Einar G S Perman

Född:1893-10-06 – Jakobs församling, Stockholms län
Död:1976-08-12 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Läkare (kirurg)


Band 29 (1995-1997), sida 41.

Meriter

2 Perman, Einar Gustaf Samuel, sonsons sonson till P 1, f 6 okt 1893 i Sthlm, Jak o Joh, d 12 aug 1976 där, Engelbr. Föräldrar: överläkaren MD Emil Samuel P o Elin Thekla Maria Sällberg. Studentex vid Nya elementarskolan i Sthlm 11 maj 11, MK vid Kl 12 dec 14, ML där 31 maj 19, innehade olika amanuenstjänster bl a vid Serafimerlasarettet periodvis 20–23, disp vid Kl 29 maj 20, MD 31 maj 20, doc i anatomi 6 nov 20, i kirurgi 4 mars 24–59, allt vid Kl, vik underläk vid Sabbatsbergs sjukhus kir avd, Sthlm, 1 sept–30 nov 23, ord underläk där 1 dec 23–31 okt 26, marinläk av första graden i marinläkarkårens reserv 8 april 25–39, underläk vid Maria sjukhus kir avd, Sthlm, 1 nov 26–31 okt 28, förest för Serafimerlasarettets kir poliklinik där 1 april 30–14 aug 32, tillfällig led av Försäkr:rådet 31–45, överläk vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn i Sthlm 15 aug 32, vid S:t Eriks sjukhus där 27 okt 39–59, bataljonsläk i fältläkarkårens reserv 30 dec 39–49, led av vetensk rådet vid Försvarets sjukvårdsförvaltn 1 jan 44–60, av styr för Fören Nationalmusei vänner 49–66, ordf bl a i Sv läkaresällsk 54–55, prof:s namn 27 maj 55, privatpraktiserande kirurg i Sthlm. – Sv läkaresällsk:s Alvarengapris 19, VA:s Flormanska belöning 24.

G 29 mars 1924 i Sthlm, Hedv El, m Gunhild (Gull) Maria Durling, f 18 jan 1901 där, ibid, d 13 juli 1988 i Danderyd, Sth, dtr till hovrättssekreteraren Axel Emanuel D o Emma Alfrida (Frida) Sofia Hallström.

Biografi

Einar P:s far Emil P (1856–1946) var den förste i sin släkt som ägnade sig åt läkaryrket. Han blev med dr i Uppsala 1889 och efter olika förordnanden i Sthlm docent i kirurgi vid Kl 1891. 1892–99 var han överläkare vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, varefter han blev överläkare vid den kirurgiska avdelningen på Sabbatsbergs sjukhus. P specialiserade sig på bukkirurgi och ortopedi, och hans namn lever kvar i benämningen på den indirekta ömheten i bukväggens vänstra sida vid blindtarmsinflammation – Perman-Rovsings tecken. P publicerade flera skrifter i kirurgi och ortopedi, och han var pionjär bl a när det gällde operation vid blindtarmsinflammation och magsår.

Einar P:s avhandling 1920 beskrev hjärtnervema hos de högre däggdjuren och ledde så till en docentur i anatomi. P valde emellertid kirurgbanan och fick senare docenturen överflyttad till kirurgi. Efter ett par år som föreståndare för kirurgiska polikliniken vid Serafimerlasarettet blev han, liksom tidigare fadern, överläkare vid kirurgiska avdelningen på Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, där han bl a gjorde viktiga insatser för den kirurgiska behandlingen av kluven gom hos barn. Som överläkare vid kirurgiska avdelningen på S:t Eriks sjukhus visade han stort intresse för den kirurgiska behandlingen av magsår och sårig grovtarmskatarr. Behandlingen av patienter med komplicerade sjukdomar i mag-tarmkanalen skedde i nära samarbete med sjukhusets gastroenterologiska avdelning under Bengt Ihre, ett samarbete av ett slag som då inte var vanligt. – Under finska vinterkriget deltog P i frontverksamheten, och han publicerade arbeten inom krigskirurgi.

Som sekreterare i Svensk kirurgisk förening arrangerade P de vetenskapliga programmen vid föreningens möten. Han var också aktiv inom Sv läkaresällskapet och höll där flera föredrag om bl a krigskirurgi och magsårskirurgi. Hans högtidsföreläsning som ordförande behandlade differenserna i morbiditet och mortalitet mellan män och kvinnor, ett ämne som han hade ägnat stort intresse.

