – The relations between culture and means of livelihood in Lapland (Bibliothéque arctique et antarctique, 1. The Lapps today in Finland Norway and Sweden, 1. Conferen-ces of Jokkmokk 1953, Karasjokk 1956 Paris 1960, s 27–29). – The Lapps and the natural resources in their region (ibid, s 111 f; tills med G. Park). – Courses for young Lapps (ibid, s 130 f). – [Yttranden över medlemsförslaget:] Sverige, Svenska samernas riksförbund (Nordiska rådet, 7:e sessionen 1959 Stockholm, Sthlm 1960, s 232–237; tills med G Park [ingår i Sak A 1, som tills med annat är omtr med titelbl Spörsmål av samiskt intresse vid Nordiska rådets 7:e session 1959 ...]). – Vem är same? Förslag till en definition (ibid, s 247–249 ). – Nordiska samerådets rapport om sin verksamhet och om samernas situation för tiden mellan nordiska samekonferenserna i Karasjok 1956 och Enare 1959 (ibid, s 340–348; tills med Hans J. Henriksen o K Nickul ). – PM rörande den nordiska kursen i samiska, samernas historia och kultur i Jokkmokk 1948 (ibid, s 349 f; tills med HansJ. Henriksen ). – Samerna som nomader och bofasta ([Spörsmål av samiskt intresse 6.] Supplement. Föredrag vid tredje nordiska samekonferensen i Enare 1959, [Sthlm 1960,] s 9–14). – Från den lapske nybyggarens årscykel (Folkloristica, festskrift till Dag Strömbäck Upps 1960, s 263-272, [även Saga och sed, Kungl. Gustav Adolfs akademiens årsbok, 1960,] s 87-96). – Något om lapska namn på sjöar och vattendrag (Fiske, utg av ... Fiskefrämjandet 1960, [Sdilm, tr] Örebro, s 71–73). – Nomadskolorna (Kommunal skoltidning, årg 29, 1960, Sthlm, 4;o, s 193-198). - Die Lappen in Schweden. [Rubr.] Sthlm 1962. 47 s. (Schwedisches Institut fur kulturellen Austausch mit dem Auslande, [Offset-Schriften,] T. 13.) [Eng o fr utg se nedan.] – The Lapps in Sweden. [Rubr.] Sthlm 1962. 46 s. (The Swedish institute for cultural relations with foreign countries, [Offset prints,] E. 36.) Repr 1965. – Samerna som nomader och bofasta (Same, Nordiska samerådels konferens och utställning i Kiruna 1962, [Upps] 1962, s 2-8,10 f; ur Samefolket^ egen tidning) 1960-62). - Boken om samernas silver (ibid, s 8-10 o pl-s 85-87, recension av P Fjellström, Lapskt silver, 1962, ur Samefolket s å). – Der Name Arjeplog (Suomalais-ugrilaisen seuran toimituksia, Mémoires de la Société finno-ougrienne, 125. Commentationes Fenno-Ugricae in honorem Paavo Ravila, Hfors 1962, s 463–467). – Om yttre och inre artikulation (Tornedalica, årg 1, 1962, [Luleå, tr] Upps, s 23–27). – Les lapons en Suéde. [Rubr.] Sthlm 1963. 49 s. (Institut suédois pour les relations cul-turelles avec 1'étranger, [Brochures imprimées en offset,] F. 23.) – Om åsikter om samerna och opinionsbildning bland samerna. Föredr vid den fjärde nordiska samekonferensen i Kiruna 1962 (Sameliv ... / Sami aellin, 5, 1961–63, Oslo, Bergen 1963, s 87-99). - [Sameulställningen, anförande] (Vänner i norr, [1.] Från nordkalottöverläggningarna i Kiruna och Piteå 1962, red: Bengt Andersson, Luleå 1963, s 25–28). – Den lapska forskningen (ibid, s 118–126). – En infödings syn på Lappland (Natur i Lappland, under red av K Curry-Lindahl, Upps 1963, s 24–28). – Jåhkåkaska sameby (Svenska landsmål och svenskt folkliv, 87,1964, tr 1965, s 41–158). – Johan Turi (J Turi, Muftalus såmiid birra [Berättelse om samerna], [ny utg] Sthlm (även utg Oslo) 1965, s I–XVI; presentation på lapska o sv, även i övers till eng o fr). – Samerna inom Kirunaområdet (Samefolket [1965,] nr 6, bilaga: Same idag, Upps 1965, 4:o, s 3-5). – Samernas diktning (ibid, s 14-16). – Eringringens [!] konst (OoB, årg 75, 1966, Sthlm, s 263 f; om jojkning). – The Lapps in Sweden. Sthlm 1967. 