P:s vetenskapliga verksamhet väckte tidigt uppmärksamhet; bl a erhöll han redan 1919 Alvarengapriset för sina undersökningar om hjärtnerverna. 1955 fick han professors namn. I sin omgivning blev P känd för sina karakteristiska tillspetsade och humoristiska reflexioner.

P var konstkännare och betraktades som en unik samlarpersonlighet. Från 1930 koncentrerade han sig på den flamländska teckningskonsten, och 1953 visades hans samling på Nationalmuseum; 1962 hade han en uppmärksammad utställning i Holland. Det flamländska landskapets utveckling i teckningskonsten blev senare hans stora samlarintresse. Han var intresserad av Nationalmuseums verksamhet och var under drygt 15 år aktiv inom styrelsen för Nationalmusei vänner.

Författare

Göran Lundh



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Uber die Verteilung und den Verlauf der Vagusäste in dem menschlichen Magen. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1916. 37 s. (VA, Arkiv för zoologi, bd 10, n:o 11.) – Über multiple submuköse Chyluszysten des Jejunums (Nordiskt medicinskt arkiv, bd. 51, avd 1. Arkiv för kirurgi, Sthlm 1919, s 331–354 [= h 4, n:r 7]). – Der Nervenapparat des Magens und das Geschwur der kleinen Kurvatur (ibid, s 355–380 [= 4:8]). – Der Nervenapparat des Herzens und Pericarditis (ibid, avd 2. Arkiv för inre medicin, 1919, s 282–301). – Anatomiska undersökningar över hjärtnerverna hos högre däggdjur och människan. Akad avh. Sthlm 1920. VI, 88 s, (9) s pl. (Från Karolinska institutets anatomiska institution.) Övers: Anatomische Untersuchungen uber die Herznerven bei den höheren Säugetieren und beim Menschen (Zeitschrift fur die gesamte Anatomie, Abt. 1. Zeitschrift fur Anatomie und Entwicklungsgeschichte, Bd 71, 1924, Mvinchen & Berlin, s 382–457). – [Om invaliditetsgraden efter fractura colli femoris] (Forhandlinger ved Nordisk kirurgisk Förenings 14dc M0te i Stockholm 14de–16* Juni 1923, Khvn 1924, s 33–35). – Zur Depressorfrage (Zeitschrift fur Anatomie 75, 1925, s 263 f). – Den sjökrigskirurgiska verksamheten ombord å stridsfartyg efter världskrigets erfarenheter. Översikt. Sthlm 1925. Ils. – Om nödvändigheten ur sjukvårdssynpunkt att begränsa patientantalet vid en poliklinik (Sveriges landstings tidskrift, årg 13, 1926, Sthlm, 4:o, s 296 f)- – Ett förslag till förbättring av de hygi-enisk-dietiska förhållandena i Norrland (Social-medicinsk tidskrift, årg 5, 1928, Sthlm, 4:o, s 180–184). – Ventrikelileus efter ventrikeloperationer / Några tekniska synpunkter på ventrikel-resektionen (Forhandlinger ved ... 17de mote i Oslo 27de - 29dc juni 1929, Oslo 1929, s 68-71). – Vad kan och bör läkarkåren göra för den medicinska folkupplysningen? (Social-medic tidskr, 7, 1930, s 165-167; även sep, 3 s [Jacobo Billström ... hoc volumen gratulantes obtulerunt amici anno 1930, d 2: 16]). – Bukväggens anatomi och snittet i medellinjen ovan navlen (Förhandlingar vid Nordisk kirurgisk förenings 18d5 möte i Helsingfors 30de juni–2dra juli 1931, Hfors 1931, s 164). – Om indikationerna för valet av operationsmetod vid ulcus gastroduodenale (ibid, s 176 f). – Surgical treatment of gastric and duodenal ulcer. Sthlm 1935. VI, 333 s, 29 pl-bl. (Acta chirurgica Scandinavica, vol. 77, Suppl 38.) – Om avertinnarkosens användande vid tandbehandlingar hos barn (Festskrift utg av Svenska tandläkare-sällskapet, 21 nov 1935, Sthlm 1935, s 254–262; tills med G Bremer). – [Om nosokomial infektion] (Acta paediatrica, vol. 17, Supplementum 1. The proceedings of the sixth northern pediatric congress Stockholm Aug 17 - Aug 29, 1934, Upps 1935, s 91–94). – Den första hjälpen vid ett olycksfall. [Omsl: Vad skall jag göra vid ett olycksfall?] Sthlm 1937. 48 s. (Skandia-Frejas hälsoserie, Skrift nr 2.) 2.-5. uppl s å. 6. uppl 1940. [Ny tr] 1943. - Einige Fälle von Atresia duodeni (Acta paediatrica, 19, Upps 1937, s 557–566, 2 pl). – Urographie beim Säugling (Acta radiologica, vol. 18,1937, Sthlm, s 413-421; tills med A. Lichtenstein). – Den operativa behandlingen av kluven gom (Svensk tandläkare-tidskrift, årg 32, 1939, Sthlm, s 307-310). – Några synpunkter på den kirurgiska verksamheten i fält (Forhandlinger ved ... Förenings 22 m0de i Oslo 29 juni - 1 juli 1939, Khvn 1940, s 508–510). – Omhändertagandet av svåra olycksfall i krig och fred ... Utg av Svenska Röda korset. Sthlm 1942. 99 s. – [Om thorakoplastik] (Forhandlinger ved Den nordiske tuberkuloselaegeforenings 11. m0te i Trondheim 23-25 juni 1939, Hfors 1942, s 184–186). – Några sjukvårdstaktiska synpunkter (Ny militär tidskrift, årg 15, 1942, Sthlm, 4:o, s 308–311). – Sårbehandlingens framsteg under innevarande krig (Tidskrift i militär hälsovård, bd 68, 1943, Lund, s 149-155). – Kirurgisk behandling av ulcus ventriculi et duodeni (B Ihre o E P, Inledningsföredrag vid Svensk kirurgisk förenings och Svenska föreningens för invärtes medicin gemensamma möte den 25 nov. 1945 [rubr], Sthlm 1945, s 15–32). – Krigskirurgiska erfarenheter från Norrbotten oktober 1944 (Tidskrift i mil hälsovård, 70, 1945, s 21–27). – The so-called dumping syndrome after gastrectomy (Acta medica Scandinavica, Suppl 196 [omsl; även utom serien]. Hilding Berglund 1887 2/6 1947, ed by the lVh medical service, St. Erik's hospital, Sthlm. Ed. A. Rune Frisk, Sthlm 1947, s 361–365). – Le traitement des troubles généraux et digestifs apres gastrectomie pour ul-cére (Congrés francais de chirurgie, 53e session -Paris 1950 ..., Rapports, discussions et Communications particuliéres, Paris 1950, s 286–292). – Differences in morbidity and mortality between men and women (Acta endocrinologica, vol. 13, Khvn 1953, s 371-381). - Bidrag i: Acta chirur-gica Scandinavica, bd 54, 1921–22, 55, 1923, 56, 1924, 61, 1926, 62, 1927, 63, 1928, 66, 1930-31, 69, 1931-32, 72, 1932, 79, 1936–37, 83, 1939–40, Svensk kirurgisk förenings förhandlingar, 1922–23 o (i Nordisk medicin, bd 26, 34 o 41, 1945-49) för 1933, 1946 o 1948, Hygiea, 1923–24, 1930–31, Svenska läkartidningen, 1926: 3, 1932: 28, 1933: 43, 1934: 12, 1933: 25, 1943: 5, 1944: 7, 1951: 48, 1952: 49, Förhandlingar vid Svenska läkaresällskapets sammankomster, år 1927–29, 1933,1938, tr 1927–39, Nordisk medicinsk tidskrift, 1932, 1935, 1937–38, 4:o, Medicinska föreningens tidskrift, 1938: 11, 1939: 1, 1941: 2, 4:o, Nordisk medicin, bd 3, 1939, 6, 1940, 16, 1942, 22, 1944, 25, 1945, 29, 1946, 39, 1948, 41, 1949, 4:o; allt Sthlm; jfr Sveriges läkarehistoria, F 4, d 3, Sthlm 1934,s71. Redigerat: Chirurgische Sektion der Schwedischen Ärztegesellschaft, Verhandlungen 1926–1927 (Acta chirurgica Scandinavica, 62, 1927, s 543–585, 5 pl-bl). - Kirurgiska sektionens förhandlingar 1927–1928. Sthlm 1929. 53 s, 2 pl-bl. - ... 1928–1929. Sthlm 1930. 41 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Konseljakter för ED 27 maj 1955, nr 115, o för Socialdep 27 okt 1939, nr 26, RA.

B Ihre, E P död (DN 15 aug 1976); SLH 4:4 (1934); SMoK; Väd. – Emil P: SLH 3:2–3 (1895–1901) o 4:4 (1934); SMoK.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Einar G S Perman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7089, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Lundh), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7089
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Einar G S Perman, urn:sbl:7089, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Lundh), hämtad 2024-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se