115 s. ([Sv institutet:] Sweden books.) – Samerna och naturmiljön: ekologiska aspekter på föremål och byggnader (Sameslöjd – tradition och nydaning. Handlingar från in-ternordiskt symposium kring samisk slöjd i Jokkmokks museum den 23–25 maj 1966, Luleå 1967, [även årsboken Norrbotten, s å,] s 31–52). – Mönsterbok i samisk slöjd: horn- och träslöjd i Norrbottens län. Sammanställd o ritad av RJ:son Lette ... Luleå 1968. 4:o. 23 s, 52 pl-bl. (Medv.) – Some geographic Lappish names (K Curry-Lindahl, Sarek, Stora sjöfallet, Padjelanta – three national parks in Swedish Lapland, Sthlm 1968,s 131-133; föret). – Differentfactors of reindeer-breeding (Inter-Nord, [omsk] revue Internationale d'études arctiques et nordiques, n° 10, Paris 1968, 4;o, s 293–298). – Samerna. Sthlm 1969. 236 s, (8) pl-bl. (Aldusserien 268.) 2. uppl 1971. 3., revid uppl 1975. 276 s, (8) pl-bl. 4., helt omarb uppl: Samerna i historien och nutiden. [Ryggtitel: Samerna.] 1982. 279 s. – Att minnas, känna och jojka / Remembering, feeling and yoiking (M Arnberg, I R o H Unsgaard, Jojk / Yoik, Sdilm 1969, s 6–39; sv o eng parallelltext). Sep sv utg: Omjojkning [omsl]: Att minnas, känna och återge, Sdilm 1976, 14 s, ny tr 1985 [enl uppg]). – Protokoll: Texttolkning från lapska [av medföljande grammofonskivor, 12 s] / Personregister med biografiska data (ibid, s 144–271, 272–295). – Who is a Lapp? Address [Stockholm 1959] (The Lapps today in Finland, Norway, and Sweden, 2. Conferences of Stockholm 1959, Inari 1959, Kiruna 1962 Paris 1969, s 25 f). – The Lapps as nomads and as settled persons. Address [Inari 1959] (ibid, s 152–159). – Views about the Lapps and creation of public opinion among the Lapps [Kiruna 1962] (ibid, s 200–210). – Har samerna en framtid i Norden? Om kommunikation mellan samegrupper och mellan samerna och storsamhällena i Norden (Nordisk udredningsserie: Nordiske betaenkninger ... Nordiska utredningar 1969:6 [omsl]. Sjätte nordiska samekonferensen i Hetta den 16-19 augusti 1968, Berättelse från Nordiska samerådets sekretariat, Sthlm 1969, s 31–36). – Min såmigiella. Lärobok i samiska. Sthlm 1970. 190 s. 2. uppl: Min såmigiella. Samisk grammatik. 1974. 191 s. – L'avenir des lapons (Europa ethnica, Vierteljahrsschrift fiir Nationalitätsfragen, Jahrg 17, 1970, Wien, nr 3/4, s 107–112). – Kalhyggen, hyggesbränning och skogsgödsling. Inledningsanförande (Kungl. lantbruksstyrelsen, Meddelanden, Serie B, nr 93. Den moderna skogsvårdens inverkan på renskötseln. Konferens i Arvidsjaur 1970, Sthlm 1971, s 12–15). – Lapp schools, teacher education and trans-cultural studies (Education in the North. Selected papers of the first international conference on cross-cultural education in the circumpolar nations and related artides, ed by F Darnell, Fairbanks, Alas., 1972, s 325–332). – Ernst Manker in memoriam (Till fjälls, Sv fjällklubbens årsbok, årg 44, 1972, Sthlm, 4:o, s 4 f, tills med G Borenius; ur Samefolket s å). – Självporträttet 154 (Vecko-journalen, 1973, Sthlm, 4:o, nr 44, s 42). – Vi vill vara samer (Arbetaren, 1974, Sthlm, fol, nr 43 (25-31/10), s 6 f; omtr i Indian bulletinen, Svensk-indianska förbundets tidn om förtryckta folkgrupper, 1975, Sthlm, nr 1/2, s 23-28, 48-50: Vi vill leva, om samernas kamp för kulturellt likaberättigande). – Bilaga 4. Historisk återblick rörande samerna (SOU 1975: 100, Utbildningsdep. Samerna i Sverige. Stöd åt språk o kultur. Bilagor, Sthlm 1975, s 375-433). - Insamling och analys av material avseende fraseologi och syntax (Sameforskning i dag och i morgon. Rapport från symposium rörande den samts- ka kulturen 19–26 nov 1973 i Nordiska museet, Sthlm [1975], [duplic], s 65 t). – Min såmigiella: tsek'sta-ja hårjehallangirji: text- och övningsbok. Sthlm 1976. 95 s. – Harrok. Ett samiskt nybygge i Pite lappmark (Kultur på karrigjord, festskrift til Asbjörn Nesheim, [även By og bygd, Norsk folkemuseums årbok, bd 26, 1977,] Oslo 1978, s 1–36). – Tjeggelvasområdet. En personlig reflexion ([Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Rapport 1979: 2, (omsl).] Kulturlandskap i älvdalar 3. Underlagsmaterial för bostadsdepartementets utredning om överledning för vattenkraftändamål av vatten från Piteälven och Vindelälven, Sthlm 1979, 4:o, s 239–256). – Konsten, dikten och musiken som uttryck för samernas identitet (Nadonalmusei utställningskatalog nr 431 = ... vandringsutställning nr 78. Sami gåvat, Samerna i konsten, Sthlm [1980], 4:o, s 3-6; även utg på samiska, d:o: Dåidda, dikta ja musiika såpmelaccaid iesgova spead-jalin). – En föregångare till Samefolkets egen tidning (Fatmomakke sameförening 1904-1979, Vilhelmina 1980, s 7-15). – Fatmomakke i Samefolkets egen tidning - Samefolkets spalter (ibid, s 19–37). – Några samtida tidningsurklipp om Elsa Laula (ibid, s 53–60). – Saklig kommentar (Norrländska skrifter, 3. P Högström, Beskrifning öfwer de til Sweriges krona lydande lapmarker år 1747 facsimileutg Umeå 1980, s XXV-XLI). -Åv'dåbågoh / Förord (H Grundström, Sårneh, Predikningar, Luleå 1980, s 3-6). -Om en helhetssyn på samernas verklighet. [Omsl: Samernas verklighet.] [Sthlm, tr] Oskarshamn 1981. 28 s. (Sameutställningens småskrifter, 1.) – Samerna (Focus uppslagsbok, 4. revid uppl, bd 4, Sthlm 1981, sp 2664-67). – Sameslöjden och det finaste rummet (Hemslöjden, 1981, Sthlm, 4:o, nr 5, s 1 f; övers i Vi er samer, Laplands og Finmarkens urbefolkning, Khvn 1982, s 79-83: Sameslöjd og det fineste rum). – Om sameföreningar, Alta, Pleutajokk och skattefjällsdo-men (Såmiid saervi, [organ för Sameföreningen i Stockholm], 1981, Sthlm, nr 1/2, s 18 f). [Enl uppg.] – Samerna: identitet och identitetskriterier (Nord nytt, nordisk tidsskrift for folkelivsforskning, 1981, Lyngby, nr. 11, s 17–32; sep övers: Die Samen, Identität und Identitätskriterien, [rubr,] IJokkmokk, tr] Luleå 1985 [omsl], 16s).-Sami usageand customs (The Sami national minority in Sweden, ed by B Jahreskog, Sthlm 1982, s 23–35; efter Svenska landsmål .... 1943/44, tr 1945). – Saame poetry [introduction] (Modern Scandinavian poetry ... 1900–1975, general ed M Allwood, Mullsjö (tr i Italien), även utg New York, 1982, s 149 f, 395; 2. rev ed Mullsjö 1986). – Hvem er Same? (Vi er samer 1982, s 33–41; från Samefolket s å). - En sägen från Barturte i Arjeplog (Fenno-Ugrica Suecana, tidskr för finsk-ugrisk forskning i Sverige, [årg] 5, 1982, Sthlm, s 249–257). – Efterskrift. Vad kan vi i dag utläsa ur 1600-talsprästernas relationer? (Kungl. Skytteanska samfundets handlingar nr 27. Berättelser om samerna i 1600-talets Sverige, faksimileutg av de s. k. prästrelationerna m. m. Umeå 1983, s I–VIII). -Samerna som kolonialfolk (Norrbotten opp – ljuset från norr. Kulturhuset, Stockholm 26 febr –17 april 1983, [katalogred M Hallerdt m fl,] Sthlm 1983, 4:o, s 21–25). – Oööasis riegådeapmi (Ruovttubålgä råi, På hjemveger, red Aa Gaup, I Utsi, u o [1984], s 40 f). – Konsten och dikten i samernas kulttirenässans [!] (ibid, s 44–60). – Index till Samefolkets egen tidning - Samefolket 1918-1973 med historisk kommentar ... efterskrift av Lars Tho-masson. Östersund 1985. 320 s. (Tills med M Ruong.) – Sami instituhtta såmiid boahtte äiggi jurdagiin / Nordiskt samiskt institut i samernas visioner om framtiden / Saamelaisinstituutti ja saamelaisten tulevai-suuden näkymät (Dieöut, 1987, Kautokeino [omsl], 4:o [duplic], nr. 1. Sami instituhta 10-jagi åwudeapmi s 1–29, 64–93, 133–164). – Bidrag i Samefolkets egen tidning, 1940, 1943, 1945-51, 1954, 1957-60, forts: Samefolket, 1961–76,1978–84, 1986 (även anon o sign: Vårik Biettar / Vareh Piektar, Varek Biettår); vidare bl a Norrländska Socialdemokraten 16 o 17/3 1960, 29/10 1962, 27/11 1973 (intervju), 4/12 1979, 19/5 o 18/9 1982, DN 24/5 1963, 28/10 1973, 2/12 1975, 18/12 1981, 9/10 1982, Östersunds-Posten 14/9 1979, 14/8 1982, Länstidningen, Östersund, 24/9 1979, Västerbottens-Kuriren 1/12 1979, 23/8 o 23/10 1982, Hufvudstadsbladet, Hfors, 9/1 1980, SvD 25/2 1982, UNT 12 o 19/4 1983; se vidare Lars Thomasson, Israel Ruongs bibliografi, Umeå 1983, 56 s (Sápmi, Skriftserie utg av Svenska samernas riksförbund (SSR), 1); tre där nämnda duplicerade skr har inte kunnat identifieras: Kulturvarians och kulturintegration, 1961, Nordiskt samelärarmöte i Masi 12–14 aug. 1965 o Dokumentation från sameutredningens symposium i Kiruna 26-28 maj 1972.
Redigerat: Samefolkets egen tidning. 1960: nr 3/4-12. [Forts:] Samefolket. 1961–73. Östersund. 4:o. (Även ansv utg.)
Utgivit: Arctica. Essays presented to Åke Campbell 1. 5. 1956, ed. Sthlm, Upps 1956. 4:o. IX, 295 s. (Tills med A Furumark, S Lagercrantz, D Strömbäck & G Widengren; även Studia ethnographica Upsaliensia, 11.) - Såmiid dilit. Föredr vid den nordiska samekonferensen Jokkmokk 1953. Oslo 1957. 344 s. [Red tills med K Nickul o A Nesheim.] – Same idag. [Upps] 1965. 4:o. 24 s. (Samefolket [1965,] nr 6, bilaga.) – Duov'dagat ja bargot. Låkkamusat såmi-gillii. [Sthlm, tr] Upps 1967. 138 s. [Land och folk, antologi.]
Översatt: N Nilsson Skum, Same sita – lappbyn, bilder o lapsk text... red E Manker, Sthlm 1938,4:o, 157 s (Nordiska museet: Acta Lapponica, 2); Niilas ja su sii'da, [Sthlm tr] Upps 1965,170 s [delvis övers, delvis bearbetn av A Dahlquist o H Haage (i samarb med Carl Johansson o R), På äventyr med Nila, 1955]; Mattias Andersson, Renarna på Oulavuolie (Samefolket [1965,] nr 56, bilaga: Same idag, [Upps] 1965, 4:o, s 17–19, tolkning av jojk, omtr: OoB, 1966, s 264); J Turi, Ur berättelse om samerna (OoB, 1966, s 265 f; tolkn); P Utsi, Giela giela, [Jokkmokk, tr] Upps 1974, 96 s (granskat o övers tills med S Näkkäläjärvi o P M Utsi).
Källor och litteratur
Källor o litt: ED:s konseljakter 31 aug 1945, nr 11, 24 jan 1947, nr 37, o 27 juni 1969, nr 63, allt i RA. P Fjellström, I R till minne (SvD 21 april 1986); dens, I R som etnolog (Oknytt 1986:1–2); O Korhonen, I R som språkforskare (ibid); SMoK; L Thomasson, I R:s bibliogr [1983]; dens, I R död (DN 9 april o SvD 10 april 1986); dens, I R som samernas ledare o talesman (Oknytt 1986:1–2); dens, Stå öppen för alla (Samvetet som kompass, ed A Agebjörn, 1995, s 189–199); dens, I R (Finsk-ugriska instit i Uppsala 1894–1994, 1996). – Nekr över R i SvD 8 april 1986.
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Israel Ruong, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7045, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Thomasson), hämtad 2024-04-26.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7045
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Israel Ruong, urn:sbl:7045, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Thomasson), hämtad 2024-04-26.
